Fukt i grunden är ett problem som många fritidshusägare känner igen. Om huset används på vintern är höga elräkningar till följd av en dåligt isolerad grund ett annat vanligt bekymmer. Bengt Adolfi och Stephan Fickler berättar om bästa sätten att förhindra mögel och spara energi.

När vi byggnadsvårdare säger torpargrund så tänker vi oss en timmerstomme som vilar på grundstenar under knutkedjorna. Eventuellt är mellanrummen fyllda med stenar och ibland tätade med murbruk, lera eller annat material. Om golvbjälklaget ligger i marken kallas det för en mullbänksgrund.

I modernt byggande är detta lite oexakt. Man skiljer på plintgrund som är öppen
mellan de bärande plintarna, torpargrund som är en fullmurad krypgrund med luftventiler samt så kallad platta på mark. Mullbänksgrund betraktas allmänt bland moderna byggare som en riskkonstruktion, trots att den vid goda markförhållanden har visat sig vara mycket hållbar.

Många fritidshus har problem med fukt och mögel i grunden. Det finns två huvudorsaker: det ena är att varm sommarluft kondenserar i den kalla grunden och den andra är att regnvatten kommer in under huset på grund av att marken lutar in mot huset eller dålig takavrinning. Det senare är ofta enkelt att åtgärda med bra hängrännor, stuprör och markavlopp samt att eventuellt justera marknivån runt huset.

Fukt och mögel förekom även förr, men då skedde en uttorkning under huset genom spillvärme från det klent isolerade bjälklaget samt uppvärmning från eldstadens grund som hölls varm av daglig eldning. Dessutom lämnades inte husen oövervakade stora delar av året. Ett vanligt skäl till mögellukt är att organiskt material som har blivit mögel an gripet förvaras i grunden.

Checklista för uteluftventilerad grund

Grunder som kallas torpargrund eller krypgrund är oftast uteluftventilerade, vilket framgår av att det finns ventilationsöppningar i grundmuren på flera ställen. Hur kan man då minska riskerna för fukt och mögel i krypgrunden? Och hur kan man energieffektivisera grunden om man använder huset vintertid?

Här följer en checklista, med det viktigaste först, för dig som vill skapa ett bättre klimat i grunden och undvika onödiga åtgärder:

1. Skaffa en hygrometer.
   Placera en hygrometer med termometer i krypgrunden som visar RH, alltså den relativa fuktigheten i luften. Gränsvärdet för mögeltillväxt anses ligga mellan RH 70 och 75% vilket inte ska överskridas under längre perioder vid en temperatur på 20°C. Vid l ägre temperaturer behövs högre RH för att mögeltillväxt ska kunna ske och om det är ett par minusgrader eller kallare kan ingen tillväxt ske. Hygrometern ger svar på hur grunden mår vid olika årstider. Den fungerar också som kontroll på hur nedanstående åtgärder har fungerat.
2. Justera ventiler
   Om hygrometern visar för hög luftfuktighet under sensommar och höst är en första åtgärd att stänga ventiler så att den varma fuktiga sommarluften inte kan komma in i grunden.
   
3. Isolering av marken
   För att vid behov minska luftfuktigheten i krypgrunden ytterligare är nästa steg att höja temperaturen i grunden genom isolering av marken. Därigenom kyls inte uteluften av lika mycket och det bidrar även till värmeisoleringen av huset. Om huset står på berg eller morän isoleras marken direkt med lecakulor, skumglas eller 7 till 10 cm mineralull (välj stenull av kvalitet regelskiva). Om huset står på fuktigare mark bör en plastduk läggas under mineralullen. Isoleringens effekt ökar om man även isolerar upp på krypgrundsmurens väggar.
   
4. Elektrisk avfuktare
   Ett sista alternativ för ett torrare klimat i grunden är att installera ett avfuktningsaggregat som startar vid en kritisk fuktighet i kryprummet, oftast runt RH 80%. Kom dock ihåg att detta aggregat förbrukar el- energi när det är i drift, kräver tillsyn och service samt bara åtgärdar symptomet – inte själva orsaken.
   
5. Isolering av golvbjälklaget
   Om fritidshuset används under vinterhalvåret kan det vara lönsamt att både isolera golvbjälklaget och själva grunden enligt punkt 3. Isolering av golvbjälklaget kan ske från ovansidan i bostaden eller från undersidans kryprum. Åtgärder från ovansidan medför komplettering, alternativt byte av isoleringen och förutsätter att golvbeläggningen åtgärdas samtidigt. Om befintlig isolering tas bort, ska blindbotten kontrolleras. Efter eventuella åtgärder kompletteras den med en vindtät duk på ovansidan. När golvbeläggningen tas bort finns även möjlighet att placera nya värmeledningar till radiatorer i bjälklaget. I bjälklaget passar det bra med hygroskopisk isolering, som till exempel cellulosafiber.

Åtgärder på undersidan innebär komplettering med isoleringsskivor som fästes antingen i befintliga golvbjälkar eller i glespanel som först monteras mot golvbjälkarnas undersida. Välj styva isolerskivor som träullscementskivor eller mineraliskt material som mineral- eller glasfiberull.

Inneluftventilerad grund

Ett alternativ till uteluftsventilerad krypgrund för att minska energiförlusterna, slippa kalla golv och slippa risken för fukt är den inneluftsventilerade krypgrunden. Den inneluftventilerade grunden använder värmen i den inneluft som ska ventileras bort från bostaden, ofta kallad husets frånluft. Den sugs med hjälp av en kanalfläkt från våtrummen, klädkammare och förråd och blåses ut i grunden. (Frånluft från spisen, imkanalen, ska dock inte tas ner i grunden.) Notera att golvbjälklaget inte ska tilläggsisoleras om du väljer att göra en inneluftventilerad grund.

Från den genom rumsluften uppvärmda grunden sugs luften vidare med hjälp av en kanalfläkt eller vinddriven ventilator ut i det fria. Det finns möjlighet att ytterligare tillvarata den kvarvarande värmen i avluften genom en frånluftsvärmepump som tillverkar tappvarmvatten och värme.

Viktiga förutsättningar för en inneluftsventilerad krypgrund är att grunden är tät mot uteluften och är isolerad mot marken och grundmurar. Rumsluftens temperatur får inte avkylas mer än fem-sex grader i grunden för att inte riskera fuktproblem. Tätheten uppnås enklast med en plastfolie på marken som för att täta eventuella sprickor även dras upp på insidan av grundmuren. Värmeisoleringen utförs med tio till tolv cm mineralull lämpligen stenull kvalitet regelskiva, som läggs ut på marken och dras upp på in sidan av grundmurarna.

Bengt Adolfi är byggmästare och ledamot i Byggnadsvårdsföreningen.Stephan Fickler är verksamhetsledare på Byggnadsvårdsföreningen. ”
bengt.adolfi@byggnadsvard.se & stephan.fickler@byggnadsvard.se