fbpx

”Kerralla hyvää” – eller byggnadsvård?

I Finland syns den svenska påverkan starkast längs kusten. Här kan man också turista på svenska och uppleva den svenska tiden. Svartå slott är en av Finlands största träbyggnader och uppförd i slutet av 1700-talet i gustaviansk stil.

I grannlandet Finland verkar byggnadsvården vara på väg uppåt, trots att begreppet ännu inte finns till namnet. Anette Ringbom från Byggnadsapoteket ger här en lägesrapport och tipsar om platser värda att besöka. Förutom finsk finns också svensk och rysk arkitektur att upptäcka.

Det är en komplex uppgift att skriva en artikel om byggnadsvården i Finland, ett land vars filosofi, livsrytm och framtid främst ligger i händerna på koncernen Nokia.

Vårt samhälle präglas av teknologisk utveckling, effektivitet och lönsamhet. Dessa värden är de mest eftersträvansvärda och i storskalighetens kölvatten är satsningar på det enskilda, hantverksmässiga eller småskaliga oattraktivt. Detta har lett till att effektivitetsvärden används inom byggnadsvården, med liten eller ingen planering för framtida underhåll. De traditionella materialen är ointressanta, eftersom de inte är egentliga varumärken och inte heller kan processas i industrin.

Men läget är inte helt hopplöst, där myndigheter och industri går bet, arbetar privatpersoner, föreningar och en del företag vidare med byggnadsvården.

Hotet mot kulturvärdena

Det största hotet mot våra gamla byggnader är det aktuella lagförslag som ska minska energiåtgången för uppvärmning av gamla hus. Lagen påbjuder ”uppgradering” av isolering och värmeåtervinning. Miljöministeriets experter och politiker vill plocka ekologiska poäng och uttalar sig i kapp i medierna om vikten av att tilläggsisolera och täta, samt att byta ut de förhatliga gamla fönstren som ses som de värsta energislukarna!

Framtiden ter sig skrämmande för de gamla husen och dess innevånare. Det som inte revs i 60- och 70-talens moderniseringsiver kommer nu istället att saneras till oigenkännlighet samt i många fall mögla och drabbas av fuktskador. I recessionens namn talar man sig varm för moderna lösningar och material som ska ge fler jobb och förvandla gamla hus med naturlig ventilation till hybrider av ”passiv”-hus som ska ventileras maskinellt. Fler arbetstillfällen blir det säkert – efter några år också inom hälsovården och för saneringsföretagen.

Jag skulle önska att tankesättet var det motsatta – att man påbjöd utveckling av ekologisk småskalig uppvärmning, där varje husägare tar ansvar för sin egen uppvärmning på ett miljömässigt hållbart sätt. Detta intresserar förvisso inte byggmaterialindustrin, som ivrigt hejar på den nya lagen.

Plåtugnen är den finska ”folkugnen” som har stått i de flesta hus. Stora ugnar på över tre meter och 80 cm i diameter finns i skolor och offentliga utrymmen, mindre ugnar i bostäder. Plåtugnen har ett skal av plåt men muras som en kakelugn. Den har av tradition gjutjärnsluckor med gnistgaller.

Utan etablerade begrepp

De finska inredningstidningarna svämmar över av patinerade ”shabby chic”-miljöer. Det är vackert med avflagnad färg, rostiga beslag och knarrande dörrar. Största delen av Finland är alltså moderiktigt! Underhållet är starkt eftersatt och görs tyvärr utan känsla för de gamla materialen. Den rådande filosofin ”Kerralla hyvää” – perfekt direkt – understödjer försäljningen av olika underhållsfria lösningar.

I Sverige har byggnadsvård utvecklats till ett begrepp som gemene man förstår eller i alla fall har en uppfattning om. Byggnadsvårdsföretag som säljer material eller tjänster grundas i hela landet. En utveckling som säkert fått fart av TV-program och flera trevliga tidskrifter.

Få företag och utbildningar

I Finland har utvecklingen just startat. Företagen är få och kvaliteten mycket varierande. För många företagare räcker epitetet ”traditionell” för etablering i byggnadsvården. I takt med att alltfler aktörer kommer in i branschen ökar förhoppningsvis också kunskapen. Samtidigt monterar utbildningsstyrelsen ner hela byggnadsvårdsutbildningen, som numera krympt till 20 valbara studiepoäng i den ordinarie ingenjörsutbildningen. Vare sig på gymnasie- eller högskolenivå erbjuds sådan utbildning, så vill man skola sig är Sverige närmsta land.

I Finland har vi tyvärr inte ens ett ord för byggnadsvård, vilket försvårar marknadsföringen. På finska talar vi om reparationsbyggande, traditionellt byggande och restaurering. Inget av begreppen innehåller kontinuitet så som man kan uppfatta att vård betyder. I Finland vårdar vi enbart människor – inte byggnader eller miljöer!

Hantverkskunnande och ideellt engagemang

Allt är dock inte nattsvart – några yrkesområden har levt vidare tack vare en ständig efterfrågan. Plåtslageriet blomstrar och falsade plåttak, plåtugnar (plåtklädda murspisar) och andra byggdetaljer kan ofta beställas hos det lokala plåtslageriet. Stora kunskaper finns inom metallbearbetning som varmsmide, finsmide och gjutning. De grundläggande traditionella byggnadsmaterialen som spännpapp, näver, tjära etc har visat sig vara fördelaktiga och finns att köpa i de flesta byggvarubutiker.

Engagemanget för byggnadsvård är lokalt och i flera mindre städer finns aktiva föreningar eller sammanslutningar vars syfte är att bevara den byggda miljön. En del av dessa upprätthåller begagnatlager för stadens invånare, och således kan en överloppsdörr från ett hus hitta ett nytt hem i samma stad.

Byggnadsapoteket är en byggvaruhandel, reservdelsbank och byggnadsvårdsskola. Det har öppet måndag till lördag året runt.

Upptäck Finland!

Finlands trästäder är absolut värda att besökas. Ju närmare ryska gränsen man rör sig, desto större är den ryska påverkan i arkitekturen, i både formspråk och färgsättning. Hantverkarstaden Borgå, 3 mil öster om Helsingfors, erbjuder förutom en trevlig byggnadsvårdsbutik, Borgå gamla järnhandel, även flera nationella restaureringsprojekt: domkyrkans återuppbyggnad, Runebergs hem och en vacker gammal stad med byggnader från 1600- och 1700-talen.

Väster om Helsingfors finns de gamla järnbruken Fiskars, Billnäs, Fagervik, Svartå, Antskog och Åminnefors. Alla inom en radie på 5 mil. Fiskars har restaurerats av Fiskarskoncernen som medvetet hyrt ut fastigheter främst till konsthantverkare och konstnärer. I grannbyn Billnäs bruk har man tillverkat verktyg från 1600-talet fram till idag. Här finns också Byggnadsapoteket med byggvaruhandel, reservdelsbank och byggnadsvårdsskola.

Jugendarkitekturen i Helsingfors

Helsingfors byggdes ut kring sekelskiftet 1900 och i staden kan man bekanta sig med den finska naturinspirerade jugendarkitekturen. Hela kvarter har bevarats och en stor del av byggnaderna är skyddade. Vackra bostadshus bildar stadsdelar vid havet och flera parker ger lummig grönska. I centrum finns hela kvarter som är byggda under den ryska tiden. Arkitekturen är stram empire som har bevarats både exteriört och interiört och vars fortsatta bevarande har nationell prioritet. Utanför Helsingfors finns Sveaborg, en unik fästningsstad med murar, hamn, båtvarv, kaserner och bostäder. Sveaborg är en del av Helsingfors innerstad och kan besökas med lokaltrafikfärjan.

Byggnadsvård i egna händer

I Lovisa, en liten trästad ca 7 mil öster om Helsingfors, har man tagit byggnadsvården i egna händer. Hela staden engageras i ett byggnadsvårdsevenemang som går av stapeln i månadsskiftet augusti–september. Då håller ett 30-tal hem dörrarna öppna, flera antik- och byggnadsmarknader ordnas i kvarteren och branschfolk ställer ut. Liknande evenemang – öppet hus i trästaden Nystad – ordnas vid samma tidpunkt.

Läs mer

Anette Ringbom, VD för Byggnadsapoteket samt f.d styrelsemedlem i Svenska byggnadsvårdsföreningen

4/2009

keyboard_arrow_up