Tjäran och vi – så funkar det efter EU:s nya förordning
Ilkka Pollari är ordförande i föreningen »Eläköön terva« eller »Leve tjäran« som föreningen heter på svenska. Föreningens syfte är att främja produktion och användning av tjära i Finland, men man har också ett väl utvecklat samarbete med nordiska tjärproducenter.
När började man inom EU se över riskerna med tjära?
– Reach är en förordning för att stärka skyddet av människors hälsa och miljö. I princip gäller Reach alla kemiska ämnen, även de som finns i vanliga hushållsprodukter, apparater och så vidare. Om riskerna inte kan hanteras, kan myndigheterna begränsa användningen av ämnena. Processen startade 2007 med kemikalier med störst risker och volymer. 2018 var deadline för ämnen med låg risk och liten volym, bland annat tjära.
Vad kom man fram till?
– Tjära från torrdestillering av ved innehåller hundratals olika kemiska föreningar. Olika tjäror från olika råvaror, tillverkad med olika metoder, skiljer sig ganska mycket från varandra. Alla tillverkare eller importörer av tjära, med volym över ett ton per år måste lämna information om sina tjäror och dess innehåll. Olika producenter finansierar gemensamt registreringen för produkter som är likadana.
Är det fritt fram för privatpersoner att använda sig av tjära idag?
– Det finns inga restriktioner för användning av tjära. Man handlar den enkelt i butik. Större volymer vanligen från tillverkare eller importör, Auson eller Claessons trätjära
i Sverige. Det går att hitta svenskproducerad tjära idag, men det är ganska svårt. Vanligen beställs allt på förhand från producent. I Sverige är det vanligt att recepturen innehåller pigment, till exempel kimrök, i Finland är det inte alls lika vanligt.
Tjärfakta:
Hittills har EU-myndigheten godkänt två olika registreringar:
Nordic pine tar är en registrering enbart för finsk talltjära.
Tar, wood är en registrering av olika vedbaserade tjäror.
Producenter som vill ha sina tjäror på marknaden kontaktar med fördel sammanslutningarna bakom registreringarna. Leve tjäran, för talltjära, alternativt Auson, för vedbaserad tjära.
Spektroskopi?
En avancerad färgundersökning av färgflaga på laboratorium. Analysmetoden ger svar på färgflagans uppbyggnad och struktur.
Fördelarna är att man bara behöver en liten färgflinga och svaret kommer snabbt. Dessvärre är det kostsamt. Ibland är det också svårt att tolka resultatet: även om man vet vilket pigment som använts är det inte alltid självklart hur kulören uppfattats. Vill du genomföra en spektroskopi kontaktar du med fördel en målerikonservator som hjälper dig vidare.
Vilken kulturkulör?
Kulturkulör är ett verktyg som visar vilka kulörer man kan åstadkomma med traditionella pigment och är en hjälp vid färgsättning av äldre hus. Verktyget består av en färgsnurra med 300 kulörer med NCS-beteckningar och information om blandningsförhållanden. Kulturkulör är framtagen av Riksantikvarieämbetet i samarbete NCS Colour AB. Mer information hittar du via raa.se
Projekt för att säkra våra kulturhistoriska byggnader
Det produceras idag för lite tjära i Norden för att på ett hållbart sätt kunna ta hand om alla kulturhistoriska byggnader i trä. Främst gäller det kyrkor med fasader i stavspån i furu och ek, men också stora mängder brädtak på Gotland.
Hantverkslaboratoriet utför därför mellan 2021–2023 ett tjärprojekt tillsammans med Göteborgs universitet, Linköpings och Västerås stift. I projektet, som kallas Småskalig framställning och förmedling av furutjära, ska Hantverkslaboratoriet utveckla handledningar om tillverkning av tjära och skörd av lämplig råvara, samt starta ett nätverk för de som är intresserade av att tillverka tjära eller leverera råvara för tjärtillverkning.
Projektet finansieras av Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkan och Göteborgs universitet (nationella kulturmiljövårdsanslaget och kyrkoantikvarisk ersättning). Vill du som företag, som förenings-, skol- eller församlingsrepresentant ansluta dig till nätverket för tjärtillverkare med löpande information om kommande aktiviteter anmäl dig till: tjärnätverk.gu.se
