Ett tungt ansvar för klimatförändringarna läggs ofta på de boende. Människor borde ”byta livsstil”, sägs det. Men förändring sker sällan så abrupt, menar Annette Henning. Istället borde yrkesgrupper som sysslar med bostäder, värmesystem eller inomhusklimat medvetet stödja de vanor som kan leda oss i en energisnål riktning.

Denna vinter har vi nog lite till mans känt oss olustiga över det konstiga vädret. I New York gick man omkring i sommarkläder i januari och i Göteborg slog vårblommorna ut. Översvämningar och orkaner drabbar oss på ett sätt som vi inte kan minnas. Alla undrar vi väl oroligt om det är de stora klimatförändringarna som redan är här?

Energiåtgången för uppvärmning och kylning av bostäder och kontorsbyggnader ökar över hela världen, men redan idag kommer nästan hälften av de klimatförändrande utsläppen från byggnader! Många forskare är överens om att energianvändningen i bostäder hör till de områden där man snabbt behöver få till stånd en förändring.

Betyder det att klimatförändringarna är de boendes fel och ansvar att åtgärda? Den frågan diskuteras i denna artikel.

Val av värmesystem

Det krävs en hel del om vi ska lyckas med konststycket att bromsa uppvärmningen av jordklotet utan att samtidigt göra slut på alla bioenergiresurser eller producera radioaktivt avfall.

Bland småhusägare i Sverige har det blivit vanligt att byta från olja till eldrivna värmepumpar. Ett stort problem med detta är att el är en energiform av hög kvalité som inte borde ödslas bort på uppvärmning annat än som komplement i liten skala. Ett annat stort problem med att använda el för uppvärmningsändamål är att vi då riskerar att fortsätta vara beroende av uran, som liksom oljan är en ändlig resurs, orsakar koldioxidutsläpp och dessutom ökar riskerna för terrordåd och förödande katastrofer.

Det är också mycket vanligt att byta ut oljepannan mot någon form av uppvärmning med biobränsle. Biobränslet kombineras dock fortfarande sällan med solvärme trots att vi, till skillnad från länder på sydligare breddgrader, behöver värma våra hus under höstarnas och vårarnas många klara dagar (då solvärmesystemen fungerar). Samtidigt ökar trycket på de globala bioresurserna i takt med att konkurrensen om olika användningsändamål hårdnar.

Inte bara de boendes fel

Men möjligheterna för småhusägare att byta eller förändra sina uppvärmningssystem på rätt sätt är ofta begränsade. Många direktelvärmda hus saknar t ex både pannrum och skorsten. Mycket av den information som når oss är inte heller fullständig. Många VVS-firmor föreslår t ex eldrivna värmepumpar även till dem som tidigare använt olja eller som själva frågat efter bio-solvärmesystem. Ibland har beslutet till och med delvis redan fattats av andra. Detta kan t ex vara fallet när försäljaren av ett prefabricerat hus har ett färdigt förslag på uppvärmningssystem.

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt startar i dagarna vid Högskolan Dalarnas Centrum för solenergiforskning för att undersöka just den här typen av hinder för hushållen att minska koldioxidutsläpp och energianvändning för uppvärmning.

Byta ”livsstil”

Det sägs ofta att vi måste byta ”livsstil” om vi ska kunna dämpa klimatförändringarna. Men kan människor verkligen förändra sitt sätt att leva så radikalt att det kan dämpa den globala uppvärmningen? Hur sker egentligen förändring?

Människan är en social varelse som strävar efter att skapa stabilitet och ordning i tillvaron med hjälp av gemensamma rutiner, ritualer och traditioner. Det fascinerande är att människan samtidigt är en otroligt kreativ biologisk varelse som ständigt modifierar och justerar det gemensamma givna. Men detta sker inte helt slumpvis. Somligt kan man vara beredd att förändra, annat inte.

Energikrävande vanor skapas

I snabb takt sprids över världen praxisen att kyla byggnader för att förse människor med vad man antagit vara en optimal komfortnivå. Tyvärr ökar energianvändningen därmed i motsvarande takt.

Vi vet dock idag att man med hjälp av teknisk reglering av inomhusklimat inte bara tillgodoser redan existerande behov hos människor. Man skapar också nya och mer energikrävande vanor. En doktorsavhandling från Filippinerna förser oss med ett talande exempel på hur förändringar i människors levnadsmönster kan gå till.

Den här forskaren studerade upplevelsen av värmekomfort i ett antal luftkonditionerade kontorsbyggnader i Filippinerna. Kontoren var extremt svala, men de som arbetade där visade sig vara översvallande positiva till detta: ju kallare, desto bättre. Ett antal företag hade introducerat luftkonditionering. Kalla kontorslokaler kom efter hand att alltmer förknippas med status och ett ”modernt” leverne. De svala kontoren slog också an en positiv och välbekant ton hos befolkningen. Man hade i detta område nämligen för vana att ofta och länge ta gemensamma svala bad.

De filippinska kontorsarbetarnas positiva syn på de kyliga kontoren berodde inte på en biologisk egenskap som de delade med hela mänskligheten. Istället hade vissa delar av deras tidigare kulturspecifika vanor och tankesätt uppmuntrats och fått en delvis ny innebörd.

Uppmuntra rätt vanor

Om man kan få folk på Filippinerna att ändra sin uppfattning om värmekomfort i mer energikrävande riktning, så borde motsatsen också vara möjlig. Jag och en av mina tekniska kollegor tog fasta på detta när vi började arbeta med den populärvetenskapliga skriftserien ”Flexibla värmesystem”.

Vi hade upptäckt att mina socialantropologiska forskningsresultat på ett intressant sätt sammanföll med resultaten från hans energitekniska forskning. Jag kunde dels visa hur hushållens sammansättning, intressen och behov förändras över tid. Dels pekade mina resultat mot att många hushåll i Sverige strävar efter att kombinera flera energislag för att få största möjliga trygghet, kontroll, valfrihet och flexibilitet. Min kollega kunde samtidigt visa hur värmesystem med ackumulatortank (varmvattenlager) inte bara skapar förutsättning för mer energieffektiva och miljövänliga värmesystem, utan också gör det möjligt att kombinera olika energislag eller ersätta energiråvaror med solvärme vid något senare tillfälle.

Utgångspunkten vid arbetet med faktabladen och den lilla boken om flexibla värmesystem var att uppmuntra och stödja de önskemål om trygghet, valmöjlighet och egen kontroll som redan fanns bland befolkningen. Syftet var att hjälpa villaägare välja värmesystem som både passar dem själva, sparar miljön och möjliggör framtida förändringar. Både inom arkitektur och forskning kring värmekomfort finns idag liknande tankegångar. Värmekomfortforskningens ”adaptiva” inriktning menar att det mycket väl går att skapa inomhusklimat som är både bekväma och energisnåla. För att klara det måste man dock lära sig ta större hänsyn till kulturell och individuell variation.

Också inom forskning kring traditionellt byggande (vernacular architecture) menar många idag att syftet med denna gren av arkitekturen inte behöver vara att bevara det gamla. Istället gäller det att ta fasta på de kulturspecifika vanor och tankesätt som kommer till uttryck i gamla hus. Man vill använda denna kunskap för att skapa bostäder som människor trivs i samtidigt som de är energieffektiva.

Slutord

Om vi ska lyckas dämpa de globala klimatförändringarna räcker det alltså inte att säga att människor borde ”byta livsstil”. Inte heller räcker det att ta fram energieffektiva och miljövänliga bostäder, värmesystem eller reglersystem för inomhuskomfort. Snarare bör yrkesgrupper som sysslar med bostäder, värmesystem eller inomhusklimat försöka uppmuntra och stödja sådana kulturspecifika och redan existerande vanor och tankesätt som har potential att leda i en energisnål riktning. Klimatförändringarna är inte bara de boendes fel och ansvar, långt därifrån.

Skriftserie om flexibla värmesystem

Skriftserien om flexibla värmesystem innehåller hittills den 60-sidiga skriften ”Välja värmesystem för villan: Enkla tips som sparar miljön och ger valfrihet inför framtida förändringar” samt ”Installera värmesystem: Faktablad för installatörer”. Serien tas fram av tekn lic Klaus Lorenz och socialantropolog fil dr Annette Henning, Centrum för solenergiforskning SERC, Högskolan Dalarna och kan beställas via klo@du.se. Projektet finansieras av Energimyndigheten och Formas. Läs mer under nyheter på www.serc.se.

Annette Henning, Fil dr i socialantropologi och energiforskare vid Centrum för solenergiforskning