Din kommun vill riva stadens rådhus. Den gamla missionskyrkan. Den gedigna 50-talsskolan. Kruthuset från 1800-talet. Kulturarvsvärden är inget hinder.
Ofta är det som kommer i stället lika illa som rivningen av den äldre byggnaden. Vad har du som medborgare att sätta emot? Klaga och överklaga – glöm det.
Lagen sätter stopp. Om din kommun avser att riva en kulturbyggnad har du inte ens talerätt i frågan. Du kan ha hur tunga argument som helst. Ingen beslutsfattare är tvungen att lyssna på dig. Har du tur kommer ett val emellan; du kan rösta bort rivningsbenägna politiker. Men då måste valet hinna få effekt före dynamiten eller grävskopan.
Nedan beskrivs erfarenheter från Vaxholm, en liten skärgårdens huvudstad, där medborgare slåss för ortens identitet och för att bevara det som fungerar för dagens invånare och för kommande generationer; bland annat att inte riva den kulturhistoriskt värdefulla Norrbergsskolan.
Överklaga beredningsprocessen för rivning går inte. Brister i ärendeberedningen kan inte överklagas när saken gäller rivningslov, eftersom kommunbesvär inte tas upp för ärenden som kan överklagas enligt annan lag, i detta fall plan- och bygglagen (PBL).
Överklaga själva rivningslovet går inte heller. Enligt PBL får inom detaljplan rivningslov inte ges om byggnaden bör bevaras av kulturhistoriska skäl (9 kap 34§). Om kommunen, trots lagregeln, beslutar att riva en kulturhistoriskt värdefull byggnad finns det få, ibland ingen, som har rätt att överklaga det beslutet. Enligt PBL tillämpas nämligen förvaltningslagens (FL 22§) regler om besvärsrätt som säger att endast den som är »berörd« har denna rätt, vilket enligt praxis rör främst närmaste granne.
»Kommuner medger rivningar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader över hela landet.«
Kommunens bedömning av kulturvärdet kan inte ifrågasättas. Och försöker du som har rätt att överklaga, hänvisa till PBL om att rivningslov inte får beviljas för byggnad som har stort kulturhistoriskt värde, går inte det heller. Vägledande domslut tolkar nämligen lagen så att endast kommunen kan avgöra kulturvärdet av en byggnad, med hänvisning till ÄPBL 8 Kap. 16 § pkt 3 (1987:10). Där har Regeringsrätten konstaterat (RF 1993 ref 14) att det inte finns något uttalat skyddssyfte vad gäller grannar, som skulle kunna ge dem överklaganderätt enligt FL.
Genomförande av rivningen föregriper detaljplaneprövningen. Rivningsbeslutet fattades i brådska och genomförandet uppdrogs på tveksam grund till kommunstyrelsens planeringsutskott innan nya planprocessen avslutats. Avsikten var att föregripa planprövningen, som rimligen borde omfatta avvägning mellan skolans kulturhistoriska värde och exploateringsintresset.
Kommunal folkomröstning kan också vara meningslös.
Kommunledningen ville förhindra folkomröstning i ärendet (2017) och betonade att resultatet var rådgivande när omröstningen ändå blev av. Trots att mer än halva befolkningen röstade för att behålla byggnaden, omtolkade kommunledningen resultatet och drev rivningen vidare.
Vaxholm är inte unikt. Kommuner medger rivningar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader över hela landet. Det är hög tid att medborgare som värnar om sin livsmiljö får komma till tals.
Sten Wickström, Vaxholm, sten@wickstrom.pp.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
