Frågeställare: Susanna och Sven Sandberg
Hej! Vi har ett 200-300 år gammalt hus, med två våningar, timmerstomme, torpargrund och kallvind, där vi bott i 1,5 år. Vi misstänker mögelangrepp i huset pga dålig lukt och upplevda kroppsliga besvär. Det finns synligt vitt mögel på vindens innertak, inga synliga angrepp i boningshuset. Grunden kan vi inte komma in i. Två mögelbesiktningsmän menar att skador finns mer eller mindre överallt i huset: grunden, innerväggar, vinden. Besiktningsmännen utgick i sina bedömningar från sina egna luktsinnen, markeringar av en mögelhund, spår efter gamla åtgärdade läckor samt husets allmänna skick och konstruktion. En saneringsfirma har föreslagit omfattande sanering som innebär att samtliga ytskikt i huset rivs ut, därefter ska angripet virke saneras med isblästring eller bytas ut helt om det är alltför skadat. Även vind och grund ska saneras. I grunden ska plast läggas mot marken och sorptionsavfuktare installeras. Vi försöker nu ta reda på så mycket fakta som möjligt för att inte göra några stora misstag. Vi vill kunna leva i vårt fantastiska hus och även bevara det för framtiden. Vi upplever att mögel- och fuktexperterna ibland ger helt andra råd än personer som håller på med byggnadsvård och det är svårt att veta vad som stämmer. Först och främst, verkar det överhuvudtaget rimligt att göra en totalsanering och totalrenovering på detta sätt? Har ni hört talas om någon som gjort så med sitt 1700- / 1800-talshus (och fick historien ett gott slut)? När det gäller att undvika fukt och mögel i framtiden har byggnadsvårdskunniga personer rått oss att börja elda istället för att installera avfuktare. Den gamla vedpannan är utbytt mot bergvärmepump sedan ca 10 år och eldstaden är ur funktion. Fuktexperter menar dock att eldning inte skulle vara tillräckligt med dagens klimat och levnadssätt, utan att avfuktare är enda alternativet. Två skolor står emot varandra och vi hoppas ni kan hjälpa oss att reda ut begreppen! Kan avfuktarmetoden vara skadligt för huset? Skulle det trots allt räcka att elda och skulle det i så fall vara bättre för huset? Hur ofta behöver man i så fall elda och vad för slags panna? Hur gör man om man reser bort i en vecka eller två och inte kan elda? Samt hur bör man i så fall elda under sommaren? Huset har en murstock, 80 kvm byggyta. Vi skulle bli oerhört tacksamma för alla råd (även litteraturtips eller tips på kunniga personer/företag) som kan hjälpa oss att bevara vårt gamla hus! Hälsningar Susanna och Sven

Svar:
Orsaken till era mögelproblem kan mycket väl vara beroende på att vedpannan byttes till värmepump, det är vanligt. Uppvärmning med eld eller olja innebär luftomsättning och bra självdragsventilation genom en varm skorstensstock. Denna luftomsättning avstannar om man inte tillgodoser luftomsättningen på annat sätt. Med andra ord är det bara positivt om ni eldar i eldstäderna, även på sommar och höst när den varma uteluften gör att den relativa fuktigheten blir högre. Men ni behöver ändå fastställa orsaken för att kunna åtgärda orsaken och då ingår även en ordentlig inspektion av grunden.

En avfuktare åtgärdar bara symptomet men kan under en övergångsperiod vara nödvändig. Graden av åtgärder för att bli av med mögellukten är svår att avgöra utan en noggrann inspektion på plats men det är vanligt att saneringsföretagen föreslår onödigt stora åtgärder. Det vita möglet på vinden är i detta fall mer ett symptom än en källa till era problem eftersom det genom uppvärmning brukar vara ett övertryck i bostadsvåningen. Den vanligaste orsäken till mögel på insidan av yttertaket är luftläckage ifrån bostadsvåningen, varm luft pyser upp genom otätheter och kondenserar på brädorna.

Till att börja med behöver ni skaffa er kunskap om huset, mögel och orsakerna till möglet. I vår webshop finns boken ”Mögelsvamp i byggnader” som ger er den information ni behöver om mögel. Även ”Energiboken” är bra om ni i samband med åtgärderna skall göra anpassade energieffektiviseringar.

Stephan Fickler

Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.