fbpx
Den här artikeln har tidigare varit med i Byggnadskultur. I nummer 1/2007 publicerades en tidigare version. FOTO: Andreas Eriksson, Unsplash

Många är vi som försöker kombinera känslan och kvaliteten i ett äldre hus med den bistra verkligheten – ökade energikostnader. Men man kan göra mycket själv för att minska sina värmekostnader. Det kräver bara att du känner ditt hus och dina behov. Björn Ohlén, byggnadsantikvarie, tipsar dig som vill spara in på kilowattimmarna i ditt gamla trähus.

I mitt eget hus har jag en uppvärmningskostnad som ligger under normalvillans, trots att huset är över hundra år. Men det kanske inte är dessa gamla, och förhållandevis få husen som är det stora problemet i framtiden? 

Generellt tycker jag att energifrågorna tenderar att fokusera på mera på teknik än på vårt eget beteende. Men jag har svårt att frikoppla känslorna från tekniken. Det handlar ju trots allt inte bara om ett hus, utan om ett hem!

Få vill väl vrida klockan tillbaka, men det finns kanske något att lära av de tidigare ­husägarna? Den allra billigaste åtgärden är egentligen att skaffa varma tofflor. Det må låta dumt, men sparar förmodligen mera pengar än de flesta andra åtgärder.

Sänk temperaturen för att spara tusenlappar. FOTO: Josefina Fogelin

1. Sänk temperaturen

När man läser dagens rådgivningstexter om energibesparing är de inte helt väsens­skilda från hur man levde förr. Den ojämförligt effektivaste åtgärden för att spara energi är att sänka inomhustemperaturen. Om vi kan tänka oss att ha 19 grader inne istället för 22 blir det några tusenlappar per år.

Att göra som förr och sänka temperaturen kraftigt i rum man inte använder så ofta, är inte heller dumt. Måste ett trapphus hålla 20 grader? Vi passerar ju bara genom det! Kan man ha svalt i farstu och frost i glasverandan några månader om året? Kan man rent av tänka sig att ha sommarsovrum på andra våningen och kura ihop sig i bottenvåningen den kallaste perioden? Kanske är det en möjlighet för vissa, säkert inte för alla.

2. Stoppa draget

En stor del av den energi som går åt för att hålla huset varmt värmer upp inkommande kalluft. Luftrörelser inomhus upplevs negativt och luft i rörelse inne i isolering innebär stora energiförluster. Därför är drag och otätheter viktiga att åtgärda först. 

En vältimrad och oskadd timmerstomme är i sig vindtät, men i ett gammalt hus kan det löna sig att montera en vindtätning under panelen i samband med att man renoverar fasaden. 

Skarven mellan fönsterkarmar och stomme är platser där man skall lägga extra omsorg, för här kan tätningen vara dålig. Dreva noga med lindrev och låt eventuell vindtätning lappa över skarven.

Komplettera och laga lerputsen på väggarnas insida. Den skyddar mot drag. FOTO: Josefina Fogelin

3. Låt leran vara

Plastmaterial och olika former av fogskum kan snabbt ge stora skador i huset. En av de mera effektiva vindtätningarna man kan tänka sig, lerputs, kanske fortfarande sitter kvar på insidan av väggen. Den skall man komplettera och laga – inte riva ner och ersätta med gipsskiva på reglar som faktiskt innebär en för­sämring av husets isolering. 

Om man ska byta ut ­fasadmaterialet kan man överväga en utvändig tilläggsisolering, men man ska göra en noggrann ­beräkning av vad det kostar med utflyttning av fönster, för­ändring av takfot och för­fulande anslutning mot grunden. Invändig tilläggsisolering är ett tekniskt sämre alternativ, ­eftersom man då får en kallare timmerstomme med risk för kondens­utfällning i väggen.

Renovera fönsterbågarna för att hålla huset varmt. FOTO: Josefina Fogelin

4. Täta fönstren

Man kanske tänker på fönster som en del av huset där energin strålar ut, men faktum är att i bra fönster kan tillskottet av värme genom instrålning vara inte obetydlig. 

Ett enkelt sätt att minska utstrålningen en kall vinternatt är att rulla ner rull­gardiner. Dessutom har det visat sig att gamla 1+1 fönster med renovering och komplettering med lågemissionsglas får en riktigt bra värmeisoleringsförmåga.

Är fönstren i bra skick är det viktigast att justera så att bågen tätar bra mot karmen och komplettera med bra ­tätningslister i innerbågen. Om de inte är i bra skick går det ofta att renovera fönsterbågar i mycket varierande skick.

En rull­gardin kan hjälpa till
att hålla både kyla och värme utomhus. FOTO: Josefina Fogelin

5. Skaffa varm mössa till huset

Av de åtgärder som kräver en investering är tilläggsisolering av vindsbjälklag det mest lönsamma. Här är värmeförlusterna ganska stora samtidigt som kostnaden för tilläggsisoleringen är förhållandevis liten. Man kan säga mycket om isolering av vindsbjälklag och det finns en hel del att läsa ­i tidigare nummer av Byggnadskultur och på ­byggnadsvard.se. 

Man ska dock komma ihåg att även om det är effektivt ur energihänseende är det inte helt utan komplikationer. Ju mer vi isolerar ju kallare blir det på vinden och ju större risk är det för ökad fuktighet och mögelbildning om det läcker upp varm inomhusluft på vinden. Det är inte längre en självklar sanning att man ska lösa problemet ­genom mer ventilation på vinden. 

Man skall definitivt sätta sig in i frågan innan man börjar göra något. Men behöver även ­fundera på vilken typ av isoleringsmaterial man ska välja.

Ett sätt att hålla tassarna varma under vintern kan vara ett par varma tofflor. FOTO: Josefina Fogelin

6. Kutterspån för golvet

Ett problem med golv i gamla hus är att det inte finns några riktigt bra sätt att få golven varma. En del av problemet kan bero på att kutterspånen i golvet har sjunkit ihop och ­vi får golvdrag. Det kan man ­åtgärda genom att tilläggs­isolera det befintliga bjälk­laget längs ytterväggarna. 

Om man installerar golvvärme ska man ha den som komfortvärme – inte som enda uppvärmning i rummet. 

7. Frisk luft i rimlig mängd

Ventilationen i våra gamla hus bygger på självdrag. Luften sugs ut ­genom skorstenen och ny frisk luft tar sig in i otätheter i huset, till exempel fönster. Om vi är för duktiga med att täta allt drag får vi därför sämre ventilation. Vi kan då behöva komplettera tilluften med nya ventiler i ­väggarna.

I ett gammalt hus är självdragsventilationen för bra på vintern och sämre på sommaren (då vi kan öppna fönster och vädra). Särskilt spiskupan och dess evakueringspipa i köket suger okontrollerat mycket varmluft inifrån huset en kall vinterdag. 

Se till att spjället fungerar. Självdraget förstärks när vi ­eldar i eldstäderna.

Kostnaden för att renovera din kakelugn varierar beroende på var i landet du bor. Prata med en lokal hantverkare för prisuppgift. FOTO: Josefina Fogelin

8. Ett system, eller fler!

Direktverkande el har inte framtiden för sig, det vet vi. Har vi skorsten öppnar sig däremot en rad möjligheter. Det enklaste och kanske även långsiktigt bästa är att renovera och använda eldstäderna. Kakelugnen och rörspisen är 250 år efter sin introduktion på marknaden fortfarande bland de bästa eldstäderna för biobränsle. Tack vare sin stora värmelagrande massa på ett ton räcker det med två brasor per dygn för att hålla rummet den står i varmt. 

Kostnaden för att renovera kakelugnarna varierar beroende på skadorna, från ett par tusen upp till drygt 40 000 kronor. Det är jämförbart med en luftvärmepump men ­billigare i drift. En pelletskamin kanske är ett alternativ för den som inte hinner elda några brasor per dygn?

9. Göra en stor investering?

Ett vattenburet värmesystem med en pellets- eller vedpanna eller bergvärme innebär möjligheter, men är en förhållandevis stor investering på ­mellan 150 000 och 250 000 kronor. Därtill kommer problemet med rördragning och placering av pannan. 

Vilka investeringar som lönar sig beror i stor utsträckning på hur mycket av arbetet vi kan utföra själva. Luft­­­v­ärmepump kan vara ett alternativ, men fungerar bäst i en öppen planlösning där värmen sprids mer effektivt.

Läs Energiboken!

Svenska byggnadsvårdsföreningens bok om hur du på bästa sätt sparar energi i ditt hus, på ett sätt som är långsiktigt hållbart. 159 kronor för medlemmar på byggnadsvard.se

Björn Ohlén, bebyggelseantikvarie och arbetar med byggnadsvård, regional utveckling och cirkulär ekonomi i Västra Götalandsregionen. Björn var ordförande i Byggnadsvårdsföreningen 2007–2014.

keyboard_arrow_up