Gula listan - hotade miljöer

Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.
Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med - och vilka hot - våra kulturmiljöer står inför.
Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

Så fungerar det

Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

  • Gula listan - hotade miljöer

    Gula listan visar värdefulla byggnader och miljöer i Sverige som hotas av rivning, ovarsam ombyggnad eller bristande underhåll.

    Målet är inte en komplett lista utan att visa vad som händer med, och vilka hot, våra kulturmiljöer står inför.

    Vi vill genom Gula listan skapa opinion och debatt – och på så vis påverka utgången för objekten.

    Vill du veta mer om hur du driver ett eget projekt och skapar opinion? Läs mer här!

  • Så fungerar det

    Ett gult "hotad" betyder att frågan inte är avgjord, grönt "räddad" betyder att byggnaden eller miljön är räddad och det ett rött "rivet" innebär rivning. Datumen är registreringsdatum.

OBS

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Google Geocoding API error: The request was denied.

Fråga

Hur isolerar man en glasveranda?

Frågeställare: Therese

Hej, Vi ska bygga en ’punschveranda’ i vår. Har gjort vissa kompromisser för att kunna använda den under en större del av året. Den blir ca 18 m2. 1. Undrar hur vi ska isolera väggarna som kommer bli ca 23 cm tjocka? Vi vill välja miljövänligt material som vårt gamla trähus från 1904 mår bra av. Vilka lager ska vi välja, utifrån och in? Allra ytterst har vi tänkt oss pärlspont för att skapa variation i utseendet. 2. Den gamla väggen ovanför och runtom verandan behöver dessutom åtgärdas. Snickaren talar om luftspalt och isolering med glasull. Det känns inte rätt. Vad säger ni? Hört att det räcker med vindpapp, ny spont och linolja? Min tanke var att byta till nytt virke (hyvlad dubbelfasspont) där det behövs, men snickaren säger att dubbelfasspont inte rekommenderas idag, eftersom denna kan orsaka fuktskador. Den som sitter där, har ju klarat sig hyfsat i 100 år? 3. Har också fönsterfrågoa. Till verandan funderar vi på kopplade fönster med gammalt glas ytterst och energiglas innerst. Vill ni beskriva hur spröjsen ska se ut i såfall? Alltså ska det finnas spröjs på både in-och utsida? Kanske kallas genomgående? Fönstermakaren talade om att det var möjligt att skippa spröjs på insidan. Låter trist. Blir det bra? Vill också försöka få tag på munblåst glas till verandan, men kan vi välja kulturglas annars? De andra fönstren i huset är tyvärr utbytta till planglas, förutom två vindsfönster med munblåst glas. Vill byta till gamla så småningom i hela huset, så hur ska vi tänka när vi nu gör verandan? Hur kan man resonera kring olika glas med tanke på ekonomi, utseende etc? Vill att det vi gör nu ska finnas där länge, länge och att allt ska bli en helhet. Undrar också vilka typer av fönsterutseende som var vanliga runt sekelskiftet? Skulle gärna ha en typ av utseende på ovanvåningen och ett utseende där nere. Har sett det på många gamla hus och tycker det ser livfullt ut, så länge det inte blir för brokigt. Idag har vi den modell som ser ut som ’flaggor’ på alla fönster i huset. Punschverandan ska ha tre rutor på höjden och två eller tre på bredden. Kanske kunde vi ha samma på övervåningen som på verandan och behålla ’flaggorna’ där nere? Något annat viktigt att tänka på för att fönstren i verandan ska se så genuina ut so möjligt? Tack på förhand Therese

Expertsvar
Stephan Fickler

Stephan Fickler

Verksamhetsledare

Kul att ni vill bygga en glasveranda! Glasverandor är festliga och enkla rum, ett mellanting mellan ute och inne. Därför skall man nog tänka på att dimensionerna blir smäckra och arkitekturuttrycket blir nästan transparent. Låt er inspireras av till exempel grosshandlarvillornas verandor, det finns mycket att se på nätet och i litteraturen, framförallt med avseende på tak och fönsterindelning. Fönstren får gärna vara höga och släppa in mycket ljus. Sekelskiftets arkitektur är högstäckt och breda rutor och karmar kan förta intrycket. Utgå från proportionerna i originalfönstren. Klassiska glasverandor var inte vinterbonade utan skulle bara förlänga säsongerna lite och enkelglasen ökade det transparenta uttrycket. Men de stora glasytorna ger också stora temperaturvariationer vilket är lite charmen med detta extra rum. Tänk på att göra några fönster öppningsbara så att det går att vädra ut om det blir för varmt.

Er glasveranda blir en kompromiss om ni vill efterlikna ett tidstypiskt utförande eftersom isoleringen och dubbla glas obönhörligen gör konstruktionen lite klumpigare. Om ni sätter lågemissionsglas i innerbågen blir fönstren inte heller lika genomsynliga. Men kompromissen kan bli acceptabel om ni genomarbetar utformningen med dimensioner och profiler, det är ju inte heller fel om det syns att det är ett nytt tillägg till huset. 

Beträffande konstruktionen av väggarna är det normalt fasadpanel ytterst, gärna luftspalt och sen vindtät duk eller papp under. Därefter kommer regelstommen med isolering, välj hygroskopiskt isoleringsmaterial så att ni slipper ångspärr innanför utan kan välja en något genomsläpplig ångbroms där. Invändigt kan ni sätta panel, eventuellt med råspont innanför så att det blir gediget. Läs Energiboken om lämpliga isoleringsmaterial som cellulosa, hampa e dyl. Tänk på att ytterpanelen skall vara av god kvalitet, gärna tätvuxen fura. 

Om den befintliga fasaden mot förmodan är så dålig att den måste bytas kan man passa på att tilläggsisolera med material som ovan men tänk på att proportionerna mot takfot och grund förändras och befintliga fönster sjunker in i fasaden. Liggande originalpanel finns som du säger på många gamla hus och snickarens farhågor är svåra att förstå. Kanske har han sett någon som varit monterad med fjädern nedåt och spåret uppåt?

Beträffande spröjs väljes med fördel en profilerad smäcker spröjs och intrycket av lätthet förstärks om man inte har spröjs på det inre glaset. Även om så stora glas inte förekom vid tiden för husets uppförande har det fördelen att det blir billigare och lättare att putsa. 

Beträffande glas kan man välja nytillverkat munblåst fönsterglas som i sin minst oregelbundna variant är ganska likt ett glas från tiden. Man kan även välja ett maskinttillverkat glas som är efterbehandlat för att bli oregelbundet och imitera munblåst glas, s.k. restoverglas. Det är något billigare men har inga blåsor. S.k. kulturglas är valsat glas som först slog igenom på 1930-talet. 

logotyp byggnadsvardsforeningen
Svenska byggnadsvårdsföreningen, Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85 | Email: kansli@byggnadsvard.se
Svenska byggnadsvårdsföreningen
Box 6442, 113 82 Stockholm
Telefon: 08-30 17 85
Email: kansli@byggnadsvard.se

Cart

Cart offcanvas

Logga in

Så här hanterar Svenska byggnadsvårdsföreningen personuppgifter (GDPR) Läs mer här!