Miljoner människor bor i städerna, men vissa mindre än andra. De bor i miljonprogrammen. De är varken stad eller land, däremot anses de vara både problemområden och kulturmiljöer. Sedan de byggdes har de sett mängder av projekt komma och gå. Johanna Roos berättar hur debatten och miljöerna ser ut idag och ställer frågan om vad byggnadsvården har att tillföra. Ska vi propagera varsamhet som vanligt, eller?

Sedan miljonprogramsområdena stod färdiga i mitten av 1970-talet har de diskuterats och kritiserats. Genom otaliga åtgärdsprogram har man velat förbättra deras rykten och höja boendekvaliteten. Satsningar har gjorts på upprustning, ombyggnad, omgestaltning, rivning, ombildning, hyresgästernas medinflytande, trygghet, service, trafikfrågor, husens energiförbrukning, stambyten och lokalt entreprenörskap. För att bryta segregationen har man försökt locka nya kategorier av boende, skapa arbetstillfällen och göra sociala satsningar. Samtidigt har kulturvården under de senaste åren börjat se miljonprogrammet som en