fbpx
Betydelsen av god planering. Per Hallman (1869–1941) utarbetade under sin tid som stadsplanerare ett sextiotal förslag för det snabbt växande Stockholm. Målsättningen var att skapa vackra stadsrum och funktionella bostäder för alla. De områden som planlades av Hallman utgör idag attraktiva områden i Stockholm. Ritning: Stockholms stadsbyggnadskontor

Regler kring brandskydd, säkerhet, miljö och möjligheter till lån har länge påverkat byggnaders utformning. Även en sorts allmän tidsanda i olika perioder ger skilda uttryck i arkitekturen. Bildcollaget denna gång vill ge några exempel på konkreta resultat av sådana lagar och förhållningssätt.

Att lagar och regler sedan länge har påverkat bebyggelsens utformning, framgår av Lena Palmqvists artikel »Tradition och regelverk som styrt byggandet « på sidan 14. I äldre tider var byggregler oftast lokala och skulle framför allt förhindra brandspridning i de gamla trästäderna. 1800-talets stora inflyttning till städerna ledde till att beslut togs om en central lag för att lösa de nya problem som uppstod när människor bodde tätt. Alla städer skulle nu upprätta stadsplaner och tomtindelningar över sina centrala delar. Sveriges första gemensamma bygglagstiftning antogs år 1874.

Stadsplanelagen 1907 och byggnadslagen 1947 gav kommunerna ett större inflytande över när och var planer skulle upprättas och vad de skulle innehålla. 1959 inordnades städernas byggnadsordningar i byggnadsstadgan. Det var kommunen som antog en plan och länsstyrelsen som fastställde den.

Nytt förhållningssätt i PBL

Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft 1987, och ersatte flera andra lagar. Avsikten med den nya lagen var att förtydliga och samordna plan- och byggprocesserna. Alla olika intressen i olika skeden skulle identifieras tidigt för att kunna lösa problem så smidigt som möjligt.

Reglerna i PBL innebar också ett ökat medborgarinflytande. År 2011 antogs en ny plan- och bygglag som bland annat hade syftet att förenkla plan- och byggprocessen och att skärpa kontrollen av byggandet. Det tillkom också nya bestämmelser som handlade om miljö, klimat och tillgänglighet.

De ekonomiska ramarna

Det finns förstås många andra förutsättningar som styr byggnaders utformning än lagar och regler. En viktig sådan aspekt för den privata husbyggaren är ekonomi. Ett tydligt exempel är 1970-talets väldigt vanliga villor med stora takfall i 45 graders vinkel. Varför ser de ut just så? Jo, det var ett ekonomiskt sätt att bygga på, eftersom mellanbjälklaget samtidigt är takstolens underliggare.

Lag-och regelexempel

Här visas ett litet urval av lagar och regler som har påverkat bebyggelsens utformning i olika tider.119

Foto: Anna Lokrantz 2020

Avskurna hörn

I byggnadsstadgan 1874, som framför allt handlade om brandskydd, reglerades bland annat byggnadshöjder och gatubredder. I ny stad eller stadsdel skulle de flesta gator vara minst sextiofot breda, det vill säga omkring 18 meter. Byggnaders höjd fick vara fem våningar eller gatans bredd plus en och en halv meter. Det innebar att om gatan var 18 meter bred, så fick husen vara max 19,5 meter höga. Kvarterens hörn skulle skäras av i 45 grader alternativt rundas för att ge bättre sikt. Bilden visar en 1880-talsbyggnad i Lidköping, uppförd på en framträdande plats precis vid stadens torg.

Foto: Anna Lokrantz 2020

Tillgänglighet för alla

I flera av vår tids lagar finns regler för tillgänglighet och användbarhet av byggnader och lokaler för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Övergripande krav finns i plan- och bygglagen, som gäller både vid nybyggnation och ändring. Så kallade »enkelt avhjälpta hinder« på allmänna platser ska åtgärdas. Detta gäller även byggnader som är utpekade som kulturhistoriskt värdefulla. Omgivningen runt Skara domkyrka, som syns på bilden, ligger högre än själva kyrkan. Nivåskillnaderna har tagits upp med hjälp av ramper.

Foto: Anna Lokrantz 2020

Energikris och byggnadsvårdsår

Under 1970-talet påverkades bostadshusens utformning starkt av villkoren för statliga lån. Ett exempel på detta är de regler som följde i oljekrisens spår. Då gavs bidrag för energi– sparande åtgärder som exempelvis tilläggsisolering. I kvarteren Myggan och Knottet i Södra Ryd utanför Skövde har byggnaderna utformats med små fönster för att energiförluster. Byggnaderna, ritade av Arne Rudberger, är också ett exempel på det spirande intresset för äldre tiders bebyggelse som fångades upp under Byggnadsvårdsåret 1975.

Foto: Anna Lokrantz 2020

Solenergi i vår tid

Enligt Energimyndighetens hemsida installerades nästan 10 200 nätanslutna solcellsanläggningar under 2018. Majoriteten av anläggningarna var små, med effekt upp till 20 kW. Det finns idag ett statligt stöd för installation av solceller som ansluts till elnätet. Stödet kan sökas av företag, organisationer och privatpersoner. Bygglov krävs inom detaljplanerat område eller om byggnaden har ett kulturhistoriskt värde. Lantbruken har ofta stora byggnader med tak som kan passa för solpaneler.

 

Foto: Anna Lokrantz 2020

Ljus och luft

Under 1970-talet påverkades bostadshusens utformning starkt av villkoren för statliga lån. Ett exempel på detta är de regler som följde i oljekrisens spår. Då gavs bidrag för energi– sparande åtgärder som exempelvis tilläggsisolering. I kvarteren Myggan och Knottet i Södra Ryd utanför Skövde har byggnaderna utformats med små fönster för att minimera energiförluster. Byggnaderna, ritade av Arne Rudberger, är också ett exempel på det spirande intresset för äldre tiders bebyggelse som fångades upp under Byggnadsvårdsåret 1975.

Foto: Anna Lokrantz 2020

Brandskydd

I framför allt Göteborg finns de så kallade landshövdingehusen, uppkallade efter landshövding Albert Ehrensvärd som godkände de första ritningarna för den här typen av byggnad. Det som kännetecknar ett landshövdingehus är att bottenvåningen är i sten, medan andra och tredje våningarna är byggda i trä. De lokala reglerna i Göteborg och på flera andra orter under 1800-talet var utformade så att man enbart fick bygga trähus i två våningar av brandsäkerhetsskäl. Eftersom det innebar dålig ekonomi för byggherren, uppkom ett förslag att göra nedervåningen i sten, och betrakta den som en källarvåning. Detta blev ett sätt att möjliggöra trevåningshus. Bilden är från stadsdelen Haga.

 

Meny