Modernt kulturarv i vittrande betong
Om det ursprungliga materialet saknas och hantverkskunnandet är glömt – hur ska då det moderna industrisamhällets betongkonstruktioner restaureras? Frågan ställs av Sven Olof Ahlberg och Ing-Marie Nilsson-Tarkkanen, som arbetar med restaureringen av Stripa gruva i Bergslagen. Nu har vi ett gyllene tillfälle att utveckla nya metoder i samarbete mellan tekniker och antikvarier, menar de.
Betongen är evig och hållbar som granit. Det var en vanlig föreställning i den armerade betongens ungdom för drygt ett sekel sedan. Påståendet är förvisso sant när det gäller oarmerade betongkonstruktioner, men får kraftigt dementeras så fort man förstärker betongen med traditionell armering.
När ett nytt material lanseras uppstår ofta en övertro på det moderna materialets oöverträfflighet. Den föreställningen har emellertid fått modifierats med tiden, då den armerade betongens livslängd visat sig vara begränsad. Allvarliga skador är svåra och dyra att reparera. Problemen har oftast löst genom att riva och bygga nytt.
Inom kulturmiljövården har det länge funnits en allmänt utbredd uppfattning om att armerad betong inte går att reparera. Därmed har också diskussionen om åtgärder med antikvariska förtecken varit minst sagt sparsam.
Kan nya
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.
Intressant, eller hur?
Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.
