I reklam och torptidningar vimlar det av enkla råd om fönstertätning, men de är tyvärr alltid ensidigt inriktade på energibesparing. Om man följer sådana råd till punkt och pricka, kan i värsta fall både huset och de boende drabbas av hälsoproblem. Anders Franzén beskriver här hur du tätar men samtidigt värnar om friskluften.
Två grundläggande principer gäller vid tätning av fönster:
-Tätningen ska sitta inåt, mot rummet.
-Utomhusluften får gärna ha tillträde mellan yttre och inre glas. De små fuktmängder som tar sig dit kan då transporteras bort av den torrare utomhusluften.
Om vi ska förstå hela bilden, så är det är tre krav som skall tillgodoses:
1. Den varma luften inomhus bär mycket fukt. Den måste därför hindras att komma ut mellan ytter- och innerbåge. När så sker kyls den ned, och det bildas kondens – imma, vattendroppar eller vackra frostrosor. Den ska i stället ledas ut via ventiler i skorstensstocken, och genom eldstäderna (i ett äldre hus) eller genom en ventilationsanläggning (i ett modernt hus).
2. Kall luft som läcker in utifrån kan orsaka drag, som innebär dålig komfort och i värsta fall leder till energislöseri. Okontrollerade läckor bör därför tätas.
3. Frisk luft som tas in utifrån behövs för att människan ska må bra, för att huset ska må bra samt för att eventuella eldstäder ska fungera bra. Detta ordnas dels genom friskluftventiler, dels genom ”kontrollerade läckor”.
De ”kontrollerade läckorna” är oftast nödvändiga för att tillgodose en vettig grundventilation. Den enklaste metoden vid kopplade fönster är att utesluta tätningen i fönstrets överkant. Om det då drar för mycket i denna springa, kan man sätta dit en porös list. Borstlist är bäst, skumgummilist något tätare. Textillisten brukar däremot bli alltför tät.
Rejäla friskluftventiler i ytterväggen behövs om man ska kunna elda i kakelugn eller vedspis. Den gammaldags klaffventilen är nog enklast att manövrera. I köket kan skafferiventilen bidra till lufttillskottet – bara inte dörren är alltför tät!
Det finns också olika moderna varianter av friskluftventiler. I hus med kopplade fönster kan man montera så kallade spaltventiler i fönstrets övre karm, tvärpost eller mittpost. Det finns också en sorts ombyggnad, där man tar in luften mellan glasen, där den förvärms innan den når rummet. En annan lösning är att sätta en specialventil bakom elementet, men då hamnar ett iögonfallande plastgaller på fasaden.
Anders Franzén
Byggnadsantikvatie med egen verksamhet och medlem i föreningens styrelse.
1/2005
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
