Bygger hus i hampa
Clara Norell är byggnadsingenjör, grundare och vd på Svensk industrihampa AB. Här berättar hon mer om vad ett hampahus är och varför det kan vara ett klimatsmart alternativ.
Vem bygger hampahus idag?
– En vanlig hampahuskund i Sverige idag är miljömedveten och är väl införstådd i vad man betalar för. Att våra val påverkar vår planet, liksom våra barn och barnbarns. Kunden vill bygga ett hus som står länge, som är hållbart, byggt med biobaserade och fossilfria material, med neutral koldioxidpåverkan.
Kunder med allergier väljer ofta hampa för sitt boende. Hampakalk lämpar sig även bra vid renovering eller tilläggsisolering.
Vad gör hampahusen till ett klimatsmart alternativ?
– Hampakalk är ett isoleringsmaterial och putsbärare med en livslängd på hundra år, med regelbundet underhåll.
Materialet är organiskt och därmed nedbrytbart och går att återbruka. Det är brandsäkert, fuktsäkert, har en hög värmekapacitet och högt lambdavärde, vilket alltså är isoleringsvärdet. Det har även en hög envelope temperature, vilket handlar om upplevd temperatur. Man får ett hus som andas och har god luftkvalitet.
Vid odling av en hektar hampa kan uppemot 15–20 ton CO2 absorberas. Det är fyra till fem gånger mer än för granskog. Koldioxiden byggs in i husen och skapar ett CO2-ekvivalent värde som gör att hampakalkhus får ett negativt koldioxidvärde. Flera hampakalkhus samlade i ett bostadsområde skulle skapa kolsänkor.
Hur konstrueras ett hampahus?
– Ett hampakalkhus konstrueras som exempelvis ett korsvirkeshus. Grunden är en träkonstruktion. Det är skävor, vedämnen från hampans stam, blandade med kalk med hög luftkalkshalt och vatten som appliceras genom sprayteknik, pisé (så kallad stampning), gjutning på plats eller som prefab.
På det lägger man ett hållbart tak, till exempel ett vasstak med solpaneler på. Inga andra material krävs, ingen plast.
Bygger man med hampa på samma sätt i andra länder?
– I Paris är vissa av höghusen byggda med hampakalk och stålkonstruktion men vanligast är trä. I Kapstaden har världens högsta hus i hampa nyligen byggts. Där både trä- och stålkonstruktion använts.
Veta mer?
Är du nyfiken på att lära dig mer om att bygga hampakalkhus? Svensk hampaindustri håller kurs tillsammans med Medborgarskolan i höst. Kontakta clara@svenskhampaindustri.se
Du kan också läsa mer om hampahus på ekobyggportalen.se
Ohälsosamma ämnen i samlingar
Museisamlingar kan innehålla en mängd olika gifter som kan innebära arbetsmiljörisker. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en e-kurs som riktar sig till den som arbetar med samlingar.
Föremål i samlingar kan innehålla skadliga ämnen, till exempel pigment, läkemedel eller mineraler. Det kan också handla om radioaktiva ämnen eller giftiga kemikalier som kvicksilver i mätinstrument, oljor eller bensin. Andra exempel är speglar som innehåller kvicksilver, tapeter målade med giftiga pigment, vapen och giftpilar. Föremålen kan även innehålla rester av bekämpningsmedel som använts för att skydda samlingarna mot skadedjur, till exempel DDT och lindan.
E-kursen Ohälsosamma ämnen i samlingar visar vilka risker som kan finnas i samlingar och hur man hanterar respektive risk. Kursen riktar sig till chefer med personalansvar men även till konservatorer, intendenter, lokalvårdare och andra som arbetar i eller med museisamlingar. Den är också användbar för personer som arbetar med samlingar inom exempelvis hembygdsrörelsen eller skolan.
Ohälsosamma ämnen i samlingar har tagits fram av Riksantikvarieämbetet
i samarbete med Arbetsmiljöverket, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet, Statens museer för världskultur och Medicinhistoriska museet vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Läs mer om kursen på raa.se
Nationellt expertråd uppmanar till aktion
I augusti 2018 tillsatte regeringen det Nationella expertrådet för klimatanpassning med uppgiften att utvärdera arbetet med klimatanpassning i Sverige. De skulle också ge förslag på fortsatt arbete.
I rapporten som kom i februari 2022 skriver expertrådet att »Det krävs att fokus flyttas från problem till lösningar och från planering till genomförande. De insatser som hittills har gjorts har inte förmått skapa nödvändiga förändringar i samhället.« Fortsättning följer, således.
Ta asbestprov – så gör du
Det finns många firmor som tar emot prover för att undersöka om de innehåller asbest. Googla sig fram till en firma som har bra omdömen, eller prata med ditt länsombud eller lokala byggnadsvårdsbutik för att höra om de kan rekommendera en bra asbestanalys.
Du behöver: silvertejp (eller liknande), handskar, munskydd, hammare och stämjärn.
Knacka loss en liten bit av kaklet. En fyrkant på cirka 3–5 centimeter i diameter brukar räcka för kakel eller golv. Se till att du får med det som provet fäster i, till exempel golvlim, kakelmassa eller fog. Lägg provet i en återförslutningsbar plastpåse. Tejpa noggrant för hålet du knackat upp så att inga asbestfibrer kan spridas. Rengör verktygen och kasta handskar och munskydd.
Skicka in provet på det sätt som just din provtagningsenhet rekommenderar. Observera att olika firmor kan ha egna rekommendationer för provtagning och om de på något sätt skiljer sig från ovanstående tillvägagångssätt ska du följa deras råd.