Bygger minihus i naturmaterial

En morgon 2015 skulle Jessica Eleonore hugga upp lite tändved i stugan på landet. Hon tittade på småpinnarna och fick plötsligt en idé. Hon skulle bygga ett fågelhus! Hon satte genast igång. Sju år och 17 miniatyrhus senare är husen inte längre till för fåglar. Snarare är intresset stort hos husägare som vill ha en miniatyrkopia av sitt eget hus. Eller hos de som bara uppskattar Jessicas små, men mycket detaljrika hus, byggda till största delen i naturmaterial.

Vilka material jobbar du helst med?

– Jag har alltid varit intresserad av hur man gjorde saker och ting förr i tiden och när jag började med småhusen väcktes intresset för byggnadsvård och det har vuxit för varje hus. Nu praktiserar jag det även i full skala. Material betyder mycket. Jag tror inte miniatyrhusen hade fått samma känsla om jag valt andra typ hobbymaterial som ska föreställa det ena eller andra. Plåttak tycker jag är svårt, men snyggt så jag fortsätter. 

Nyligen arbetade du med katthår?

– Jag hade aldrig hållit på med lera tidigare och kände att jag inte hade en aning om vad jag pysslade med. Jag var framför allt orolig för att leran skulle spricka och lossna och att hörnen, husknutarna skulle bli ömtåliga och lätt slås av Så när jag blandade leran som jag skulle foga ihop och forma hörnen med ville jag armera den. Hampan som jag haft tidigare kändes för grov, så nu tog jag istället katthår. Det var i ulligaste laget, men man tager vad man haver. Hörnen är fortfarande helt intakta efter flera utflykter där huset åkt omkring i bagageluckan! 

Vad är det svåraste projektet hittills?

– Vissa hus har varit lite bökiga, huset med det brutna taket och alla takkuporna som nästan är en miniatyr av Bötterums gästgiveri och tingshus var jag på väg att ge upp med fler gånger. Jag trodde aldrig taket skulle gå att få ordning på. Tak är himla svårt. Glipor och mellanrum överallt. Många av mina hus är ­väldigt skeva, väggarna lutar åt alla håll men mycket går att trolla bort med r­ejäla och raka knutar. Därför är det praktiskt med knutlådor, där kan man gömma mycket. 

Vilket är drömprojektet?

– Något jag verkligen skulle vilja göra är att bygga en hel by. Byggnader i skiftande marknivåer, göra en å med tillhörande kvarn. Gärdesgårdar, stenmurar och ladugård med körbro. Men ett problem är tegelpannorna. Jag gör dem i lufttorkande hobbylera som kavlas, formas och slipas efter torkning. I början tog tillverkningen av pannorna väldigt lång tid men nu har jag fått upp farten. Det gröna huset har tusen pannor. Men de tål ingen längre utevistelse med mycket regn, jag har provat. 

Josefina Fogelin, redaktör för Byggnadskultur

Riva, byta plats och ändra om?

Den 1 januari 2023 införs nya regler som förtydligar vilka åtgärder i en lägenhet som kräver tillstånd från föreningens styrelse. De nya reglerna ger också bostadsrättsföreningen rätt att säga upp den bostadsrättshavare som utfört tillståndspliktiga åtgärder utan tillstånd. 

Redan med dagens lagstiftning (7 kap 7 § bostadsrättslagen) krävs styrelsens tillstånd om bostadsrättshavaren ska utföra åtgärder i sin lägenhet som innefattar ingrepp i en ­bärande konstruktion, ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten eller annan väsentlig förändring av lägenheten. 

Nu lägger man i samma paragraf till att även en åtgärd i lägenheten som innefattar installation eller ändring av ledningar för avlopp, värme, gas, vatten och/eller installation eller ändring av anordning för ventilation kräver tillstånd från styrelsen. 

Om styrelsen gör bedömningen att föreningens byggnader är särskilt skyddsvärda bör det kommuniceras till medlemmarna, liksom på vilket sätt styrelsen anser att värdena bör skyddas och tillvaratas. Enligt det nya regelverket kan styrelsen också förena ett tillstånd med ett tydligt villkor. Till exempel att bostadsrättshavaren ska åta sig att tillse att åtgärderna inte strider mot förvanskningsförbudet i plan och bygglagen.Källa: engstromhellman.se

Återhus

Det Vinnovafinansierade innovationsprojektet »Återhus« undersöker hur man kan återbruka delar av hus för att bygga nya hus. Idag utvecklar man metoder, processer och verktyg för att återbruka tunga byggnadsdelar som exempelvis stommar och fasader av stål och betong. Läs mer på aterhus.nu

Trästadsprojektet 50 år, Den nordiska trästaden 

År 1967 anordnade ICOMOS (International Council on Monuments and Sites) en konferens i Cáceres i Spanien med fokus på historiska städers tillväxt och förändring, på hotbilder och skydds­behov. 

I Norden var den unika nordiska trä­staden utrotningshotad och Göran­Lindahl, professor i arkitekturhistoria vid KKH i Stockholm, tog initiativ till ett särskilt nordiskt samarbetsprojekt med syfte att dokumentera läget och sam­tidigt peka på möjligheterna. 

Under rubriken »Den nordiska trä­staden« sammanställdes ett trettiotal rapporter, varav en (»Trästäder i Norden«, två upplagor 1972 och 1973) presenterar närmare 170 trästadsmiljöer, inräknat sådana på Färöarna och Island. Projektet avslutades med en konferens i Sandefjord i Norge i september 1972. 

Det var med inspiration från Sandefjord, som Svenska byggnadsvårdsföreningen, tillsammans med sina mot­svarigheter i Danmark, Finland och Norge, bjöd in till en ny trästadskonferens i Trondheim år 2016. Den konferensen blev i sin tur starten för nätverket Den nordiska trästaden, ett forum för utbyte av idéer och erfarenheter för alla som är engagerade i den historiska, nordiska trästaden, för dem som arbetar i kommuner, vars historia och identitet är förknippade med den och för dem som är allmänt intresserade. 

Nätverket anordnar tematiska seminarier och webbinarier och, vartannat år, en större konferens. För mer information om nätverket och dess aktiviteter besök nordisktreby.org