fbpx

Krama byggnaden!

Robin Rushdi Al-sálehi Aktuell som: Tagit initiativ till ­kampanjen Krama byggnaden! som ska uppmuntra till att rädda ­användbara byggnader. Grundare av Vakansa samt ­opinionsbildare & affärsutvecklare på Codesign. FOTO: Robin Sterner

Bygg- och fastighetsbranschen står för 40 procent av allt avfall i Sverige och 21 procent av alla Sveriges nationella växthusgasutsläpp. Det är ohållbart, menar Robin Rushdi ­Al-sálehi, som i våras startade kampanjen »Krama byggnaden!« för att få fastighetsbranschen att sluta riva och börja återanvända.

Vad är »Krama byggnaden!«?

– Krama byggnaden! är en ideell kampanj som vill rädda ­användbara byggnader från att rivas och ­värdefullt byggnadsmaterial från att slängas. Den mest hållbara byggnaden är den som aldrig behöver byggas, då måste vi se till att de byggnader som redan finns används och förvaltas resurs­effektivt. Finns ingen ­annan utväg bör byggnaden, likt lego, tas isär och demonteras på ett återanvändningsbart sätt så att alla byggnadsdelar kan används till att bli en ny byggnad. På så sätt kan vi sluta cirkeln för framtidens cirkulära ekonomi.

I princip säger ni samma sak som byggnadsvårdsrörelsen har sagt under många år: det är dumt att bygga nya hus när vi har fungerande hus som kan renoveras. Varför är det så svårt att få gehör?

– Ganska enkelt: det är inte ekonomiskt försvarbart att ha ett långsiktigt förhållande till byggnader och lokaler idag. Det görs enorma vinster för varje ombyggnation, rivning, hyresgästanpassning och nybyggnation. Strukturerna förordar inte underhåll och förvaltning, utan driftnetto­optimering. Det vill säga förvalta så lite som möjligt, nyttja avskrivningarna på 50 års tid och riv sedan, för att göra en ny projektvinst. Då kan du hyra ut för högre hyra i framtiden och höjer samtidigt fastighetsvärdet markant.

Hur kan gemene man göra för att påverka industrin och politikerna i rätt riktning?

– Att påverka industrin är svårt. Samhällsbyggnadssektorn ligger tyvärr väldigt långt ifrån gemene man rent strukturellt. Därför måste många olika organisationer gå samman för att jobba med dessa frågor. 

Vilka vill ni påverka genom kampanjen?

– Vår mottagare av kampanjen har främst varit miljö- och klimatministern Annika Strandhäll som vi också haffade under Alme­dalen då vi skulle lämna över namninsamlingen. Hon och hennes pressekreterare återkom tyvärr inte, trots att de lovat. Då bestämde vi oss för att förlänga kampanjen och driva den fram till valet. Därmed är alla politiker våra mottagare nu. Vi söker så många organisationer som möjligt som kan tänka sig att skriva under.

Vad hoppas du har hänt om fem år?

– Då hoppas jag att vi har haft ett mora­torium mot onödiga rivningar och förändrat PBL så att ingen fastighetsägare har rätt att riva utan en omvänd bevisbörda. Bevisningen ska handla om att byggnaden inte kan användas till något alls eller av någon alls. Det ska också vara en lagstadgad skyldighet att förvalta en fastighet och om man inte klarar av det, så ska fastigheten säljas eller exproprieras av kommunen.

Några av de som ­skrivit på kampanjen: 

Svenska byggnadsvårdsföreningen, Codesign, Vakansa, Architects Climate Action Network Sverige, Renoveringsraseriet, Cradlenet, Jag räddade ett ödehus!, Backing the future, Upprop Nitrolack, CCbuild, Planima, Loopfront, Sh bygg, sten och anläggning AB, AIX Arkitekter, Klimaktion 

Vill du läsa mer om Krama byggnaden! googlar du namnet och hamnar direkt på kampanjsidan.

Josefina Fogelin, redaktör för Byggnadskultur.

keyboard_arrow_up