Många kyrkor har stora takfall mot söder, som gjorda för att montera solceller på. Intresset från församlingarna är stort för att minska energikostnader och bidra till klimatmålen. Ann-Catrin Johansson berättar om förutsättningarna för solceller i kyrkomiljöer, och om den vägledning som Svenska kyrkan håller på att ta fram.

Det handlar inte om att frysa utvecklingen, utan om att fortsatt göra medvetna val. Framtiden får utvisa om solcellspaneler blev ytterligare en årsring i taktäckningshistorien.

Svenska kyrkan är genom sina församlingar en av landets största fastighetsägare med ett mångfacetterat byggnadsbestånd att bevara, använda och utveckla. Uppskattningsvis ingår ca 16 000 byggnader i församlingarnas förvaltning runt om i landet.

Av mängden byggnader kan slutsatsen dras att det i praktiken finns en ansenlig mängd kvadratmeter takyta, teoretiskt möjlig att utnyttja för solenergiändamål.

Klimatmål och hållbarhetsfrågor

Svenska kyrkans församlingar kan i likhet med andra organisationer bidra till Sveriges klimatmål på flera sätt, bland annat genom arbete med olika hållbarhetsaspekter när fastigheterna förvaltas.

Arbetet kan bestå i att hitta vägar till resurs- och kostnadseffektivitet i organisationen. Det kan också innebära att se det kyrkliga kulturarvet som resurs för utvecklingspotential både inomkyrkligt och för samhället i stort.

Inom fastighetsförvaltningen har man länge arbetat med hållbarhetsfrågor, vilket
i praktiken utgjorts av bland annat energieffektiviseringsåtgärder och omställning till förnybara energikällor. Till det senare hör möjligheten att bidra till ökad produktion av förnybar energi, till exempel genom solceller.

Utblick

I både Tyskland och England har man arbetat aktivt för att klimatneutralisera kyrkornas ibland ganska omfattande energiförbrukning. Detta har delvis gjorts genom satsningar på solenergi, då även på objekt med starkt lagskydd.

Motsvarande koncept har även vårt grannland Norge genomfört, efter en flerårig process i nära samarbete med norsk kulturmiljövård. Projektet gällde Strand kyrka som utrustades med ett integrerat solcellstak i samband med en restaurering.

Stort intresse för solenergi

I Sverige har vi inga exempel på montage i skyddade kyrkomiljöer. Däremot har solcellsteknikens utveckling och möjligheterna kring solenergi fångat ett stort antal församlingars intresse och engagemang. Detta har lett till en hel del solenergimontage på församlingshem och kyrkor byggda efter 1940, och som inte omfattas av den generella tillståndsplikten enligt Kulturmiljölagen.

Ny vägledning tas fram

På Svenska kyrkans nationella nivå har Vägledning – Solenergi i skyddade kyrko- miljöer tagits fram med planerad publicering under 2018.

Den vänder sig både till den förvaltande församlingen eller pastoratet och till andra intresserade. Vägledningen omfattar inspiration och information, såsom stöd från första idéstadiet till drift och underhåll av färdig anläggning.

Vägledningens val av fokusområde är skyddade kyrkomiljöer. Detta är en direkt följd av efterfrågan från i första hand församlingar med goda investeringsförutsättningar för solenergi, där den enda takyta som finns tillgänglig utgörs av kyrkans tak.

Stora tak mot söder

Ur ett solenergiperspektiv har kyrktaken den fördelen att de oftast har ett ganska stort, södervänt takfall. Infästningsdetaljer och montage av solcellspaneler är relativt flexibla att anpassa för både utanpåliggande och byggnadsintegrerade lösningar.

Varsamhet med skyddade miljöer

Utformningsmässigt går utvecklingen snabbt framåt med design som kan fungera väl i kulturmiljöer. De skyddade kyrkomiljöerna präglas av kontinuitet, traditionella material och en medveten gestaltning.

Kyrktaken ska naturligtvis inte bara ses som en möjlig hållbarhetsresurs för solenergi- montage, utan uppbär också ett stort egenvärde som tidsdokument över olika konstruktionslösningar, hantverkstraditioner och materialval, vilket starkt bidrar till byggnadens karaktär.

Att förvalta kyrkomiljöer handlar inte om att frysa utvecklingen, utan om att fortsatt göra medvetna och väl avvägda val. Framtiden får utvisa om solcellspaneler blev ytterligare en årsring i taktäckningshistorien.

Låt förändringarna ta tid

Förändringsåtgärder påverkas av de restriktioner som det kyrkliga kulturarvet omfattas av. En god tumregel är därför att inte ha för bråttom, utan låta varje moment i processen från idé till anläggning få ta tid.

Ett kvalitativt underlag genomsyras av väl utredda fakta och analyser, vilket inte minst krävs för vidare resonemang i myndighetsprocesser, ansökan om finansieringsstöd och upprättande av realistiska kalkyler. Tidiga kontakter med sakkunniga och samråd med tillståndsprövande myndigheter är en förutsättning för realistisk inriktning av det fortsatta arbetet.

Ann-Catrin Johansson, Handläggare vid kulturarvsenheten, Svenska kyrkan anncatrin.johansson@svenskakyrkan.se