Det råder bostadsbrist i stora delar av Sverige. I Falkenbergs kommun såg Jennifer Erlandsson och Karin Torstensson en hållbar lösning genom att tillvarata obebodda hus för att lösa bostadsbristen och få landsbygden att leva.

Vi är båda landsbygdsbor och drivs av en vilja att ge en annan bild av landsbygden. En bild där man lyfter möjligheter och idéer, istället för att konstant fokusera på utmaningarna.

I Falkenberg finns ett stort intresse för att bo på landet, men kommunen har samma problem som i andra delar av landet – det är svårt att få till nybyggnation på landsbygden och en svår nöt att knäcka rent ekonomiskt.

Vi upptäckte när vi var ute och körde i våra tjänster att det stod många hus som var tomma eller endast sporadiskt bebodda. Inspirerade av Örnsköldsviks kommun där man hade inventerat ödehus, bestämde vi oss för att göra samma sak.

För oss stod de tomma husen för ett hållbart men onyttjat kapital.

I många fall var de i helt okej skick, och många av dem hade fantastiskt läge. Det var en spännande tanke att försöka fylla dessa hus med nya ägare och personer.

Återbruk i stor skala – med bara vinster

Genom att ge husen nytt liv, kom vi dels undan den svåra frågan om finansiering av nybyggen, dels kunde vår kommun få fler invånare och de sorgsna tomma husen skulle fräschas upp och ge ett bättre intryck. Totalt sett skulle det leda till att vi fick en mer levande landsbygd. Kort sagt – enbart bra effekter!

Inventeringen visade det fanns drygt 1 300 tomma fastigheter. Samtliga låg på östra sidan om motorvägen. Det var allt från fritidshus till avstyckade gårdar och riktigt gamla ruckel. För att ta reda på lite mer om husen, skickade vi ut vykort där vi försiktigt men nyfiket frågade fastighetsägaren om varför huset stod tomt, vad planerna var och om de visste att det fanns många som skulle vara intresserade av att bo där.

Positivt gensvar

Gensvaret blev mer positivt än vi hade väntat oss. Vi fick ca 200 svar och fick höra otroliga historier. Det var som en liveshow av SVT-programmet Det sitter i väggarna. Många av husen var ofrivilligt tomma, ofta dödsbon, och en del av ägarna kände dåligt samvete över att de helt enkelt inte orkade ta hand om sitt hus.

Totalt fick vi nu loss cirka 30 fastigheter som hyrdes ut eller lämnades till mäklare för försäljning. Flera av dem som flyttade in i husen var unga företagare från främst Göteborg som drömde om ett liv på landet där de kunde utveckla sina företag.

Visa på landsbygdens möjligheter

I media framställs landsbygden ofta som en problematisk plats att bo på. Utmaningarna påtalas och summan är »att där vill och kan väl ingen bo«. Vi triggades av lusten att visa en annan bild – vår bild. Genom att lyfta ett gäng moderna företagare som valt att driva sitt företag på landsbygden, ville vi visa hur härligt livet på landet kunde vara, även för företagare. Allt fler hörde av sig och letade efter hus på landet, och vi kände en frustra-tion över att husen vi fick loss inte räckte till.

Vi fick kontakt med Emilia Lindholm som sökte hus, och hon blev en av 22 entreprenörer som syntes i en kampanj där vi lyfte personer som ville bo på landet. Vi fick följa Emilias jakt på sitt perfekta hus, ett ödehus för renovering. Efter några månader hittade hon det, och fick köpa det för 35 000 kronor.

Stor uppmärksamhet

Emilia Lindholms köp blev starten för en enorm marknadsföring av våra tomma hus och för projektet i sig. Det blev flera inslag och artiklar i nationell media och listan på företag och personer som ville flytta hit blev bara längre.

Sedan januari har vi nu 120 företag och över 500 personer som hört av sig och vill ta del av husen som kommer loss i projektet. Idag har vi en lista med ungefär 100 fastigheter som vi vet står öde. Och arbetet fortsätter.

En eftertraktad idé

Utöver det publika genomslaget har arbets-sättet, att se potentialen i befintliga obebodda hus, fått stort genomslag nationellt i Sverige. Vi har haft kontakt med ungefär 15 kommuner som är nyfikna på arbetet och vill göra liknande inventeringar för att kartlägga sina hus. Intresset för att »rädda ödehus« är stort och vi ser en trend i det hållbara arbetet.

Vi hoppas att allt fler kommer att under-söka möjligheterna och att vi tillsammans kan se detta som ett hållbart och ekonomiskt sätt att utveckla landsbygden.

Jennifer Erlandsson, journalist/projektledare och Karin Torstensson, landsbygdsutvecklare, levdindrom@falkenberg.se

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 2, 2019.