Nyligen ansöktes om rivningslov för Underåsskolan uppförd 1901 på Södra Gårda, ofta kallad Gårdaskolan. Till skillnad från kvarteret Eken och Cedern som räddats och nu genomgår en varsam restaurering sedan ägarbytet för två år sedan, ägs Gårdaskolan ännu av Fastighetskontoret vars uppdrag oftast går ut på misskötsel fram till avyttring eller, alltsomoftast, rivning. Som enda skäl till rivning anges att byggnaden ligger fel i plan. Det är samma motiv som för tio år sedan då de nu räddade kvarteren längre söderut på gatan hotades som värst, nämligen att dessa byggnader ligger på mark som enligt en föråldrad plan avses användas för trafikändamål. Landshövdingehusen skulle då jämnas med marken till förmån för parkeringshus åt Svenska Mässan. Skillnaden idag är att inte ens finns någon idé om vad Gårdaskolan skulle ersättas med, det vore bara planlöst rivande.
I år väntas Stadsbyggnadskontoret dessutom påbörja utredningen av en ny detaljplan för Södra Gårda, vilket kan leda fram till en planändring för denna mark. Ambitionen är att “ta ett helhetsgrepp om Gårdas utveckling mot en mer levande och blandad stadsdel […] samtidigt som områdets identitet och kulturhistoriska värden värnas och tillvaratas”. Varför föregriper Fastighetskontoret SBK:s programarbete? Hur kan Gårdas kulturhistoriska värden värnas om viktiga delar av det lilla som återstår av stadsdelens byggda kulturarv tillåts rivas innan dess?
Enligt SBK:s antikvariska planunderlag är Gårdaskolan “en arkitektoniskt genomarbetad tegelbyggnad som i dekorativ ambition inte står långt efter Kamgarnsfabrikens tegelmonument på andra sidan Fabriksgatan, vilket också visar vilken vikt man lade vid skolverksamheten”. Vidare fastslås att “landshövdingehusen, i kvarteret Eken och Cedern, med sin unika karaktär, tillsammans med det avvikande, arkitektoniska inslaget som fabriksbyggnaderna i kvarteret Lejonet utgör samt Gårdaskolans två byggnader bildar enskilda komponenter som tillsammans med den övriga miljön konstituerar stadsdelens särart och historiska identitet som en enhet i mångfald”. Dessa tillsammans med fåtalet gamla fabriksbyggnader längs Mölndalsån är de spillror som återstår av Gårda fabriks- och arbetarsamhälle varav inget mer borde tillåtas rivas.
Gårdaskolan är idag ett blandat och levande kulturhus. Här har bland annat Sensus en verksamhet, med både replokaler och en scen, och här finns flera konstnärsateljéer. Gårdaskolan bidrar också till det sammanhang som finns i stadsdelen i övrigt med flera gallerier och studios. Äldre byggnader av det slag som Gårdaskolan tillhör har stort värde för kulturlivets verksamheter, med tåliga lokaler och rimliga hyror. Byggnaden är därför betydelsefull både för sin kulturmiljö och det innehåll som den möjliggör.
Sedan länge har också Göteborgs alternativa kulturliv kuvats av en utveckling som tycks rulla på likt ett självspelande piano, oberoende av politiskt styre och konjunkturer. De senaste åren har en mängd hantverkare och konstnärer tvingats packa ihop och fly när rivningsplanerna vunnit laga kraft på bland annat Smedjegatan 5 intill Kronhusbodarna och i kvarteret Barken mellan 3:e och 4:e Långgatan. I höstas revs kvarteret Röda Bryggan vid Pustervik som huserat en rad mångfacetterade verksamheter. Samtidigt ligger Petter Stordalen vaken om natten och tänker på Järntorget som “det nya Avenyn” (Expressen 2019-09-09).
Det är en märklig syn på stadsutveckling han och många av de politiker som ser upp till honom har. Att slå sönder det organiska liv som redan finns i en stadsdel, för att skapa nytt, artificiellt.
Gårdaskolan är ett typexempel på hur kreativa och konstnärliga verksamheter växer fram och frodas som bäst i äldre byggnader vars framtid hänger i luften. Här tillåts de existera på nåder för en tid tills ännu ett hotell ska uppföras på dess plats. Låt Gårdaskolan få finnas kvar bli början på något nytt. Ett Göteborg som tar sitt kulturarv på allvar och värnar den levande stadsmiljön såväl som det fria kulturlivet.
Filip Laurits
Gårda Boendeförening
Torbjörn Lindstedt
kulturarvsspecialist och platsutvecklare av kulturhistoriska miljöer
Frida Nerdal
Föreningen FASAD
Claes Caldenby
Centrum för Byggnadskultur
Malin Lernfelt
Svenska Byggnadsvårdsföreningen
Anna Sissela Gustavsson
konstnär verksam i Gårdaskolan
Maja Fjällbäck
UX-designer verksam i Gårdaskolan
Vanja Larberg
tecknare verksam i Gårdaskolan
