I ett kök måste funktionen gå hand i hand med traditionen. Här hjälper Anders Franzén oss med det äventyrliga företaget att på ett säkert och diskret sätt ta in vatten under tryck och elektriska installationer i köket.

Snickerier

Ett första råd som alltid måste sägas är: Låt stå! I det lite äldre huset finns det alla skäl att vara rädd om den inredning som redan finns där, från ursprungliga golvlister till halvgamla överskåp. Se Staffan Hansings artikel!

Byt alltså inte ut om det inte verkligen är nödvändigt. Bänkar och väggskåp kan ofta återanvändas, antingen där de är eller på annan plats. 1940- och 50-talens skåpstommar brukar vara rejäla grejor av massivt trä, och är man inte nöjd med masoniten kan de kläs med slät eller profilerad panel.

Är diskbänken låg så kan plåtbeslaget tas loss, sedan bygger man på trästommen till t ex 90 cm höjd, varefter beslaget sätts tillbaka. Glöm då inte att det ska vara ventilationsspringor i underskåpet, så att fukt från kompostkärl m m kan vädra ut.
Ett skafferi med friskluftventil är bra vare sig man bor i småhus eller i lägenhet. Om du bygger nytt så bör skåp och dörr isoleras för att hålla maten sval, och för att det inte ska kännas som en kylande låda i köket. I 30-50-talsköken utgjordes isoleringen av dubbel masonit med någon centimeters luftspalt emellan, och det räcker bra. Till och med om köket ligger åt söder kan skafferiet göra nytta under en stor delen av året.

Golvet

Huset måste skyddas från sin värsta fiende – vattnet. Det gäller att skona lerklining, timmer och golvbräder. I många gamla hus borde man egentligen inte dra in vatten och avlopp, utan i stället placera allt dylikt i en oöm tillbyggnad.

Men det är få som kan kosta på sig den lösningen. Om man gör om inredningen i köket så mycket att golvet friläggs, kan man dock passa på att lägga en plastmatta på golvet under hela diskbänken med diskmaskin och spis. För många kanske det inte känns rätt med plast, men det är faktiskt ett billigt sätt att skydda sitt gamla hus. Dock ska man inte klistra den direkt på trägolvet, utan man lägger först ut en masonitskiva.
Mattan skall dras upp en bit mot väggen, eller ända upp till kaklet. En vanlig källa till rötskador i trähus är ju vatten som skvätt över diskbänken eller långsamt läckt från alla rören i diskbänksskåpet. Anslutningen mellan avloppsrör och golvmatta måste förstås göras riktigt tät.

Vatten och avlopp

Förr var rördragningen i högsta grad ett hantverk, där montören gängade rören osv, men med dagens skruvkopplingar verkar allt mycket enklare. Med tanke på risken för vattenskador så är det ändå att rekommendera att anlita en yrkesman, speciellt i ett värdefullt hus. Den rördragning som tar minst plats, som kan målas med samma färg som väggen och som dessutom är säkrast mot läckor är kopparrör med lödda fogar. Men det är defintivt inte något för gör-det-självaren!

Om man väljer att placera diskbänken mot yttervägg, t ex vid ett fönster, så ska man inte gömma undan rören vid väggen. Då ökar risken för sönderfrysning vid en köldknäpp.
Om diskbänken får en ny placering vid samma vägg som förut så behöver man inte bryta upp golvet. Urtaget som är i bakkant nedtill på spisar och diskmaskiner gör det möjligt att dra vatten- och avloppsrör i sidled från det nya läget till det gamla. Avloppet får dock inte väljas grövre än 50 mm diameter.

Om huset har välisolerade och fina trägolv, och dessutom en rymlig krypgrund, så finns det ett varsamt och billigt sätt att förlägga vatten och avlopp. Det är att låta rören gå rätt igenom golv och trossbotten, och göra sidodragningarna i krypgrunden. Så drog man in vatten i gamla hus på 30-40-talen. Självklart måste rören isoleras noggrant, man kan även gardera med värmeslinga för att skydda kallvattnet mot midvinterkölden.

Vedspis och elspis

Vid murstocken under kupan sitter vedspisen, men de flesta lagar inte maten på den. Är kupan vid så kan även elspisen få plats under den. Men då får du troligen kompromissa och avstå från 70 centimetersspisen till förmån för en 50 centimeters.
Om man flyttar elspisen bort från murstocken så måste man sätta en fläkt över spisen. Utblåset från fläkten leder man i ett plåtrör fram till spiskupan, och där tar man upp ett hål så att oset leds upp i skorstenen. Tänk på att röret skall vara lätt att rensa.

Ventilationen

Glöm inte bort ventilationen! I ett gammalt hus går det två skorstenspipor från köket, en från järnspisen och en från imluckan eller spjället som sitter under kupan. Är skorstenen någorlunda hög så behövs det inte köksfläkt eller krångliga fettfilter. Då sörjer naturen för draget, och när sotaren rensar rökgången passar han på att dra ur imkanalen. Tilluften ska man hämta från de angränsande rummen, som i sin tur bör ha en friskluftventil på ytterväggen.

Värme

En speciallösning om man ställer diskbänken framför ett fönster är att montera en liten konvektor, dvs element som värmer luften, antingen i sparklådan under diskbänkskåpet eller bakom skåpet. Den ser till att varm luft cirkulerar även framför fönstret. Skåpet dras ut något från väggen, så att den uppvärmda luften kan komma runt skåpet på baksidan, för att släppas ut genom ett galler mellan skåpet och väggen. Luften tas in vid golvet genom ett litet galler på sparklådan.

FAKTA:

Att läsa om kök

Kökshistorik

För den som vill läsa mer om kökets historia rekommenderas Birgitta Conradsons och Jane Fredlunds bok Köket förr i tiden. En annan utmärkt informationskälla är äldre böcker om köksinredning och köksutformning som till exempel Husmoderns bok – om kök och köksinredningar från 1927, Köket från 1934, olika upplagor av Kök – planering, inredning (från 50-talet och framåt). För inspiration om kök från 1970-talet och senare kan man också söka i samtida kataloger från kökstillverkare eller i heminredningstidskrifter som gjort köks- och “hemma hos”-reportage.

Conradson, Birgitta och Fredlund, Jane: Köket förr i tiden – Om arbete och redskap i 1700-talets herrgårdskök, 1800-talets bonde och torparstuga samt 1900-talets stadskök. ICA-förlaget AB, Västerås 1973
Köket och ekonomiavdelningen i mindre bostadslägenheter. Förslag till systematisering:(=Arkitektur och samhälle 1935:2) Kommittén för standardisering av byggnadsmaterial (Osvald Almqvist), Stockholm 1934
Husmoderns Bok om kök och köksinredningar (utgiven av Husmoderns redaktion) Åhlén & Åkerlunds förlag, Stockholm 1927

Köksplanering

Det finns mycket att tänka på för att ett kök ska bli praktiskt och användarvänligt. Det finns också många böcker i ämnet, bra exempel är Köket – planera för trivsel och funktion av Gunilla Lauthers och Köksplanering, inredning från Konsumentverket.

Lauthers, Gunilla: Köket: planera för trivsel och funktion (senaste upplagan 2000)
Kök – planering, inredning. Konsumentverket, Vällingby 1981 (8:e upplagan)

Allmänna råd om kökets planering och inredning finns i
Lena Dranger Isfält: Praktiskt och vackert i lägenheten – tankeställare för bostadsbyggare och förvaltare. Byggforskningsrådet och Sabo 1987. t4:1987, isbn 91-540-4705-6.
Göran Gudmundsson: Byggnadsvård i praktiken IV: Invändig renovering. Byggförlaget 2002. isbn 91-7988-203-X. Här finns ett fylligt och välillustrerat kapitel om köket i gamla hus.
I Vård av trähus ägnar Sören Thurell några sidor åt köket (4. uppl 1998, isbn 91-27-07037-9).
Enstaka sidor om bakugnar och järnspisar finns i Så renoveras torp och gårdar, isbn 91-534-1675-9, och norska Gamle trehus, ISBN 82-00-21389-7.

Renovering

Det finns få böcker som behandlar varsam renovering av kök. Mest givande är kanske Kökssnickerier – renovering, komplettering och målning, som ger en kort historik av kökssnickeriernas utveckling, behandlar problem vid ombyggnad och avslutar med fem exempel på vad man tycker är varsamma lösningar – allt på 15 sidor. Stenhusen 1880-1920 – varsam ombyggnad och Bostadsbebyggelsen från 1930- och 40-talen – varsam ombyggnad behandlar ombyggnad i stort men ägnar båda något tiotal sidor åt kök.

Kökssnickerier – renovering, komplettering och målning. Exempel på varsamma lösningar. (BOOM-gruppen, KTH) Statens råd för byggforskning T14:1991, Stockholm 1991. isbn 91-540-5337-4.
Engdahl, Christina; Dranger Isfält, Lena: Stenhusen 1880-1920 – varsam ombyggnad. Byggforskningsrådet, Stockholm T12:1985. isbn 91-540-3957-6.
Engdahl, Christina; Dranger Isfält, Lena: Bostadsbebyggelsen från 1930- och 40-talen. Varsam ombyggnad. Byggforskningsrådet, Stockholm T3:1988.
isbn 91-540-4823-0.

Anders Franzén

Byggnadsantikvarie med egen praktik i Uppsala, styrelseledamot i Svenska föreningen för byggnadsvård.

1/2003