fbpx

Konsten att leva med kakelugnar

Interiör från Härkeberga prästgård. Uppland. Fotograf/Illustratör: Gunnar Källström

Hans Keijser, arkitekt SAR, kan konsten att umgås med kakelugnar. I hans hem, en gammal rättarflygel vid en sörmländsk herrgård, finns ugnar från 1700- och l 800-talen. Den som är i färd med att låta sätta upp, laga eller sätta om sin kakelugn får här goda råd och många praktiska tips.

Bottenvåningens rum har med ett undantag kvar sina stora, öppna spisar som var vanliga långt in på 1700-talet i enklare hus. Spisarna har stora brasöppningar som slukar massor av ved och luft. När vi eldar i någon av dem känner vi oss lätt förflyttade bakåt i tiden. Vi förstår hur man levde, väl påklädd för att slippa känna golv- och fönsterdraget. Trots våra innanfönster drar det in massor av kall luft som snabbt förbränns i den enorma brasan och rusar upp och ut genom de likaså enorma rökkanalerna.

Med röda ansikten och kalla ryggar ser vi elden falna – och kvar finns minnet av den fascinerande brasan, men inte särskilt mycket högre rumstemperatur.

Kakelugn som värmekälla

Första kakelskiftet och luckramen har ställts på

Intressant, eller hur?

Som medlem får du tillgång till alla våra artiklar och kan ställa frågor om byggnadsvård.
Bli medlem för att läsa vidare eller logga in nedanför.

Inget/Glömt lösenord?
keyboard_arrow_up