
Ur kyrkplikt och långa resvägar föddes behovet av kyrkstäder, där människor kunde bo i samband med kyrkobesöken. En gång fanns över 70 kyrkstäder i Sverige, men många fick förfalla tills de revs. Jennie Sjöholm tar oss med till några av dem som överlevt.
Som mest har det funnits drygt 70 kyrkstäder i Sverige, från Karesuando i norr till Kopparberg i söder. De flesta har dock funnits i Norrbotten och Västerbotten, där kyrkorna legat glest och kyrkplikten gjorde att det krävdes boende för dem som hade långt att åka till kyrkobesöken. I inlandet fanns även samiska kyrkstäder, vilka ibland var indelade i lappstad, bondstad och borgarstad. Det har också funnits ett fåtal kyrkstäder i norra delarna av Finland och Norge. Idag finns det 16 sammanhängande kyrkstäder kvar i Sverige: åtta i Norrbotten, sju i Västerbotten och en i Jämtland. Flera fungerar fortfarande enligt gamla kyrkstadstraditioner och är bebodda i samband med kyrkhelger och andra arrangemang, medan andra har omvandlats till vandrarhem eller hotell.

De första kyrkstäderna etablerades troligen under senare delen av 1500-talet. Många utvecklades till marknadsplatser och sockencentra, med sockenstämma, ting och skatteuppbörd. Kyrkstäderna hade sin storhetstid under 1600- och 1700-talen, men kyrkstadstraditionen hade en funktion att fylla in på 1900-talet. Kyrkstäderna i Norrfjärden och Hortlax i Norrbotten byggdes till exempel under 1910-talet. Även om avstånden till kyrkan inte längre utgjorde ett problem, ansågs uppenbarligen kyrkstaden höra till när man byggde de nya församlingskyrkorna. Längre in på 1900-talet lämnades dock många kyrkstäder att förfalla för att senare rivas. Ändå finns fortfarande en livskraftig kyrkstadstradition i norra Sverige och de kyrkstäder vi visar på nästa uppslag används fortfarande tillfälligt i anslutning till kyrkhelger, marknader och konfirmandläsning. Kyrkstugorna och kåtorna är privatägda, och går ofta i arv inom familjen. Ibland kommer någon kyrkstuga ut till försäljning. Ofta tycks de hitta ägare som är intresserade av att omsorgsfullt och med varsamhet rusta upp dem, och föra kyrkstadstraditionen vidare.
bebyggelseantikvarie, doktorand i arkitektur samt styrelseledamot i svenska Byggnadsvårdsföreningen.
jennie.sjoholm@ltu.se
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.