Lera är finfördelat mineral med en kornstorlek mindre än 0,002 mm, som i fuktigt tillstånd utgör en plastisk massa som lätt kan formas och som vid torkning blir hållfast och relativt beständig. Leran kan också brännas till mycket hållfast och beständigt tegel.

I marken finns en mängd olika användbara lersorter. Leran består av olika mineraler, berg med olika innehåll. Lera innehåller sand i större eller mindre mängder. För användning till lerbygge med torkad lera kan alla lerkvaliteter användas. Det är bindförmågan, »kletigheten«, som är avgörande.

Till murbruk blandar man leran med sand. Ju fetare – »kletigare« – leran är, desto mer spricker den vid torkningen. En blandning av lera och sand kallas lerbruk, säkerligen världens mest använda byggnadsmaterial genom tiderna. Från »koj-byggena« på de tidiga boplatserna, via antikens byggnader genom hela historien till vår tid.
Här ska vi främst behandla murning med lerbruk. Block av natursten, tegel eller torkad lersten sammanhållna av lerbruk.

Lerbruk i eldstäder

Den vanligaste användningen av lerbruk är utan tvekan till eldstäder och skorstensstockar. På nästan alla hus fram till början av 1900-talet är hela murstocken ovan golvnivå med skorsten, spisar och ugnar lermurad