Nu utvecklas parallellt, och i konkurrens både med varandra och med betongindustrin, olika träsystem. I klimatkontrollerad fabriksmiljö tillverkas volymer som transporteras till byggplatser för montering. Trätekniken ger många fördelar – lätt konstruktion, inhemsk förnyelsebar råvara etc. – och har stöd av staten, som ser positiva effekter på både miljön och sysselsättningen på landsbygden. Träindustrin kan vinna mycket på att förädla skogsråvaran och det kommer även nationalekonomin till godo. Här beskriver Olle Jakobsson och Gun-Britt Zetterholm Vetenskapsstadens bidrag till utforskandet av den nya tekniken, som lett till ett par patent på träbyggnadssystemet med skiktlimmat trä med luftkanaler och ljudspärren av stål, som har den dubbla uppgiften att isolera mot ljudresonans och tillåta exakt montering av volymer.

Att bygga hus i massivträ är en urgammal konst. Och trä är fortfarande ett självklart byggmaterial – om brukarna själva får välja. Det är därför nästan alla moderna villor och fritidshus byggs i trä. Vi känner oss helt enkelt hemma med materialet. Men det var länge sedan stadsborna hade sådana valmöjligheter. Under flera hundra år fick inte bärande trästommar användas i hus som var högre än två våningar. Katastrofala bränder i tätbebyggda områden låg bakom den regeln.

Idag vet man att trästommar kan göras lika brandsäkra som stommar i andra material. Därför fick Sverige 1994, nya byggregler som tillåter höga trähus i städerna.

Efter regeländringen var Vetenskapsstaden först med att bygga flervåningshus i trä innanför Stockholms tullar. Det första huset, som liggger vid Roslagstull i Stockholm,var inflyttningsklart våren 2001, har tre våningar och 36 smålägenheter och byggdes för att tillgodose behovet av bostäder för utländska gästforskare vid Stockholms högskolor.
Hela idén startade som ett forsknings- och utvecklingsprojekt 1995, med syfte att få fram resurssnåla och kretsloppsanpassade byggsystem i trä, och naturligtvis bekväma och billiga bostäder.

Det var AssiDomän, KTH, Trätek, Skanska nya Hem, Stiftelsen Vetenskapsstaden och ett antal byggföretag som slog sig ihop i ett byggprojekt som kombinerade högteknologi med beprövade metoder. Det färdiga resultatet blev byggnaden vid Roslagstull. Ett trähus som inte liknar något annat.

Att bygga hus i massivträ är en urgammal konst. Och trä är fortfarande ett självklart byggmaterial – om brukarna själva får välja. Det är därför nästan alla moderna villor och fritidshus byggs i trä. Vi känner oss helt enkelt hemma med materialet. Men det var länge sedan stadsborna hade sådana valmöjligheter. Under flera hundra år fick inte bärande trästommar användas i hus som var högre än två våningar. Katastrofala bränder i tätbebyggda områden låg bakom den regeln.

Idag vet man att trästommar kan göras lika brandsäkra som stommar i andra material. Därför fick Sverige 1994, nya byggregler som tillåter höga trähus i städerna.

Efter regeländringen var Vetenskapsstaden först med att bygga flervåningshus i trä innanför Stockholms tullar. Det första huset, som liggger vid Roslagstull i Stockholm,var inflyttningsklart våren 2001, har tre våningar och 36 smålägenheter och byggdes för att tillgodose behovet av bostäder för utländska gästforskare vid Stockholms högskolor.
Hela idén startade som ett forsknings- och utvecklingsprojekt 1995, med syfte att få fram resurssnåla och kretsloppsanpassade byggsystem i trä, och naturligtvis bekväma och billiga bostäder.

Det var AssiDomän, KTH, Trätek, Skanska nya Hem, Stiftelsen Vetenskapsstaden och ett antal byggföretag som slog sig ihop i ett byggprojekt som kombinerade högteknologi med beprövade metoder. Det färdiga resultatet blev byggnaden vid Roslagstull. Ett trähus som inte liknar något annat.

Byggnaden vänder upp och ner på alla traditionella begrepp om hur ett trähus ska se ut. Glöm snickarglädje och falurött. Där står helt enkelt ett modernt bostadshus i ljusgul puts. Ingenting i exteriören skvallrar om att byggnaden är sammansatt av fabriksbyggda volymer i massivt trä. Inga skarvar och inga träpaneler. Men innanför portarna möter doftande trä och den varma och ombonade känsla som bara naturmaterial kan ge. Gestaltningen visar att det finns stor potential i modernt massivträbygge och att det inte nödvändigtvis måste vara träfasader på hus med trästommar. Alla typer av fasadmaterial är möjliga.

– Det mesta görs klart på fabriken – väggar, golv och tak, inklusive kök och våtutrymmen finns på plats när volymerna kommer till byggarbetsplatsen. Där sätter vi ihop det hela till ett färdigt hus. Och det går nästan på halva tiden mot konventionellt platsbygge, berättar Olle Jakobsson, projektledare på Vetenskapsstaden.
– Och eftersom det mesta av bygget sker inomhus i varm och torr miljö så minimeras problemen med fukt,.

Trä leder ljud och alltså brukar det vara ett problem i flervåningshus med trästommar. Men tack vare gediget forskningsarbete har man lyckats uppnå samma ljudklass som i hus byggda av betong, och till och med lite bättre. Dubbelkonstruktion mellan lägenheterna och ljudspärrande stålrullar mellan våningarna, är lösningen som ger den goda ljudklassningen. Dessutom underlättar rullarna monteringen av volymerna i rätt läge.
Den moderna byggtekniken för massivträ ger stor frihet i valet av kvaliteter och längder. Något som gör att mer av skogens resurser kan utnyttjas. Mindre spill helt enkelt.

Genom att limma ihop trä till massiva element får man högre hållfasthet och styrka i konstruktionerna, jämfört med traditionella metoder. I prototyphuset används treskikts väggelement men i nästa bygge blir det fem skikt i väggarna.
– Med erfarenheterna från prototyphuset vid Roslagstull går vi nu vidare med nästa byggprojekt som är studentbostäder vid KTH-Campus i Stockholm. Det är tre hus på tre våningar vardera. I juni började vi tillverka volymerna på husfabriken i Arvidsjaur och efter semestern börjar de fraktas till byggplatsen. Vi beräknar att husen ska stå klara i slutet av året, berättar Olle Jakobsson.

Gun-Britt Zetterholm , Olle Jakobsson

Gun-Britt Zetterholm är frilansskribent, Jakobsson är projektledare på Vetenskapsstaden.

2/2004