fbpx

Bild från Sörmlands museums utställning »Hållbart hemma« som visar uppbyggnad av en lerklinad timmervägg med väggvärme. FOTO: JOHANNES RIESTERER

Är det möjligt att med traditionella och miljövänliga byggmaterial som trä, tegel, kakel och lera skapa hälsosamma, vackra och säkra badrum som fungerar i gamla hus? Johannes Riesterer beskriver framför allt lerans möjligheter att uppfylla både lagkrav och önskemål om komfort.

Badrummet i den form vi känner det, med rinnande varmt vatten och in­byggt avloppssystem, är en ganska ny företeelse. Under den senaste hundraårs­perioden har badrummet gått från att för många vara en inte alltför frekvent använd zinkbalja i köket till dagens påkostade rum. Ett rum som används flera gånger om dagen och där användningen genererar stora mäng­der vattenånga. De helt förändrade förutsätt­ningarna gör att det inte går att hänvisa till gamla förebilder och traditionella utföranden.
Detta i kombination med en djungel av lagstiftning, normer, standard och försäk­ringskrav gör att det är lätt att ge upp alla tankar på miljövänligt nytänkande och välja den konventionella lösningen med moderna material som tillfredsställer branschens krav på tätskikt. Sen lägger vi till lite sekelskiftes­ inspirerat badrumsporslin och kanske till och
med en linoljefärgsmålad pärlspontpanel för att få den »rätta känslan«.

Vad säger lagen?

Lagstiftningen om badrum är tydlig och enkel. I Boverkets byggregler (BBR) anges »Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.« I paragraf 6:5331 anges: »Golv och väggar som kommer att utsättas för vattenspolning, vattenspill eller utläckande vatten ska ha ett vattentätt skikt som hindrar fukt att komma i kontakt med byggnadsdelar och utrymmen som inte tål fukt.«
Branschreglerna för våtrum är inga lagar men oftast kräver försäkringsbolagen att branschens regler och rekommendationer följs för att vilja försäkra ditt badrum. De lösningar som byggmaterialindustrin och olika branschorganisationer tagit fram för att möta lagkraven är dock inte optimala ur alla syn­vinklar. Det kan gälla hur materialval påver­kar och belastar miljö och inomhusklimat samt att material och konstruktioner inte all­tid är kompatibla med historiska byggmate­rial och konstruktionsprinciper.
Dessutom får man betala dyrt för en ibland ganska låg kvalitet. År 2014 testade SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) på uppdrag av Länsförsäkringar 20 godkända tätskikt varav 17 st uppvisade läckage. När testet gjordes om 2016 hade fortfarande 12 av 20 produkter problem med tätheten.

Material som buffrar fukt

I ett badrum finns vatten i flytande form och som ånga. Båda innebär risker. Flytande vatten handlar mest om inkommande och utgående vatten i vattenledningar och avloppsrör. Här är den största risken läckage i anslutningar, golvbrunnar och genomföringar, vilka i vär­sta fall kan ske obemärkt över en länge tid. Här handlar det om att kunna upptäcka läckan och skadan så snabbt som möjligt, med en rimlig kostnad för återställandet.
Dagens användning av badrum innebär en hög halt av fukt i rummet. Luft kan absor­bera ganska mycket fukt, beroende på tempe­ratur. I ett badrum med ytskikt av kakel, klinker, plastmattor eller liknande kan denna fukt endast avlägsnas genom ventilationen. Eftersom en onödigt hög luftomsättning medför stora förluster i uppvärmningsenergi, bör målet alltid vara att inte ventilera mer än vad som krävs för inomhusklimatet och väl­befinnandet. Då är det mycket bra att använ­da sig av material som är hygroskopiska och kan buffra fukt, som trä eller lerputs.

Lerans egenskaper

Lerputs och tadelakt framför en korsvirkesvägg.Lera är ett material som buffrar fukt. Genom att använda lera istället för täta ytskit som kakel och plastmattor, behövs inte lika mycket ventilation. FOTO: JOHANNES RIESTERER

Historiskt sett har lera varit ett byggmaterial med låg social status. Lera har dock stora fördelar, som nu äntligen har börjat upp­märksammas, genom forskning och en ökad medvetenhet om inomhusklimatet.
Lera är ett mineraliskt material som lätt kan kombineras med andra mineraliska byggmaterial såsom tegel, sten och lecablock. Lera går även utmärkt ihop med organiska material som trä och halm. En mycket låg fuktkvot (bara ca 2–3%) leder till att den har en viss uttorkande och därmed konserverande effekt på organiska byggmaterial. Samtidigt har lera en enorm fuktbuffrande förmåga. Avgörande i detta sammanhang är inte en­bart mängden fukt som kan absorberas, utan även hastigheten. Det finns olika siffror här beroende på vilken blandning och vilken typ av lera som används, men generellt är det klart att det inte finns någon annan puts – kalk­, gips­ eller cementbaserad, som är på långa vägar lika bra. Lera indikerar också snabbt om läckage har uppstått, och kostna­derna för att åtgärda uppkomna skador är ofta rimliga.

Lera på golv, väggar och i tak

Väggarna är lerput-sade, och kaklet satt direkt på putsen. Väggarna är målade med temperafärg. FOTO: SVENSKA JORDHUS

Vilka möjligheter till konstruktionslösningar kan väljas? Golv som inte utsätts för vatten­spolning eller spill kan gärna göras som lergolv eller till och med trägolv. Där det förkommer vattenspolning eller spill rekommenderas ett duschkar, en porslinsbalja eller liknande. Till och med en platsgjuten betongbalja för själva duschutrymmet kan fungera. Om badrum­met är på bottenvåningen kan grunden fyllas med skumglasgrus, ett material med bra iso­lerande och dränerande egenskaper.
En till största delen lerklinad väggyta är klart att rekommendera i ett badrum, då lerans snabba förmåga att absorbera fukt effektivt förhindrar kondens. Ytor utsatta för vatten kan skyddas med glas, plåt eller lik­nande material. Till och med kakel på lerputs har testats med bra resultat. Det verkar som att en minst 5 cm tjock lerklining på timmer bakom kakel räcker som fuktbuffrande lager, men här bör fördjupade undersökningar utföras. Det vanliga är att man bygger en duschkabin på plats, vilket ger möjlighet att gestalta resten av badrummet helt fritt. Den lösningen passar mycket bra i badrum i an­dra våningen eller där bottenvåningen har träbjälklag.

Långt ifrån alla lösningar har prövats. Det är dags att tänka om och börja planera för och förverkliga bättre badrum än de som finns idag.

Ett lerputsat innertak kan absorbera stora mängder fukt, eftersom den varma fuktmät­tade luften stiger uppåt och avger en hel del av fukten till lerputsen när den kondenserar på ytan. Denna egenskap är även intressant ur en annan synvinkel: Undersökningar i Norge har visat att trä med diffusionsöppen ytbehandling genom sina hygroskopiska egenskaper kan hjälpa till att värma rum där man har en kraftig variation i fukthalt. Detta på grund av att energi frigörs när luftens fukt absorberas av träytan och ångan övergår till vätskefas. Det skulle vara intressant att se motsvarande undersökning för lerputs med sin överlägsna fuktbuffrande förmåga.

Val av färgtyp

Lerans fukthanterande egenskaper får inte förstöras av att ytan målas med en för tät färg. Passande färgtyper är lerfärg, äggolje­tempera och vissa andra emulsionsfärger samt kalkfärg eller rent mineralisk silikatfärg.

Kombinerade system

En del av utställningen »Hållbart hemma« som finns på Sörmlands museum. Dusch med en nedsänkt balja. FOTO: JOHANNES RIESTERER

Det går även att kombinera de av branschen rekommenderade konventionella lösningarna med material som kan hantera och buffra fukt. Till exempel kan en timmervägg reglas upp och utrymmet mellan reglarna fyllas med lerbruk för fukthanteringen innan badrum­ skivor med tätskikt monteras och kakel sätts. Resterande ytor lerklinas.
Eftersom vissa mineraliska material som lera och lågbränt tegel är mindre fuktkäns­liga och har en bra fukthanterande förmåga, så är det en stor fördel att använda sig av materialens värmelagrande förmåga. Mycket vanligt är att lägga in golvvärme och när det gäller tunga material som kakel/klinker, lera, sten och tegel är det närmast nödvändigt av komfortskäl. Fortfarande ovanligt och i hög grad okänt är dock väggvärme. Väggvärme ger ett mycket behagligt inomhusklimat och bidrar effektivt till att badrummet torkar ur mycket snabbare.
Det finns många möjligheter att kombi­nera lera med glas, tegel, natursten, trä och metall för att skapa trivsamma, hälsosamma, miljömässigt bra och estetiskt tilltalande bad­rum, som är prisvärda, säkra och uppfyller kraven i BBR. Det krävs dock mycket mer forskning på området såväl beräkningsmäs­sigt som i praktiska prov.

Planera för bättre badrum

Vi behöver titta noggrant på materialen för att upptäcka deras fulla potential i olika konstruktionslösningar. Långt ifrån alla möjligheter har prövats, varken i tanken eller i utförandet. Det är kanske dags att tänka om och att alla involverade: beställare, hantver­kare, materialleverantörer, arkitekter, försäk­ringsbolag, branschorganisationer och myndigheter börjar planera för och förverk­liga bättre badrum än de som finns idag.

Johannes Riesterer, möbelsnickare, lerbyggare och ungsmurarmästare johannes@eldochlera.se
Kjell Taawo, byggnadsantikvarie vid Sörmlands museum

Meny