fbpx
De småspröjsade fönstren är viktiga element för byggnadens karaktär. Här syns de nya innanfönstren nederst i mitten.

Med sina 40 studentrum är Svenska studenthemmet i Paris ett av de minsta husen i campusområdet Cité Universitaire. Samtidigt är det ett av de mest kulturhistoriskt och arkitektoniskt intressanta. Huset påminner om ett dockhus; det är högt och smalt och fasaderna stramt 1930-talsklassicerande. I de djupa fönsternischerna har många svenska studenter suttit och begrundat den parisiska himlen. Här berättar arkitekten Maria Ihrefors om arbetet med att varsamt renovera byggnadens gamla fönster, och på samma gång öka boendekomforten.

Maison des étudiants suédois invigdes med pompa och ståt 1 december 1931. Både Frankrikes president Paul Doumer och Sveriges kronprins Gustav Adolf deltog i festligheterna, vid sidan av byggnadens svenske arkitekt, Peder Clason. Studenthemmet kunde byggas tack vare medel insamlade av föreningen L’amitié Franco-suédoise samt bidrag från svenska staten.

Campusområdet i södra Paris där studenthemmet ligger började bebyggas redan på 1920- talet, som ett hus-i-park-landskap. Bland de friliggande studenthemmen hittar man bland annat två kulturminnesmärkta byggnader ritade av Le Corbusier. Svenska studenthemmet är granne med den ena av dem, Fondation Suisse, och kanske är det därför man genom åren har fått behålla sitt strama yttre och sina ursprungliga fönster. Inga byggnader kring ett franskt byggnadsminne får ändras exteriört utan att först ha passerat en knölig byråkratisk process – utöver den sedvanliga bygglovsansökan.

Ett typiskt studentrum som det var möblerat på 1930-talet. Som man ser på Clasons originalritning är varje rum utrustat med platsbyggd garderob och ett litet kryp in med handfat.

Idag är det 20 år sedan en större renovering av Svenska studenthemmet genomfördes och underhållet är eftersatt, både på ut- och insidan. Men trots flagnande färg och mögelprickar råder fortfarande en speciell atmosfär i huset. Det är den åldrade representationsbyggnadens särskilda stämning av kvalitet och patina.

Vad gör en stämning?

När jag första gången kånkade mina väskor uppför trappan i studenthemmet, badade de slitna stegen i ljus från trapphusets stora, spröjsade fönster. Det blå skrivbordet där jag ställde upp mina saker var översållat av gamla blyerts- och bläckmärken och den slitna frasen »historiens vingslag« fick en verklig innebörd. Lagren av minnen i det här huset är många och tydliga.

»Vi ringade in tre stämningsskapande aspekter som har med husets utformning att göra: de gemensamma rummen för samvaro, de omsorgsfullt utförda byggnadsdetaljerna och de vackert patinerade möblerna och rumsinredningarna.«

Bilden till vänster visar fönstret i originalskick. Fönstret till höger har försetts med ny innerbåge tillverkad av Fönster och Hantverk i Linköping.

Efter några timmar i det gemensamma köket var jag bekant med studenterna på samma våning och jag kände mig genast som hemma. Husets planlösning gör det lätt att träffas. Det finns inga korridorer, istället ligger de små enskilda rummen grupperade kring ett stort allrum med ingång till gemensamt kök och badrum. I vardagen måste alla boende passera allrummet, som är möblerat till matsal, och det blir svårt att inte ingå i den sociala samvaron.

Ett typiskt studentrum som det var möblerat på 1930-talet. Som man ser på Clasons originalritning är varje rum utrustat med platsbyggd garderob och ett litet kryp in med handfat.

Den första tiden i studenthemmet funderade jag över dess atmosfär. Vad är det egentligen som skapar stämning i en byggnad? Frågan växte till ett examensarbete i Arkitektur på Chalmers tekniska högskola vilket jag skrev tillsammans med Peter Håkansson våren 2010. Vi ringade in tre stämningsskapande aspekter som har med husets utformning att göra: de gemensamma rummen för samvaro, de omsorgsfullt utförda byggnadsdetaljerna och de vackert patinerade möblerna och rumsinredningarna. För att förvalta stämningen, hävdade vi, måste dessa aspekter hanteras med stor omsorg.

Fönsterarbeten

Våra slutsatser fick gehör hos Svenska studenthemmets styrelse som också vill bevara byggnadens säregna stämning. 2010 fattade styrelsen beslutet att anta en vision med mål att förvalta och renovera byggnaden varsamt. Renovering av fönster och dörrar stod överst på listan över prioriterade insatser.

Byggnadens romantiska, franska fönster är viktiga element i fasadens uppbyggnad och ger samtidigt rummen sin särskilda karaktär. Arkitekten Peder Clasons genomtänkta ljussättning skapas med hjälp av höga fönsterbågar, spröjs, vinklade nischer, högblank parkett och överljus över ytterdörrarna. Merparten av studenthemmets fönster, dörrar och luckor är fortfarande i originalutförande. På grund av ålder, eftersatt underhåll och målning med alkydfärger är flera av bågarna grå, torra och skeva. Det blåser in genom trasiga gummilister och det en millimeter tunna enkelglaset innebär stora värmeförluster under vintern. Sommaren 2010 besiktigades samtliga fönster och dörrar av snickaren Cecilia Hassel, Uppsala fönsterhantverk. Hon kunde konstatera att alla originalsnickerier är utförda i det för fönster ovanliga träslaget ek, och att de fortfarande håller hög kvalitet.

»När fönstren är stängda kan man tydligt se det gamla fönstret genom det nya. Dessutom går det att ha båda fönsterparen öppna samtidigt, de äldre går innanför den nya karmen.«

Fönstren behövde dock renoveras och i bostadsrummen ville man också pröva att komplettera dem med ett nytt, öppningsbart innerfönster för minskad värmeutstrålning och bättre komfort. Metoden blir billigare och resurssnålare än att byta alla fönster till nya. En renovering av de gamla fönstren innebar här: nedmontering, behandling med rostskydd av beslag och spanjoletter, skrapning av fönsterbågarna till trärent, byte av skadade delar, impregnering med linolja, tvättning och isättning av det gamla glaset, omkittning och slutligen målning med linoljefärg.

Smart och reversibelt

De nya innerfönstren görs av svenska Fönster och Hantverk, SeniorCom AB i Linköping, och tillverkas av tätvuxen fura med mittpost och samma profil som de gamla fönstren, dock utan spröjs. De målas vita och placeras i egen karm med en distans till det gamla fönstret på cirka fem till sju centimeter. Karmen fästs med karmskruv i nischen och kan enkelt tas bort om man i framtiden vill återställa. För att få de nya fönstren att sitta på plats används inte vanliga gångjärn utan svenska tappgångjärn. Därmed kan man haka på fönstren trots att det är trångt i fönsternischen.

Eftersom nischen är vinklad blir det nya fönstret större än det gamla. När fönstren är stängda kan man tydligt se det gamla fönstret genom det nya. Dessutom går det att ha båda fönsterparen öppna samtidigt, de äldre går innanför den nya karmen. De nya fönstren utrustas med ett energiglas, tre millimeter fönsterglas som är belagt med en värmestrålningsreflekterande film på insidan. Tillsammans med luftspalten mellan det gamla och nya fönsterparet kommer det nya fönstret reducera både värmeutstrålningen inifrån men också bullret utifrån, vilket behövs då studenthemmet ligger intill en trafikerad gata. Det vackra dagsljuset kan fortsätta att flöda in över salongens högblanka ekparkett och studenternas slitna skrivytor för lång tid framöver.

Maria Ihrefors

Arkitekt MSA , är nyligen hemkommen till Sverige efter ett år som praktiserande arkitekt i Frankrike. Nu studerar hon på mastersprogrammet InSpace på Konstfack

maria.ihrefors@student.konstfack.se

3 / 2012

keyboard_arrow_up