Frågeställare: Thomas Darmark
Har för avsikt att i vår renovera yttertaket. Boningshus. Oinredd vind. Tegeltak. Undertaket är ett s.k. faltak, dvs bräder om lott från nock ned till takfot. Min avsikt är att byta ut dåliga brädor (sådana brädor finns) i faltaket, lägga oljehärdad masonit ovanpå och sedan läkt och återanvända befintligt taktegel i möjligaste mån (plus kompletteringsköpa). Jag noterar att det finns oljehärdad masonit av olika tjocklek. Vad styr beslutet om vilken tjocklek på oljehärdad masonit som är lämplig? Jag räknar med att återanvändning av befintligt tegel ibland kommer att ge något större springor mellan takpannorna och kommer därför att medföra att något mer regnvatten kommer att sippra ner till masoniten. Speciellt i kombon regn + blåst. Jag utgår från att masoniten ska klara detta. Är tex det något att ta hänsyn till vid val av masonitens tjocklek?
Svar:
Spontant låter det lite som kaka på kaka. Faltaket med sina kapillärbrytande spår och utvalda virkeskvalitet (tätvuxet och kådrikt kärnvirke) är ett utmärkt undertak om du ändå skall se över det. Ett regelbundet tjärat faltak kan hålla i upp till 100 år – utan tegel på! Satsa pengarna för masoniten och den extra arbetstiden på att laga faltaket så bra som möjligt istället och lägga om teglet så tätt det går.
Om du ändå vill använda oljehärdad masonit så kan tunna kvaliteer lättare gå sönder om du kliver runt på taket mellan de överliggande faltaksbrädorna. Tänk också på att det blir svårare att hålla rent från fågel- och getingbon, växtrester och annat med flera lager på taket.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.