fbpx

Köksrenovering i teori och praktik

Funkiskök i en välutrustad sommarstuga från 1935. Vid murstocken står en vitemaljerad vedspis, inramad av vitt kakel i rutmönster. Eldstadsplanen är täckt med brun Höganäsklinker, som ramas in av ett fernissat brädgolv. Fotograf/Illustratör: Anders Franzé

Måste alla gamla kök ”blåsas ur” när de ska renoveras? Finns det något värde i skåp med överfalsluckor. Ska vi ersätta järnspisen med en elspis? Det bulliga kylskåpet från 50-talet som fortfarande håller kylan, det borde väl ändå slängas ut? – Vad som är vettigt, praktiskt, och hållbart från bevarandesynpunkt diskuteras här av Staffan Hansing.

Om man får tro inredningstidningarna är drömmen ett stort kök, gärna med öppen planlösning mot övriga bostaden. Helst ska man också ha en köksö som alla vännerna kan stå kring medan man själv med ett leende på läpparna reder av såsen inför middagen. Givetvis är allt skinande rent och inredningsreportagens obligatoriska citroner ligger som vanligt i sitt fat.

För att åstadkomma det i ett äldre hus måste man förutom att byta ut hela köksinredningen oftast också göra om hela bostadens planlösning. Även om man inte har sådana extrema planer finns det mycket man bör tänka på när man ska renovera ett kök.

För den som byter bostad brukar ofta en av de allra första åtgärderna vara att renovera, eller snarare byta ut, just köket.
I den situationen bör man i stället – vänta! Det är först när man bott in sig ett tag som man ser vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Planering

Typiska detaljer i ett kök från 1935. Låda i massivt trä, överfalsad lucka i masonit eller plywood. Det förnicklade lådhandtaget och luckregeln har samma form, en kula på ett cylindriskt skaft. Modellen heter Trycko, och tillverkades av AB Bröderna Miller

Om man vill renovera sitt kök på ett varsamt sätt bör man till att börja med försöka hitta vad det är som ger köket dess karaktär och vad det är som gör att man vill bevara det i stället för att riva och bygga nytt. Det kan vara stilen och att det passar bra in i huset som helhet men det kan också vara att det berättar en historia, att det är förknippat med minnen eller att det är slitet på ett vackert sätt. Är man inte klar över vilka egenskaper man vill bevara är det stor risk att man renoverar bort just det man egentligen ville ha kvar.

Därefter bör man fundera över vad som fungerar och, kanske viktigare, vad som inte fungerar i köket. Ofta kan man med rätt små åtgärder förbättra det man trycker är problem i stället för att riva ut allt och börja om från början.

Varje kök är unikt och även om man kan ha det som skrivs här som riktmärke så är det ofta det som avviker från det regelmässiga som är mest intressant. Man ska därför inte bara utgå från vad som borde vara tidstypiskt och skapa den tidens idealkök. I äldre hus har man också ofta tillfört köket nya funktioner då och då. Att då slänga ut något halvgammalt och ersätta det med nytillverkat i gammal stil är knappast att rekommendera.

Att förstora eller flytta kök

Ett vanligt önskemål är att man vill förstora köket och gärna ha det i anslutning till vardagsrummet. I och för sig är stora kök eller allaktivitetskök inget nytt. Det är samma idé som de gamla stugköken eller 1970-talets olika former av barkök. Kanske är det till och med så att det helt avskilda arbetsköket blir en parentes i kökets historia. Kökets placering i bostaden är dock lika tidstypisk som snickerierna eller byggnadsstilen. Ett flyttat kök kan därför upplevas som ett stilbrott precis som ett perspektivfönster i en sekelskiftesvilla.

Fördelen med de relativt små köken som var vanliga under mitten av 1900-talet är att de ofta är otroligt välplanerade. Ofta har man allt man behöver på ett par stegs avstånd. Är man inte väldigt ordningsam av sig kan det också vara skönt att kunna stänga dörren till köket när disken börjar hopa sig. När man bygger ut ett kök blir ofta avstånden längre och även om ett par meter extra mellan kylskåp och arbetsbänk kan tyckas lite så kan det bli åtskilliga meter under en dag.

Den som bor i lägenhet får dessutom tänka på att ett kök genererar helt andra ljud än ett sovrum eller vardagsrum. Alla grannar kanske inte uppskattar att man börjar skramla med porslin rakt under deras sovrum klockan sex på morgonen eller att diskmaskinen stör nattsömnen.

Men det finns fall när man faktiskt kan rekommendera att man flyttar köket. I kök/rum från tiden innan järnspisen kom är köksfunktionerna och förvaringsutrymmena ofta så få att man knappast kan tala om kök i dagens bemärkelse. Har man ett välbevarat kök/rum från den tiden så är det så pass unikt att man bör överväga att använda det som mat- eller vardagsrum och vid behov placera ett nytt kök i något annat utrymme i stället för att få in alla moderna köksfunktioner.

Förvaring, inredning

Ofta har äldre kök mindre förvaringsutrymmen än vad man vill ha i dag. Det är dels för att man ofta har mer köksattiraljer i dag men också för att man förut förvarade mer utanför själva köket. Mat fanns i jordkällare eller matkällare, porslin förvarades i serveringsgång eller matrum och så vidare. I dag förväntar vi oss att allt från bakmaskinen till finservisen ska få plats i köksskåpen.

För att kunna bevara karaktären i ett äldre kök måste man kanske kompromissa, antingen genom att inte ha så mycket saker eller genom att söka förvaringsplatser utanför köket. Kanske kan också de befintliga skåpen användas effektivare med bättre inredning.

När man ska välja stil på kökssnickerier bör man inte bara tänka på vad som är tidstypiskt utan också hur olika tiders snickerier använts. Till exempel var pärlspånten modern kring sekelskiftet 1900. Eftersom det inte fanns överskåp i dagens mening då kan det bli konstigt att göra ett modernt kök helt i pärlspånt.

Ett alternativ som kan verka frestande är att gömma nya funktioner bakom ”fasader” av gammalt eller att helt enkelt förkläda det nya i en gammal dräkt. En ny diskmaskin kan till exempel monteras in i ett pärlspåntskåp eller bara täckas av en lucka i samma material. Sådana utföranden har dock inget med äldre tradition att göra. Det är tvärtom en relativt tidstypisk 1980-talsföreteelse att dölja maskiner bakom köksskåpens enhetliga fasad. Visst kan det finnas fall när den här typen av lösningar kan vara att föredra men oftast ger det ett märkligt intryck när de används ungefär som moderna vippfönster med mittpost och spröjs.

Renoveringsarbetet

Innan man börjar själva renoveringsarbetet bör man alltid dokumentera. En bunt fotografier är ett ovärderligt minne av vad som varit. Men man kan också hitta spår av äldre köksinredningar, målning eller tapeter bakom det befintliga.

Alltför många inleder en restaurering med att i perfektionistisk iver skrapa alla snickerier trärena, slita bort mattor och riva ner gamla tapeter. Men det är ofta helt onödigt. Om färgen sitter bra och inte är så tjock att den döljer listernas profilering är det bättre att bara måla över den. Likaså kan nya tapeter sättas direkt på de gamla eller, om tapetlagren är för tjocka, med en skiva emellan. Till och med på golvet kan den gamla mattan ofta användas som underlag för en ny. Man bevarar då det mesta möjliga av kökets historia och ger även eftervärlden en möjlighet att själva botanisera i det förflutna och kanske rent av ta fram ett gammalt tapetlager eller en linoleummatta.

Det som är svårast att bevara vid en restaurering är patinan, spåren av åldrande och användning. Det är egentligen det som skiljer ett gammalt föremål från en nygjord kopia. Det är spåren i trägolvet efter tusentals steg, det är den bortnötta färgen kring dörrarnas handtag, sotet över bakugnsluckan och de blankslitna vattenkranarna. Försvinner patinan så kan lätt vilket gammalt kök som helst se helnytt ut.

Till sist en uppmaning att värna det ”halvgamla”. Inredning och utrustning från mitten av 1900-talet försvinner i dag med rasande fart. Det är mycket lättare att få tag på en järnspis eller kakelugn från 1800-talet än en spis eller ett kylskåp från 1950-talet. Om några år kommer ett avokadogrönt 1970-talskök att vara mer sällsynt än ett 1700-talsrum. Och till skillnad från det gamla hantverksmässigt framställda är många industriprodukter näst intill omöjliga att nytillverka eller reproducera i liten skala. De går däremot oftast att laga.

FAKTA:
Vad är karaktäristiskt för kök från olika tider?

1860-1890
Låga skåp och skänkskåp
Öppna hyllor med hyllband
Fri placering av skåp
Inga väggskåp eller överskåp
Svart järnspis
Spiskåpa
Vedlår

1890-1930
Rumshöga platsbyggda skänkskåp
Överfalsluckor med ram
Bred synlig stomme
Öppna hyllor med hyllband
Serveringsgång
Jungfrukammare
Pärlspånt på landsbygden
Vita eller tonade spisar
Ofta ingen spis- eller fläktkåpa
Mönstrade linoleummattor!

1930-1960
Släta överfalsluckor (masonit)
Blandning av överskåp och
öppna hyllor
Lutande överskåp (-1954)
Kylskåp
El- eller gasspisar
Vita vitvaror

1960-1980
Färgade vitvaror
Färgade plastmattor
Färgat kakel
Komplett matchad köksinredning
”Allmogeluckor”
Folierad spånskiva
Perstorpsplatta
Heltäckande luckor utan synlig skåpstomm

Staffan Hansing

Byggnadsantikvarie , verksam hos Stockholms byggnadsantikvaier AB.
____________________________________
CITAT:

”I köken du ser på denna sida ingår stommar, luckor, lådor, gångjärn, ben, hyllor, bänkskivor och eventuella täcksidor, dekorlister, krönlister, socklar samt karuseller i bänkhörnskåpen.
Priset inkluderar ej tillval som diskbänk, blandare, belysning, handtag eller vitvaror.”
Ikea:s definition av kök.

1/2003

keyboard_arrow_up