»Går det att använda lerputs i badrum?«, undrade en kursdeltagare när Johannes Riesterer hade jobbat med lera i ett par år. »Nej, där går gränsen«, svarade han, av okunskap och osäkerhet. Idag, efter många år av experiment och diskussioner, vet han bättre. Alla lösningar som presenteras i artikeln har han utvecklat och sett fungera i verkligheten.

Att lerbaserade byggnadsmaterial har en mycket positiv effekt på inomhusklimatet är allmänt känt. Visserligen har man, historisk sett, kanske bara anat hur bra det egentligen fungerar. Men ny forskning om lerans egenskaper och hur det samarbetar med organiska material som exempelvis trä, visar tydligt dess överlägsenhet mot gips och kalkputs, för att inte nämna cementbaserade putsblandningar.

En av lerans mest intressanta egenskaper är dess hygroskopiska egenskaper, det vill säga att den binder och avger fukt. En misstolkning av en forskningsrapport från Kassel i Tyskland ledde till påståendet att till exempel lerputs kan kontrollera (!) luftfuktigheten i ett rum och hålla den mer eller mindre konstant runt 65 %, vilket betraktas idealt för vårt välbefinnande. Så bra är det inte.

Det som ändå gör lera till ett utmärkt byggmaterial är framför allt två egenskaper: en extrem låg fuktkvot (klart under 3%) och en enormt snabb förmåga att absorbera