2023, ASAL TOUSI, LINNÉUNIVERSITETET I VÄXJÖ – BYGGNADSUTFORMNINGSPROGRAMMET
Asal studerar Byggnadsutformningsprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö. Intresset för arkitektur väcktes först i hemlandet i Iran då hon som tonåring reste runt i landet och upptäckte dess rika och varierade kultur.
– Arkitektur är konsten och kunskapen att skapa en miljö med harmoni utifrån människors behov och välmående med hänsyn till naturen. Det är dessutom ett språk som förmedlar människors kultur, religion och livsstil. Arkitektur är en del av kulturens karaktär. Det handlar alltså inte om att bygga fyrkantiga väggar med små fönster utan arkitektur omfattar innovation, gestaltning, harmoni och natur.
2022, JOHANNES NILSSON, UMEÅ UNIVERSITET – ARKITEKTPROGRAMMET
Då Johannes Nilsson får frågan om vi i framtidens arkitektur ens behöver bygga nytt svarar han med ett enkelt: nej. För honom är det tydligt att framtidens arkitektur framförallt handlar om människans behov och planetens hälsa.
– På utbildningen pratar vi ofta om, ”behöver vi bygga någonting alls?”. Framtidens arkitektur handlar om människors behov och planetens hälsa. Inte ”vilken byggnad ska vi riva härnäst?”.
2021, KLARA SANDSJÖ, KONSTFACK – INREDNINGSARKITEKTUR OCH MÖBELDESIGN
Klara Sandsjö har under sin utbildning funderat på hur hon ska motverka dagens slit-och-släng mentalitet. Hon har intresserat sig för hur man kan återanvända gammalt byggmaterial och i sitt senaste projekt designade hon stolar av gamla ribbstolar från en riven idrottshall.
– Jag har en starkt tro på att om man vårdar det man har runt omkring sig så hanterar man också objekten med större vördnad och respekt.
2020, PONTUS WESTERHOLM, UPPSALA UNIVERSITET – STATSVETENSKAP
Pontus Westerholm har alltid fascinerats av historiska miljöer och vackra hus, men i dag är det inte bara den sköna fasaden som intresserar.
– Äldre bebyggelse har ett historiskt och kulturellt värde som inte kan byggas på nytt eller helt ersättas. Rivs det så är allt arbete som gjorde platsen speciell förlorad för evigt. Om vi ska ha en hållbar omställning av samhället behöver vi främst arbeta med vad vi redan har. I mitt mer politiska arbete ser jag byggnadsvård som något som ska uppmuntras. Men då är det också självklart att jag personligen engagerar mig.
2019 DANTE KARLSSON, ARKITEKTUR OCH DESIGN, KUNGLIGA DANSKA KONSTAKADEMIEN, KÖPENHAMN
– Som byggnadsvårdsintresserad arkitekt tror jag att det kommer att vara svårt att kunna kommunicera ut min vilja och kunskap att bevara äldre bebyggelse. Att hela tiden behöva möta fördomar som att: “Jaha du är arkitekt, då vill du bara bygga skyskrapor i betong och glas och älskar gigantiska och malplacerade kuber.” Men jag hoppas och tror att debatten kommer att gå mer åt att bevara bebyggelse ur hållbarhetssynpunkt och att fler börjar förstå innebörden av smakfulla och passande utbyggnader av redan existerande byggnader.
2018 MICHAELA BORIS MÖLLER, BEBYGGELSEANTIKVARISKA PROGRAMMET, GÖTEBORGS UNIVERSITET
– Efter tre års studier om arkitekturstilar och teorier för bevarande ser jag på min stad med helt andra, förhoppningsvis klokare ögon. Vart jag än går finns det en annorlunda taklinje att titta på, fönster som mist sina spröjs, ack vad fönster gör mycket, och tinnar och torn som sticker upp. Men lika mycket som jag lärt mig teoretiskt, lika mycket märker jag att jag saknar den praktiska kunskapen. Nu vill jag få en större förståelse för själva bygghantverket, med materialen, hur de används och olika tekniker för renovering. Jag tror att det kommer att göra mig mer förstående i mitt framtida arbete som byggnadsantikvarie.
2017 AINA BERGH, TRÄHANTVERK, VÅRDINGE BY FHS
– Jag går Trähantverkslinjen på Vårdinge By Folkhögskola. Under det gångna året har jag särskilt kommit att intressera mig för handverktyg, slöjd, gamla hantverkstekniker och byggnadsvård. I höst planerar jag att gå som timmermanslärling för att bli timmerman och byggnadsvårdare. Det vore fantastiskt för mig att genom ert byggnadsvårdsstipendium få en större inblick i hur arbete med byggnadsvård kan gå till i praktiken. Då jag redan har en högskoleutbildning som socionom kommer jag att bekosta mitt lärlingsskap med extrajobb och med ert stipendium skulle jag därmed få en möjlighet jag annars missar. Ni skulle dessutom stötta en blivande byggnadsvårdare!
2016 CHRISTINA GHERMAN, ARKITEKTSKOLAN, LTH
– Jag som blivande arkitekt har ett ansvar att förvalta och lära mig om den traditionella byggnadskonsten. Att delta på ett byggnadsvårdsläger vore en fantastisk möjlighet att bygga på min nuvarande utbildning. Mitt intresse för byggnaders berättelser är något som förvaltas väl på arkitektskolan, men det är den praktiska förståelsen som gör den stora skillnaden. Vi snuddar på praktiska moment, men det är långt ifrån tillräckligt. Genom att arbeta praktiskt kan man få den taktila känslan som ger en unik förståelse för den existerande byggda miljön. Denna kunskap kommer öka min gestaltningsförmåga i framtida projekt och ge mig möjlighet att på ett rättvist sätt fortsätta förvalta våra byggnader och städer. Oavsett om projekten berör nybyggnader, om- och tillbyggnader eller rena restaureringsprojekt.
2015 JOSE ANTONIO PAREDES ESTRADA, ARKITEKTUR VID LUNDS UNIVERSITET
– Jag vill lära mig mer om det traditionella bygghantverket, som är oerhört viktigt om man vill bidra med bra arkitektur till samhället. Inte för att jag tänker att jag sitter på den sanna kunskapen om vad bra arkitektur är, utan att för att jag ödmjukt vill ta emot den kunskap som samlats av generationer och omsätta den i mitt framtida arbete. Jag vill även få insikt i på vilket sätt man kan anpassa de traditionella hantverken till den moderna, industriella produktionen och hur vi kan förändra den sistnämnda. För att lyckas med detta måste jag vara ytterst kunnig i ett arbetssätt som är både miljövänlig, förnuftigt, vackert och mänskligt.
2014 ÅSA LANDAHL, ARKITEKTUR VID CHALMERS
– Så här i slutet av en lång utbildning är det lätt att vara kritisk och se till vad man skulle velat ha mer av, vad man saknar och vad man vill fånga upp när man sedan fortsätter ut i arbetslivet. En utveckling av just den praktiska och rent fysiska förståelsen av våra redan byggda miljöer och de miljöer som jag själv kommer att vara med och skapa i framtiden är något som jag hungrar efter. Därför hade ett byggnadsvårdsläger varit en fantastisk start på det som skall komma efter Chalmers. Under min arkitektutbildning här har jag även studerat en introducerande kurs i byggnadsvård om 30 hp vid Göteborgs universitet. Jag är glad för den kursen och det som den har gett mig!
