fbpx

Alla arter kämpar för sin överlevnad, och vissa av dem hittar mat och husrum hos oss människor. Det vi kan göra för att förebygga angrepp är att se till att våra hus blir så ogästvänliga som möjligt för dem vi kallar skadedjur.

 

Vissa oförargliga arter är lätta att förväxla med andra. Bilderna visar två insekter som inte gör någon skada på byggnader. Det är blåhjon (t.h.), som lätt blandas ihop med husbock och mjuk trägnagare (t.v.) som liknar strimmig trägnagare.

Thomas Persson Vinnersten är biolog vid Anticimex. Han berättar att till gången till fukt ofta utgör inkörsporten för

skadeinsekter. Olika arter etablerar sig utifrån sina bestämda förutsättningar. Det går att jämföra med ett fallet träd i skogen, där det finns en tydlig successionsordning för de organismer som bosätter sig i död ved.

En viktig sak att veta är att den dagen du upptäcker en skada, finns det oftast gott om tid. Träskadeinsekter arbetar långsamt, och under tiden kan du notera förändringar och dokumentera dem.

Genom att hålla koll på sitt hus, framför allt utsatta delar som grund, källare och vind, samt att notera förändringar och dokumentera dem, kommer man långt, menar Thomas Persson Vinnersten. Nästan alla träbyggnader kommer någon gång att drabbas av skador, det kan vara fukt, mögel eller skadedjur. När det sker beror till stor del på i vilken miljö de står, och det kan ta flera hundra år. När vi vet att de finns, kan vi också skydda oss så bra som möjligt.

Inte alla småkryp är dåliga för din byggnad, och vissa arter är lätta att blanda ihop. Exempelvis förväxlas ofta det oförargliga blåhjonet med den betydligt skadligare husbocken.

För byggnadens del gäller att hålla koll på luftfuktigheten, inte täppa igen hålen till krypgrunden och att vara vaksam på förändringar i källare, grund och på vinden. Utvändigt bör man undvika buskar nära fasaden, att stapla ved mot husväggen och se till att ta bort gamla stubbar på tomten. Ju tidigare en skada upptäcks, desto lättare är den att åtgärda med små medel.

Exempel på kryp som du kan hitta i din bostad

Hästmyror

De går under smeknamnet »Nordens termiter« och är betydligt större än svartmyror, ca 1 cm och rödbruna i färgen.

De är vanligt förekommande i hela landet och bor gärna i vindfällen i skogen. Har man en murken stubbe nära sitt hus, finns det risk för att myrorna flyttar in via någon gammal fuktskada, såsom en skadad syll.

De lever i trästockar, där de äter ur innanmätet till tomma gallerier som fungerar som deras bostad. Virket blir tillslut alldeles poröst och skadade delar måste bytas ut.

 

Möss

Möss äventyrar ju inte husets konstruktion, men är otrevliga att ha inomhus. Husmusen håller till i väggar, på vindar och under golv,
medan skogsmusen bara lever inomhus på hösten och vintern. Den största skadan som möss kan orsaka är kortslutning eftersom de gnager på elledningar. De gnager även på isolering, gör hål i gipsplattor och lämnar spillning överallt.

Bäst är att hindra dem från att komma in, vilket inte är så lätt eftersom de tar sig igenom hål som är 6–7 mm i diameter. Att täta alla öppningar utvändigt och genomföringar invändigt, och sätta metallnät för håligheter som ventiler är bra att göra.

 

Svartmyror

De små svartmyrorna tar sig in i husen på våren när det är ont om mat i naturen. Hittar de något sött, kan det bli en riktig invasion. Det kan upplevas som störande, men gör ingen skada.

Det går att minska risken för myror genom att hålla efter sött spill från saft och kakor och att täta håligheter. För att bli av med myrorna, behöver själva boet lokaliseras. Det finns ofta under plattor eller stenar i trädgården.

 

Husbock

Den förekommer från Dalälven och söderut, och är vanligast på ostkusten samt Öland och Gotland. Husbocken är den mest fruktade träskadeinsekten och kan orsaka stora skador.

Larven lever av friskt furu- och granvirke, ofta på vinden och i takstolarna. Där äter den sig fram i slingrande gångar. På sikt förlorar träet sin bärighet, och husbocksangrepp måste alltid saneras. Eftersom ytveden lämnas intakt och borrmjölet ligger kvar i gångarna, kan det dröja innan spåren av angrepp upptäcks. Först efter flera år när larven är färdig skalbagge, lämnar den sina gångar genom ovala flyghål.

Ett tips är att känna på virket. Om någon del av träet är mjukt, testa med en kniv för att se om det finns borrmjöl där inne. Varma dagar kan man höra larven knapra inifrån takstolarna eller inuti en solbelyst södervägg.

 

Steklar

Bin, humlor och getingar är sällan till besvär, och de är mycket viktiga som pollinatörer. Solitärbin bor gärna i våra hus, i sprucken panel eller andra små håligheter.

Varken bin eller humlor är aggressiva, men försvarar sig om det behövs. Getingar håller ned mängden av andra skadedjur i trädgårdarna, men upplevs som obehagliga om de blir för många, särskilt för allergiker.

Getingbon kan vara bra att ta bort tidigt på våren då det är små samhällen. Det måste ske med stor försiktighet, och stora bon ska man inte sanera på egen hand.

 

Strimmig trägnare

ALLA ILLUSTRATIONER: ANTICIMEX

De små hålen efter strimmig trägnagare kan ses på byggnadsdelar och möbler, man brukar säga att det har blivit »maskstunget«. Det är när skalbaggen blivit fullbildad som den bryter igenom ytskiktet och ger sig av. Fint borrmjöl bildas vid hålet.

Det krävs en relativt fuktig miljö för att larven ska trivas, så trägnagare finns inte i uppvärmda bostäder. Man kan däremot hitta dem i fritidshus, kyrkor och andra byggnader som står ouppvärmda i perioder. I torrt trä sker inga nya angrepp, och de befintliga angreppen avstannar.

Små föremål kan saneras genom att läggas i fryxbox i minst en vecka.

 

Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie, anna.lokrantz@byggnadsvard.se

keyboard_arrow_up