Lerbundna byggmaterial – då, nu och i framtiden

Lerjordsbyggen har haft låg status och kunskapen om de olika lerteknikerna dog nära nog ut i samband med inflyttningen till städerna vid förra sekelskiftet. Men i dag upptäcker allt fler fördelarna med ett material som är lättåtkomligt, förlåtande och som rätt använt kan stå i många århundraden

Lera som byggmaterial är vanligare i Sverige än vad vi ofta tror. Olika tekniker, såsom lersten men också monolitiska konstruktioner där stampjordsteknik använts till bärare av hela byggnader, finns över hela landet. Timmerhus ströks ofta med lerputs invändigt, för att få en tät och dragfri byggnad, medan skorstenar och väggar kring eldstaden kunde uppföras med lersten eller en blandform med delvis lättare bränt tegel. Ytterligare en förekommande teknik är huggen ved lagd i lerbruk, kallat kubb-, klant- eller vedhus beroende på var i landet man befinner sig. På samma sätt som trähus kräver underhåll för att inte utsättas för fukt och väta som stängs in i konstruktionen, förhåller det sig med lerväggar. På motsvarande sätt som tegelväggar uppför sig i minusgrader fungerar också massiva lerväggar. Finns det vatten i konstruktionen som fryser när temperaturen är under noll, kan väggen spjälkas av den bildade isen vilket leder till sprickbildning.