Karpatorpet

Karpatorpet med anor från 1500-talet hotas nu av rivning. Foto: Ewa Höglund

Län: Kalmar
Kommun: Nybro kommun
Status: Rivningshotat

Båtsmanstorpet Karpatorpet med två torp och en jordkällare har anor sedan 1500-talet. Dagens byggnader härstammar dock sannolikt från mitten av 1800-talet. Torpet ligger inom naturreservatet Svartbäcksmåla och ägs av Nybro kommun. Byggnaderna finns utpekade som särskilt värdefulla i inventeringen “Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Nybro stad, 2010 utförd av Kalmar läns museum“. I utredningens inledande avsnitt läser vi om syftet med rapporten:

“Det överordnade syftet med 2010 års arbete har varit att utarbeta en kostnadseffektiv metod för att ta fram ett bra planeringsunderlag för den kommunala fysiska planeringen och bygglovshanteringen avseende bebyggelsens kulturhistoriska värden. Därmed syftar arbetet även till att nå närmare miljömålens delmål om identifikation och en tryggad förvaltning av bebyggelsens kulturhistoriska värden. Arbetets mer precisa syfte har varit att identifiera den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen i Nybro stad.”

Den “tryggade förvaltning” man hade ambitioner om att uppnå verkar tyvärr ha lyst med sin frånvaro. Istället har torpmiljön fått stå och förfalla. Och nu vill kommunen alltså riva det. Torpet är, hävdar man, angripet av hussvamp och en sanering av det skulle bli allt för kostsam. Ändå avsattes 700.000 kronor för några år sedan just för underhåll av miljön. Pengarna användes dock aldrig och har nu avsatts för andra ändamål.

På naturreservatet Svartmålas hemsida hittar vi mer information om Karpatorpet, liksom om själva Svartmåla. Om Svartmåla läser vi bl a “Strax söder om Nybro stad ligger Svartbäcksmåla naturreservat. Reservatet är ett av Sveriges största tätortsnära rekreationsområden och syftet med reservatet är att skydda, gynna och stärka områdets höga naturvärden i kombination med områdets värden för rekreation/friluftsliv.”

Och om Karpatorpet och dess historia läser vi “Efterledet “måla” är vanligast i kommunen och betyder mäta. Namnet härstammar från senmedeltiden och avser nybyggen eller utgårdar från äldre gårdar. Den förste brukaren av Svartbäcksmåla är biodlare Olof. På 1600-talet beskrivs det som kronotorp med tillhörande mjölkvarn. Ömsom vin ömsom vatten. År 1628 är tillgångarna inte mindre än en häst, två oxar, sex kor, två kvigor, tre får, två lamm, ett ungsvin, två tunnor utsäde och en skäppa svedjeråg. Några år senare är man oförmögen att betala arrende. Båtsmännen avlöser varandra men släkten Karp biter sig fast. Änkor med eller utan fattigvård är inhysta och på ägorna bor flera torpare. Vid ån anlägger man en 84 alnar lång damm och ett sågverk. På 1870-talet köps Svartbäcksmåla upp av Pukebergs glasbruk. Bruket har behov av stora mängder ved och utrymme till sina anställda.”

Att Karpatorpet, trots att hela torpmiljön så sent som 2010 pekats ut som särskild värdefull i kommunens egen inventering, befinner sig i den situation det nu gör borde stämma till eftertanke för politikerna och tjänstemännen i Nybro. Hur kunde det gå så? Vad var då meningen med att göra en inventering?

Kulturmiljöer med anor från 1500-talet är en ändlig resurs. Så också i Nybro. Och någonstans måste något ha gått fel i den kommunala administrationen. Placeringen av Karpatorpet på Svenska Byggnadsvårdsföreningens Gula lista över hotade svenska kulturmiljöer blir därför en stilla vädjan till Nybro kommuns ansvariga att inte förhasta sig i ärendet. Än finns tid för eftertanke.

Varför inte börja med att låta en kunnig bebyggelseantikvarie göra en grundlig undersökning av torpets skick. Och sedan kika på hur man skulle kunna ta sig en an en räddningsaktion och vad det skulle kosta. För visst är väl Karpatorpet med all sin historia värd en andra chans?

Länkar:

 

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

    OBS! Lägret i Näverkärr är nu fullt.
  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, men inte alltid specifika dieter. Var noga med att ange vad du har för matpreferenser så att lägret kan ta ställning till om det går att ordna.
    Observera att du behöver vara medlem i föreningen för att kunna delta på något av våra läger. Här kan du läsa mer om medlemskapen: https://byggnadsvard.se/medlem/medlemskap
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

april 2020
Inget evenemang hittades!
Visa fler