Beskrivning

Teorier och sommarlov

När vi hade gått ett par terminer på Bebyggelseantikvariskt program i Göteborg, utbrast en av mina kursare:
– Det är så jobbigt för man kan inte längre säga att något är fult!

Då hade vi harvat oss igenom hela arkitekturhistorien, och parallellt med det konsthistoria, ekonomisk historia, samt nosat lite på kulturgeografi och etnologi. Till detta kom också en lång rad policydokument inbundna i sobert beige.

Till slut fick all bebyggelse relevans, allting hade tillkommit av en god anledning. Det är ju då det blir roligt, när man börjar upptäcka spår i omgivningen efter vad människor har haft att förhålla sig till för hundra år sedan. Eller för trettio år sedan. Det känns viktigt att diskutera arkitekturhistoria och restaurering, att lära sig vilka krafter som har format byggandet, hur vår relation till detta arv ser ut idag och förvaltningen inför framtiden.
Samtidigt kunde det ibland vara befriande att lyssna till en av våra föreläsare som med emfas sa att det viktigaste att ta hänsyn till ändå alltid är de tre P-na: »Pärlspont, Pelargoner och (Bullens) Pilsnerkorv.«