Vill du bevara utseende och karaktär på ditt kök, men också surfa med på den starka matlagningstrend som råder? Gör då som 1700-talets Cajsa Warg och vår egen tids Mat-Tina. Låt kockarnas råd hjälpa dig även vid renoveringen av ditt kök. Då är möjligheterna stora att du får ett kök som både fungerar väl och är varsamt renoverat.

Ingen har väl undgått att matlagning är en av vår tids stora fritidssysselsättningar. I pressen och på radio och tv är mat ett återkommande tema. Ständigt återkommande budskap är att man ska använda sig av de råvaror man har till hands för stunden, att det är viktigt att råvrorna är bra och att man av flera skäl bör undvika produkter av helfabrikat.
Kan man översätta detta förhållningssätt även till kökets inredning och utformning? Ja, varför inte! Processen vid en köksrenovering är ungefär densamma som när man ska laga en god middag: Vad vill jag bjuda på, hur ska maten smaka och hur ska den serveras, vilka råvaror har jag redan hemma, vad behöver jag köpa till och vem ska laga maten?
Här kommer några råd om hur du kan göra när du vill renovera ditt kök varsamt.

Utgå från de råvaror du redan har hemma

Vi föreslår att du börjar med att inventera köket. Vad är det egentligen för kök du redan har? Sätt dig ner i köket och se dig omkring. Försök bortse från fula färgsikt, slitage och (eventuell) smuts och se till kvalitéerna. Försök tänka dig hur köket skulle kunna bli om det renoveras. Kanske är det inte så dumt trots allt, utan behöver bara kompletteras och fräschas upp? Vår erfarenhet är att åtminstone delar av de flesta köksinredningar både har positiva kvalitéer och är i relativt gott skick. Däremot kan det saknas förvaringsmöjligheter eller avlastningsytor, diskbänken kan vara för låg och ibland finns det ingen naturlig plats för kyl- och frysskåp. Ibland är inredningen redan hårt ombyggt på ett olyckligt sätt, men kan trots det ha kvalitéer värda att värna.

Lär känna utgångsmaterialet

Att tvinga dig själv att verkligen se vad du har för kök gör att du lär känna utgångsmaterialet. Plötsligt ser du förmodligen detaljer du inte sett tidigare. Det är också nu du ska knacka på hos grannarna i huset och be att få titta på deras kök. Hos dem kan du kanske se hur ett mer välbevarat ursprungligt kök ser ut (om det nu är det du vill eftersträva) eller hur din granne löst problemet med placeringen av kylskåpet och den alltför låga diskbänken.
Idag finns det massor av byggnadsvårdslitteratur. Läs om byggnader och kök från den tid som din lägenhet är ifrån. Är ditt kök inte samtida med huset i övrigt, läs då förstås också om den tid som din köksinredning är ifrån. Skaffa kunskap om skåpsutformning, skåpsplacering, beslagning, målningsbehandlingar, vattenkranar, stänkskydd, vitvarors utseende, golvmaterial, väggbehandling och möblering. Lär dig vad som är karaktäristiskt för just din typ av kök.
Tänk på att även om ditt kök inte är lika gammalt som huset, kan det vara väl värt att värna ändå. Ett välbyggt 50-talskök kan till exempel ha såväl praktiska som estetiska kvalitéer, även om det befinner sig i ett sekelskifteshus. Fundera först, och riv eventuellt sedan, men gör för allt i världen inte tvärtom!

Vilka är dina förväntningar på slutresultatet?

Nu har du skaffat dig kunskap om det du redan har. Nu är det dags att bestämma hur du vill att slutresultatet ska se ut och hur det ska fungera. Dags att sätta upp en kravlista för hur du vill att ditt framtida kök ska se ut. Skriv upp vad du tycker är alldeles nödvändigt och vad du gärna skulle vilja se som bonus. Stäm sedan av kravlistan mot ditt befintliga kök. Utgå inte från att köksinredning och ytskikt nödvändigtvis måste bytas ut, tänk omvänt. Utgå istället från att köket ska vara kvar och skärskåda sedan detaljerna var och en för sig. Därefter kan du eventuellt ”skala av” oönskade delar, allt eftersom du utvärderat deras roll i ditt blivande kök.
Troligtvis är det fullt möjligt att kombinera det befintliga köket med det slutresultat som du vill ha, men det kräver kanske vissa kompletteringar och förändringar. Förutom att ett bevarande av det befintliga köket sannolikt innebär varsamhet, så blir kompletteringar dessutom nästan alltid billigare än att börja om på nytt.

Upprätta en inköpslista

Så är det dags att undersöka var du kan kompletteringshandla och vad som finns på marknaden. Sök på nätet och fråga byggnadsvårdsexperter om tips. Roligt nog, så kommer du att upptäcka att det finns massor av välgjorda köksdetaljer och beslag, som är tillverkade med äldre detaljer som förlagor, liksom det finns många duktiga och framför allt byggnadsvårdsintresserade hantverkare som levererar de tjänster du behöver. Där har det skett en stor förändring de senaste tio åren. Tänk på att resultatet blir som bäst när du är tydlig med vad du vill ha, både när du köper material och tjänster. Ju mer påläst du är själv, desto mer nöjd kommer du att vara på slutet.

Hel- eller halvfabrikat?

Det är också nu tankarna kring valet av råvaror kommer in i bilden. Du ska bestämma hur mycket hel- och halvfabrikat du vill ha. Vi som skrivit den här artikeln avråder, liksom kockarna, från alltför mycket helfabrikat. Färdigtillverkade skåp och annan inredning har en tendens att passa dåligt i befintliga kök/rum. Rummens vinklar är sällan räta och få rum byggda före 1970-talet är måttsatta så att helfabrikatens modulenheter kan monteras på plats utan modifikation och bekymmer. Dessutom blir det sällan snyggt med de där passbitarna som ska ta upp skillnaderna mellan rummet och skåpen. De där spackelutfyllnaderna, som vi också gärna tar till vid dessa tillfällen har dessutom en tendens att spricka, och silikonfogar, det vet vi ju alla hur fula de brukar bli med tiden.
Gamla köksinredningar är just halvfabrikat och alltid tycks de passa som handen i handsken. Givetvis ville man bygga fort och effektivt även före miljonprogrammet. Därför byggdes köksinredningarna delvis på plats, delvis på verkstad. Köksstommarna, som ju skulle passa perfekt i det (kanske) skeva köket byggdes på plats, medan skåpsfronterna, som krävdes extra stor estetisk omsorg, byggdes i verkstaden – men först efter att man tagit noggranna mått på de platsbyggda stommarna. Sedan kördes fronterna ut på plats för montage. Det gällde, då som nu, att anpassa lämplig åtgärd till lämpligt moment. Ett liknande förhållningssätt idag brukar ge det bästa resultatet.

Stambyte på gång?

Hänger din planerade köksrenovering ihop med ett stambyte? Oavsett vad som sägs, så måste inte ett stambyte nödvändigtvis innebära att hela köksinredningen byts ut. Visst kan det vara lite besvärligt att dra om rör och avlopp inne i en befintlig köksinredning, men då kan man försiktigt demontera de delar som tillfälligt är i vägen, för att sedan återmontera dem. I värsta fall kan man till och med låta nytillverka just dessa delar. Även om det drar med sig snickeri- och målningsarbeten blir det billigare – och varsammare – än att byta hela köket.

Dags för det praktiska arbetet

Bor du i en lägenhet och saknar tillgång till ett snickeri för eget bruk eller tillhör en bostadsrättsförening som ska renovera många kök på en gång? Då kan det löna sig att ta hjälp av duktiga och byggnadsvårdsintresserade snickare, som hittar praktiska lösningar på hur man rationaliserar renoveringen utan att för den skull riva ut all inredning. En bra snickare har förhoppningsvis också kontakter med plåtslagare, rörmokare, stenhuggerier, kakelsättare, målare och andra leverantörer med sakkunskap och intresse för varsamma renoveringar. Med dem som diskussionspartners kommer du att kunna lösa de till synes mest oöverstigliga praktiska problemen.
Ett sista råd: var tillgänglig under renoveringsarbetet. Inte ens den allra duktigaste hantverkaren kan veta exakt hur du vill att detaljerna ska utformas. Det kan bara du själv svara på – och bara om du ser till att vara tillgänglig. Egentligen är det ledorden: skaffa dig bakgrundskunskap, bestäm vad du vill ha för slutresultat, omge dig av duktiga och intresserade hantverkare och var tillgänglig under det praktiska arbetet. Då kommer du att bli nöjd med resultatet.

FOTNOT: Apropå ”Man tager vad man haver”: I själva verket tycks husföreståndarinnan Christina Warg aldrig ha uttryckt sig så, men den villfarelsen är det svårt att ta död på – gissningsvis för att det är ett väldigt bra uttryck.

-Ta inte för givet att köket nödvändigtvis måste bytas ut. Utgå istället från att köket ska vara kvar och skärskåda sedan detaljerna var och en för sig. Fundera först, och riv eventuellt därefter, men gör inte tvärtom!

-Ett stambyte innebär inte att man måste byta köksinredning! Ett varsamt genomfört stambyte behöver inte påverka köksinredningen alls. Delar av inredningen kan behöva demonteras vid själva montaget, men den kan ju återmonteras igen eller nytillverkas.

-Tänk tidigt igenom vad du har för behov. Hur mycket förvaringsutrymmen behöver du, till exempel? Fyll inte köket med skåp av slentrian. Kanske räcker de som redan finns gott och väl för dina behov.

-Tycker du trots allt att du har för få förvaringsmöjligheter: Riv inte ut de skåp du har och köp allt nytt. Komplettera i stället inredningen, antingen med fler fasta skåp eller med ett skänkskåp.

-Är din diskbänk för låg: Höj den du har, antingen genom att lyfta på diskbänksbeslaget och komplettera med en ny rad av lådor eller genom att ställa hela diskbänken på en högre sockel.

-Kämpa mot symmetridjävulen. Alla skåp, beslag, målningsbehandlingar och profiler i köket måste kanske inte gå i samma stil eller vara från samma leverantör. Byt inte ut detaljer bara för att de inte räcker till hela köket. Man kan ju ha olika beslag på över- och underskåp, till exempel.

Bra att ha till hands under arbetet:

-Gott om fantasi och problemlösarförmåga! Hur noggrant man än planerar, så uppstår alltid situationer som är omöjliga att förutsäga i förväg.

-Tålamod är därmed väldigt bra att ha när de oförutsägbara situationerna dyker upp.

-Gott om tid! Det är alltid något som inte passar/fungerar när man väl börjar jobba.

-Det kan ta ordentligt med tid i anspråk att komma till rätta med till synes små bekymmer, liksom att lokalisera bortslarvade verktyg.Var däremot inte rädd för att byta ut trasiga eller ofräscha (mindre) delar i en köksinredning från 1900-talet. De är ju inte unika i sig. En duktig och intresserad hantverkare kan tillverka kopior med samma tekniker och material.

Vicki Wenander och Joakim Karlstedt

Vicki Wenander är konsult och styrelseledamot i Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Joakim Karlstedt är snickare och innehavare av en byggnadsvårdsbutik,

_______________________________

GODA RÅD

vicki.wenander@restaurator.com,joakim@byggfabriken.com

4/2006