Öster om Göteborgs innerstad ligger stadsdelen Gårda. Trots dess läge mellan Ullevi och Liseberg är det få som passerar igenom eller känner till Gårda fabriks- och arbetarsamhälle som det en gång kallades. Inte ens då 70-talets stora rivningar förs på tal nämns Gårda med samma självklarhet som Haga, Masthugget och Landala. Få tycks sörja Gårdas förlorade fabriker och landshövdingehus.
Nyligen har ändå just Gårdaskolan från 1901 gett upphov till den största debatten på många år kring rivning kontra bevarande sedan kommunen ansökt om att riva byggnaden som länge förfallit i deras regi.
Sedan bland annat FASAD och SBF publicerat en debattartikel för skolans bevarande dröjde det inte länge förrän alla partier också stämde in i bevarandekören. Skolan tjänar idag som kulturhus så som många andra före detta skolbyggnader. Vid sidan av ateljéer används de gamla klassrummen som replokaler för ett 60-tal band som kan ösa på dygnet runt utan att störa. En sådan plats, liksom ateljéer och föreningslokaler till låga hyror, är snudd på omöjligt att finna någon annanstans i centrala Göteborg. Att Gårdaskolan dessutom har stora kulturhistoriska värden är självskrivet med 120 år på nacken.
För ett dussin år sedan var Gårda föremål för en annan rivningsdebatt gällande två landshövdingehus på samma gata som då skulle offras för parkeringar. Detta legitimerades av husens placering på mark som enligt en föråldrad plan avsågs användas för trafikändamål varför husen också läts förfalla i årtionden.
De största partierna var länge cementerade i sina positioner; »de husen ska bort!« Men de boende kämpade emot och hade stöd hos ett par av stans mindre partier. Tillsammans lyckades de vända opinionen och idag håller kvarteren på att återfå sitt originalutseende enligt byggnadsvårdens alla regler, vilket också omskrivits i Byggnadskultur 3/2018.
Ett par kvarter norrut på samma gata tornar skyskraporna upp sig, däribland det som basuneras ut som Nordens högsta kontorshus. Gårdaskolans mark borde vara ett guldläge för nästa exklusiva höghöjdsprojekt. Så hur kommer det sig att alla partier plötsligt tävlar om vem som har bäst bevarandepolitik, i stan känd för 1900-talets värsta rivningar?
Kampen om Gårdas landshövdingehus var svår och långdragen men slutade i seger för kulturarvets försvarare. Redan då stod det klart att Göteborgarna inte tolererar fler rivningar och sedan dess har motståndet organiserat sig så starkt att det inte längre kan ignoreras. Kanske
är det heller ingen tillfällighet att denna vändpunkt manifesteras i just Gårdaskolan?
Nu är rivningsansökan för Gårdaskolan tillbakadragen, ett tydligt tecken på att långsiktigt opinionsarbete lönar sig!
Filip Laurits, Föreningen FASAD