Frågeställare: Sven, Bohuslän
Hej! Vi har ett timmerhus från 1700-talet. I krypgrunden är det mycket stor fuktbelastning och omfattande mögelskador. Vi har låtit riva ut golven, som alla var mögel- och rötskadade. Efter sanering kommer vi att bl.a. installera krypgrundsavfuktare. (Vi kommer att göra andra mer traditionsenliga åtgärder också, men vi kommer inte att chansa på att de räcker. För att installera avfuktare måste golven förmodligen vara öppna, och det är de ju nu. Om vi väntar med avfuktaren riskerar vi att få öppna golven en gång till, vilket skulle vara jobbigare och dyrare.) När man installerar avfuktare, lägger man som regel kapillärbrytande skikt av makadam i botten, på det byggplast som ångbroms, och på det markisolering. Man kan också använda någon produkt som är kombinerad ångbroms och isolering. (Både isolering och ångbroms är plastbaserade, vilket jag inte heller älskar, men det verkar inte finnas något beprövat alternativ – i vilket fall är det inte min fråga just nu.) Isoleringen är till för att höja temperaturen så att avfuktaren inte ska behöva ta bort lika mycket vatten för att åstadkomma önskat RH. Ångbroms och isolering brukar läggas en bit upp på yttermurarna, men inte hela vägen till syll/trossbotten, för att undvika kapillär uppsugning mot muren. Därför kommer det vad jag förstår att bildas en köldbrygga vid yttermuren vintertid. Vad finns det för praktiska erfarenheter av denna köldbrygga, hur minskar man risken kring den, och hur mäter man den? Jag har funderat på använda värmekamera för att undersöka hur kall köldbryggan är (men är osäker på om temperaturen varierar för mycket över året och dygnet för att man på ett praktiskt sätt ska få meningsfull information). Undrar också om man bör låta avfuktaren regleras av temperaturen vid muren istället för temperaturen i luften (då blir ju markisoleringen mindre meningsfull, även om den bör bidra till att spara lite värme inomhus genom mindre läckage till grunden). Har också tänkt på att man skulle kunna lägga en enklare värmeslinga typ trygghetsvakten längs yttermurarna (men vet inte om det innebär några andra risker, och vet inte hur energikostnaden för värmeslingan förhåller sig till energibesparingen för avfuktaren). Funderar också om det vore mer fuktsäkert att skippa isoleringen (men det blir förstås mer energikrävande). Jag tar tacksamt emot alla erfarenheter och idéer!
Svar:
Det är många faktorer som påverkar klimatet i grunden och det är alltid bäst om man hittar orsaken till fuktproblem. Om man utgår från att huset inte är flyttat och har stått på sin plats sedan 1700-talet bör man söka förklaringen i senare tiders åtgärder eller förändringar i markförhållanden. Brister i takavvattning, fall mot huset, felaktig årstidsventilation, växtlighet som binder fukt och så vidare. De hus som i sällsynta fall byggdes på ogynnsam mark på 1700-talet finns inte kvar. Traditionella byggnader var i regel måttligt isolerat och naturmaterialen kunde hantera fukt på ett bra sätt. Tilläggsisolerade golv, en tät matta, till exempel plast men i vissa fall även linoleum eller tät målarfärg kan räcka som orsak till rötan i bjälklaget.
Att isolera marken under huset syftar till att höja temperaturen i förhållande till markens temperatur och därmed sänka den relativa luftfuktigheten. Men det förutsätter tillskott av värme eller att det kommer ned spillvärme från bostadsvåningen vilket i sin tur förutsätter ganska tunn isolering i golvbjälklaget. Detta finns beskrivet i artikeln På säker grund i Byggnadskultur.
Eftersom husen tidigare var sparsamt isolerade finns inte så många traditionella isoleringsmaterial som passar i en husgrund. Idag använder man inom byggnadsvården istället moderna isoleringsmaterial som har lämpliga egenskaper, dvs kapillärbrytande och gärna mineraliska. I artikeln Isoleringsmaterial från A-W hittar man till exempel Skumglas, Leca eller Perlit. Som vindtätning på insidan av grundmuren kan man dock med fördel använda ett traditionellt material – lera.
Generellt rekommenderas att göra alla utrymmen inspekterbara med isolerad lucka i golvet eller lucka utifrån. Särskillt om en avfuktare skall installeras som kommer att behöva servas regelbundet men även för att kunna inspektera isoleringens påverkan på grund och hus. Värmeförlusten som uppstår genom en oisolerad grundmur vintertid kan bidra till nedkylning i grunden men åt andra hållet blir murverket lite varmare och därmed torrare.
Med andra ord finns en mängd olika faktorer att ta hänsyn till och det finns en risk att åtgärden blir komplicerad och teknikberoende. Oavsett vilken åtgärd som till slut väljs är det bra att övervaka klimatet i grunden med en hygrometer så att man kan se om luftfuktigheten stiger till höga nivåer under längre tid.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
