Korset på taket minner om kapellets förflutna som gemensam samlingsplats för tre församlingar. Foto: Åsa Lindberg

Gamla kapell med stora salar, konstfärdigt välvda fönster och sex meter i takhöjd gör sig bra i inredningsmagasin. Men hur är det att bo i dem i verkliga livet? Åsa Lindberg besökte familjen Foberg-Läth i deras kapell från 1891 för att prata uppvärmning, förvaring och andra världsligheter.

Karin Foberg och Mikael Läth, som tidigare bott i lägenhet i Örebro, hade letat hus i ett och ett halvt år innan de hittade rätt. Första gången de klev in i kapellet i Svartå var en kall februaridag 2013. Gröna nålfiltsmattor täckte golven och fuskpelare i masonit, som fungerade som en fond till talarstolen i kyrksalen, gav intryck av hemmabygge. Men paret slogs av rymden i salen och de höga, välvda fönstren.
– Både Micke och jag är långa och dessutom har vi hobbies som kräver mycket plats. Vi får lätt klaustrofobi i små torp, hur fina de än är. Vi visste att vi ville ha ett speciellt hus, men med »rätt« slags renoveringsbehov – vi ville inte behöva dra in vatten, el och avlopp. Här fanns både pelletspanna, kommunalt vatten och eget avlopp så vi bestämde oss för att slå till. Och ett halvår senare kunde vi flytta in, berättar Karin Foberg.
Svartå kapell byggdes 1891 sedan baron Leijonhielm på Svartå bruk upplåtit mark och byggmaterial till baptister, metodister och evangeliska fosterlandsstiftelsen mot löfte om att de skulle samarbeta. 1943 tog metodistförsamlingen ensam över verksamheten och ägde kapellet ända till Karin och Mikael köpte det.
Det ursprungliga kapellet utgörs av den stora salen. Därefter har det byggts till i två omgångar; 1910 försågs det med kök och vaktmästarbostad och 1936 fick det sin nuvarande huvudentré med stor tillhörande hall.
Hallen har för övrigt nyligen gått att se i SVT, då Erika Åberg i programmet »Det sitter i väggarna« visade hur fassponten på väggarna togs fram och dörrfodren ådringsmålades.

Det här huset är inte byggt för att bo i. Det finns inga praktiska utrymmen; inga garderober, tvättstuga eller källare.

Av kapellets totalt cirka 300 kvadratmetrar använder familjen i dagsläget ungefär två tredjedelar. Vaktmästarbostaden i ena delen av huset är ännu inte renoverad, men ska i framtiden innehålla två sovrum. Mellan den och entrédelen ligger själva salen och från hallen i andra änden av huset kommer man upp till den före detta läktaren och två rum som blivit sovrum.
I hallen finns en lång hatthylla med rader av ankarkrokar, där kyrkobesökarna en gång i tiden hängde sina ytterkläder och som i dag räddar hallen från att svämma över av kläder och annat.
– Det här huset är ju inte byggt för att bo i. Det finns inga praktiska utrymmen; inga garderober, tvättstuga eller källare. Vi saknar vardagsförvaringen. Det går att lösa, men det tar lite tid för vi måste skapa all förvaring själva. Vi är inga minimalister direkt och det blir lätt stökigt.

Utsikt från läktaren ner mot det som förut var församlingssal och numera är vardagsrum. Där altaret förut stod finns numera en täljstenskamin som är så tung att golvet måste förstärkas när den installerades. Energirådgivaren från kommunen föreslog att det sex meter höga taket skulle sänkas, men det ville inte Karin och Mikael.

 

Valde bergvärme

När Karin och Mikael flyttade in i kapellet var pelletspannan närmare tjugo år gammal.
– Den kändes opraktisk och kunde gå sönder när som helst. Vi sökte råd på flera ställen och besökte även Svenska byggnadsvårdsföreningens temadag »Jakten på kilowatten« för att lära oss mer om uppvärmning. Kommunens energirådgivare tyckte att vi skulle fortsätta med pellets, men vår elektriker föreslog att vi skulle installera bergvärme istället, berättar Karin.
Eftersom huset hade vattenburen värme sedan tidigare behövdes inga stora ingrepp invändigt. Två hål borrades utvändigt, på 140 meters djup.
– Att installera luftvärmepumpar var aldrig aktuellt. De låter ofta och så är de inte så fina att se på. Bergvärme kändes självklart på något sätt, förklarar Karin.
Med pelletspanna kostade det i snitt 3000 kronor i månaden att hålla kapellet varmt. Nu, medan Karin och Mikael fortfarande betalar av lånet för bergvärmeinstallationen, ligger månadskostnaden på 4000 kronor. Men om fem år, när lånet är betalt, kommer de vara nere på ungefär 1300 kronor i månaden, inklusive nätavgift.
– Vi har aldrig varmare än 20–21 grader inomhus. På sommaren håller kapellet alltid 20 grader av sig självt.
Karin och Mikael har även låtit installera en kamin i stora salen. Det är en finsk pjäs tillverkad av röd plåt, men med täljsten inuti som gör att värmen lagras upp till arton timmar och har en effekt på 35 kilowatt.
– Vi skaffade kaminen när pelletspannan fortfarande var kvar, delvis som ett tillskott vid köldknäppar men också för att det hände att pelletspannan stannande. Kaminen är som ett nytt hjärta i huset, nu när altaret inte längre finns kvar. När vi eldar blir det några grader varmare uppe på läktaren, där vi har soffa och TV-hörna. Då gör det inget om det är svalt på bottenplanet på kvällen.
Karin och Mikael har även tilläggsisolerat vinden, med träull som blåsts in. Innan det bestod isoleringen av kutterspån och ett lager mineralull, som fortfarande ligger kvar.

Vi stressar inte med renoveringen. Vi tar vettiga beslut och gör saker pö om pö.

– Vi fick rådet att låta mineralullen ligga kvar, eftersom den var täckt med papp. Tilläggsisoleringen har gett stor effekt, det märktes direkt eftersom pelletspannans termostat kände av det och stannade. Men vi märker att det nästan har blivit för tätt på vinden, det har blivit fuktigare. Vi har placerat en luftavfuktare där nu i väntan på att vi ska bestämma vad vi ska göra.

VÄNSTER: Kommunens energirådgivare rådde familjen att byta fönster, men det har aldrig varit aktuellt. De gamla fönstren är både täta och vackra. MITTEN: Familjen har behållit det kök som fanns när de köpte kapellet av metodistförsamlingen. Ny färg på väggarna och snygga knoppar på lådor och skåp räcker långt. HÖGER: I samband med bergvärmeinstallationen 2015 införskaffades fler radiatorer till kapellet.

Barnvänliga lösningar

Kapellet är murat i slaggsten, i dubbla rader med en luftspalt emellan och fönstren har fastskruvade innanfönster som Karin och Mikael ännu inte har provat att öppna.
Trots att byggnaden är gammal ger den intryck av att vara väl isolerad. Nästan inga ljud hörs utifrån – om det så är full storm ute hörs det knappt inne i kapellet.
Sedan Karin och Mikael flyttade hit har familjen utökats med sönerna Svante och Beppe, vilket krävt barnvänliga inredningslösningar. Läktaren ovanför salen har fått ett nät monterat mellan räcke och tak och barngrindar täcker gliporna mellan läktarens golv och bottenvåningens höga fönster.
Karin och Mikael vill helst jobba själva med huset istället för att leja bort arbetet, men med två småbarn är det svårt att hinna med allt de vill göra.
– Visst hade det varit smidigt att renovera stora salen innan vi flyttade in, men vi hade inte de ekonomiska resurserna. Dessutom måste man bo in sig i ett gammalt hus. Vi stressar inte med renoveringen. Vi tar vettiga beslut och gör saker pö om pö.
I badrummet har varmvattenberedare och duschkabin satts in och köket har fått en enkel uppfräschning med ny väggfärg, färgglada knoppar och trevliga lampor.
– Livet måste komma före renoveringen.
Vi river inte ut ett kök eller badrum när vi har småbarn. Att ta små steg i taget gör så man ändå kommer framåt. Vi har försökt att hitta en nivå mellan vardagslivet och renoveringen, så att vi trivs fast det är väldigt ofärdigt.

Svartå kapell

Byggår: 1891
Tillbyggt: 1909 (kökssidan) samt 1936(huvudentrén).
Grund: Torpargrund
Fasad och väggar: Putsad slaggsten i dubbla rader.
Yttertak: Enkupigt taktegel.
Fönster: Originalbågar med lösainnanfönster.
Bostadsyta: I dagsläget är bostadsytan ca 200 kvadratmeter, fördelade på tre sovrum, sal, kök, två hallar, badrum och toalett. Därtill finns en f d vaktmästarbostad på ca 100 kvadratmeter, med två rum, kök och toalett.
Biyta: Ett tidigare pannrum på ca 20 kvm som ska bli förråd och tvättstuga.
Takhöjd: Knappt sex meter i stora salen.
Uppvärmning: Bergvärme och kamin.

Åsa Lindberg, företagare inom byggnadsvård och styrelseledamot i Byggnadsvårdsföreningen. info@bellmanochjag.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!