Många försöker envist kombinera känslan och kvaliteten i ett äldre hus med den bistra verkligheten – ökade energikostnader. När man hör sig för med experter inom området är det lätt att drabbas av både panik och total förvirring – det är inte lätt för den enskilde husägaren att ta ställning till allt. Men man kan göra mycket själv för att minska sina värmekostnader. Det krävs dock att man känner sitt hus och sina egna behov, men vem kan det bättre än du själv? Text & foto Björn Ohlén

Vi tänker oss att vi är nyblivna och lyckliga ägare till ett välbevarat (och helt omoderniserat!) boninghus från omkring 1900. Är det ett mardrömsköp ur uppvärmningssynpunkt, eller kan vi bo kvar här om 20 år? Vi kan konstatera att om man söker hus med minimal uppvärmningskostnad har man naturligtvis tänkt fel – sådana hus finns, men saknar kanske annat. Utgångspunkten här är att vi värderar gamla hus högt och är beredda att betala lite mer för att bo i ett sådant – men det finns gränser för vad det får kosta. Vi har köpt ett dubbelhus i liggtimmer i en våning med förhöjt väggliv och oinredd övervåning. Bottenytan är drygt 80 kvm och planlösningen består av fyra rum placerade kring en murstock. Bjälklagsisoleringen består av cirka 15 centimeter kutterspån och fönstren är har enkla ytterbågar med lösa innerbågar. I köket finns en fungerade vedspis och en bakugn. I kamrarna finns utdömda kakelugnar och i finrummet/salen en fungerande rörspis. Tidigare ägare har satt in direktverkande elelement i huset, men något vattenburet system har aldrig installerats.

Man levde ju här förr

I vårt hus bodde en familj med flera barn och åtminstone någon ur den äldre generationen, sammanlagt kanske 8-9 personer, tillsammans på bottenvåningen. Många husköpare idag tycker att ett hus på drygt 100 kvm är i minsta laget för en familj på fyra! Om vi då tänker oss att salen och kanske även en kammare var svala och inte användes under den kallaste årstiden blir dagens krav på komfort tydliga. Vi vill gärna värma alla rum till drygt 20 grader och även varmbona övervåningen. Det innebär mångdubbelt större uppvärmningsbehov än vad man hade för 100 år sedan. Lägger vi till belysning, varmvatten, tvätt m m är det inte konstigt att vår energiförbrukning fortsätter att öka, trots att vi bygger bättre isolerade hus idag. Familjen som bodde här klarade förmodligen uppvärmning och matlagning med tre-fyra korgar ved per dygn. Veden var gratis ur egen skog och hade begränsad påverkan på jordens klimat. Få vill väl vrida klockan tillbaka, men det finns kanske något att lära av de tidigare husägarna?

Mycket att spara utan att satsa en krona

När man läser dagens rådgivningstexter om energibesparing är de inte helt väsenskilda från hur man levde i vårt hus förr. Den ojämförligt effektivaste åtgärden för att spara energi är att sänka inomhustemperaturen. En sänkning med en grad motsvarar en besparing på cirka fem procent utan att det kostar en krona i investering. Om vi kan tänka oss att ha 19 grader inne istället för 22 blir det några tusenlappar per år. Ett råd från idag är dessutom att göra som förr och sänka temperaturen kraftigt i rum man inte använder så ofta. Måste ett trapphus hålla 20 grader – vi går ju bara igenom det, eller kan man ha svalt i farstu och frost i glasverandan några månader om året? Kan man rent av tänka sig att ha sommarsovrum på andra våningen och kura ihop sig i bottenvåningen den kallaste perioden? Kanske kan det vara en möjlighet för vissa, men säkert inte för alla.

Energieffektivisering – lönar det sig?

Det är inte så lätt att svara på om en större investering lönar sig. För att göra en rimlig bedömning måste vi ju veta vad energin kommer att kosta i framtiden – inte bara att den blir dyrare. Om vi ska låna pengar på banken till investeringen måste vi veta att vi amorterar så mycket att investeringen är betald den dag den tekniska livslängden är slut. Det är därför i allmänhet en god investering att satsa på åtgärder som har en lång livslängd. En översyn av värmeförlusterna i huset är en sådan. Säkert har vårt hus brister som behöver åtgärdas. Vi kan ju till och med ha köpt ett dåligt gammalt hus – sådana finns – som är hopplockat av återanvänt timmer och byggt snabbt med brister och slarv i utförandet. De husen ska man inte köpa – allt som är gammalt är inte bra.

Åtgärda bristerna – men rör inte det som är bra

En stor del av den energi som går åt för att hålla huset varmt värmer upp inkommande kalluft. Luftrörelser inomhus upplevs negativt och luft i rörelse inne i isolering innebär stora energiförluster. Därför är drag och otätheter viktiga att åtgärda först. En vältimrad och oskadd timmerstomme är i sig vindtät, men i ett gammalt hus kan det löna sig att montera en vindtätning under panelen i samband med att man renoverar fasaden. Skarven mellan fönsterkarmar och stomme är platser där man skall lägga extra omsorg, för här kan tätningen vara dålig. Dreva noga med lindrev och låt eventuell vindtätning lappa över skarven. Plastmaterial och olika former av fogskum kan snabbt ge stora skador i huset. En av de mera effektiva vindtätningarna man kan tänka sig – lerputs – kanske fortfarande sitter kvar på insidan av väggen. Den skall man komplettera och laga – inte riva ner och ersätta med gipsskiva på reglar som faktiskt innebär en försämring av husets isolering. Om man ska byta ut fasadmaterialet kan man överväga en utvändig tilläggsisolering, men man ska göra en noggrann beräkning av vad det egentligen kostar med utflyttning av fönster, förändring av takfot och förfulande anslutning mot grunden. Invändig tilläggsisolering är ett tekniskt sämre alternativ, eftersom man då får en kallare timmerstomme med risk för kondensutfällning i väggen.

Fönstren är inte boven

Fönstren är i allmänhet inte den stora boven i sammanhanget. Man kanske tänker på fönster som en del av huset där energin strålar ut, men faktum är att i bra fönster kan tillskottet av värme genom instrålning vara nästan lika stort eller till och med större. Ett enkelt sätt att minska utstrålningen en kall vinternatt är att rulla ner rullgardiner. Dessutom har det visat sig att gamla 1+1 fönster med renovering och komplettering med LE-glas får en riktigt bra värmeisoleringsförmåga. Dessutom vet man att de håller länge. I en del räkneexempel kalkylerar man med att nya fönster håller 20 år. Med tanke på hur liten del av den totala värmeförlusten i huset som sker genom fönstren hör fönsterbyte inte till de mest kostnadseffektiva investeringarna. Om fönstren är i bra skick är det viktigast att justera stängningsbeslag så att bågen tätar bra mot karmen och komplettera med bra tätningslister i innerbågen.

Även ett hus behöver en varm mössa

Av de åtgärder som kräver en investering är tilläggsisolering av vindsbjälklag det mest lönsamma. Här är värmeförlusterna ganska stora samtidigt som kostnaden för tilläggsisoleringen är förhållandevis liten. Man kan säga mycket om isolering av vindsbjälklag och det finns en hel del att läsa i tidigare nummer av BK. Man ska dock komma ihåg att även om det är effektivt ur energihänseende är det inte helt utan komplikationer. Ju mer vi isolerar ju kallare blir det på vinden och ju större risk är det för ökad fuktighet och mögelbildning om det läcker upp varm inomhusluft på vinden. Det är inte längre en självklar sanning att man ska lösa problemet genom mer ventilation på vinden. Man skall definitivt sätta sig in i frågan innan man börjar göra något. Beroende på hur den befintliga isoleringen är beskaffad ska man även fundera på vilken typ av isoleringsmaterial man ska välja. I vårt fall är det bästa alternativet att lägga på mera kutterspån på vinden eller komplettera med en modern hygroskopisk isolering med samma egenskaper. När man isolerar vindsbjälklaget kan man även se över mellanbjälklaget och fylla upp med isolering så att det inte uppstår luftrörelser här som för bort värmen.

Kalla golv – ett problem

Om golven är kalla fryser vi mer. Ett problem med golv i gamla hus är att det inte finns några riktigt bra sätt att få dem varma på. En del av problemet kan bero på att kutterspånen i golvet har sjunkit ihop och vi får golvdrag. Det kan man åtgärda genom att tilläggsisolera det befintliga bjälklaget. Med tanke på all reklam som sköljer över oss är det frestande att installera golvvärme. Mätningar har dock visat att det snarare leder till ökade uppvärmningskostnader på upp mot 25 procent, eftersom gamla hus har alldeles för dålig isolertjocklek i golven så att det blir stort värmeläckage till grunden. Om man installerar golvvärme skaman ha den som komfortvärme – inte som enda uppvärmning i rummet. Den billigaste åtgärden är att skaffa varma tofflor. Det kan låta dumt, men sparar förmodligen mera pengar än de flesta andra åtgärder.

Frisk luft i rimlig mängd

Ventilationen i vårt hus bygger på självdrag. Luften sugs ut genom skorstenen och ny frisk luft tar sig in i otätheter i huset, till exempel fönster. Om vi är för duktiga med att täta allt drag får vi därför sämre ventilation. Vi kan då behöva komplettera tilluften med nya ventiler i väggarna. I ett gammalt hus är självdragsventilationen för bra på vintern och sämre på sommaren (då vi kan öppna fönster och vädra). Särskilt spiskupan och dess evakueringspipa i köket suger okontrollerat mycket varmluft inifrån huset en kall vinterdag. Se till att spjället fungerar. Självdraget förstärks när vi eldar i eldstäderna.

Ett uppvärmningssystem – eller flera?

Att välja ett framtida uppvärmningssystem blir vårt största dilemma. Direktverkande el har med största sannolikhet inte framtiden för sig. Däremot har vi en tillgång som inte finns i alla hus – skorstenen. Har vi skorsten öppnar sig en rad möjligheter. Det enklaste och kanske även långsiktigt bästa är att renovera och använda eldstäderna. Kakelugnen och rörspisen är 250 år efter sin introduktion på marknaden fortfarande bland de bästa eldstäderna för biobränsle. Tack vare sin stora värmelagrande massa på ett ton räcker det med två brasor (en korg ved) per dygn för att hålla åtminstone rummet den står i varmt. Kostnaden för att renovera kakelugnarna varierar beroende på skadorna, från ett par tusen upp till drygt 30 000 kr. Det är jämförbart med en luftvärmepump men billigare i drift under förutsättning att man kan tänka sig hanteringen med vedhuggning. Kanske kan man med rimlig ökning av energipriset behålla den direktverkande elen många år och komplettera med vedeldning så mycket man orkar och hinner? En pelletskamin kanske är ett alternativ för den som inte hinner elda några brasor per dygn? En ytterligare aspekt på lösningen med eldstäder är att vi blir mindre beroende av elavbrott.

En stor investering

Ett vattenburet värmesystem med en pellets- eller vedpanna eller bergvärme hade inneburit möjligheter, men är en förhållandevis stor investering på mellan 100 000 och 200 000 kr. Därtill kommer problemet med rördragning och placering av pannan. I vårt hus skulle det nog vara bäst att bygga ett externt pannrum utanför den gamla huskroppen. Luftvärmepump kan vara ett alternativ, men hade fungerat bättre i en öppnare planlösning där värmen kunde spridas effektivare. Dessutom har det visat sig finnas många luftvärmepumpar på marknaden som inte håller tillräckligt hög kvalitet för att investeringen skall betala sig.

Finns det inga enkla svar?

Det finns förmodligen lika många lösningar som det finns hus och mycket av åtgärderna styrs av vad vi som husägare har för värderingar. Vilka investeringar som lönar sig beror i stor utsträckning på hur mycket av arbetet vi kan utföra själva. Syftet med denna artikel är inte att presentera en framtidslösning för oss som har gamla hus utan bara att väcka tankar och reflektioner över hur man kan tänka om gamla hus och framtida hotbilder. Vi borde tänka mera själva och inte bara lyssna på andra! I mitt eget hus har jag en uppvärmningskostnad som ligger under normalvillans, trots att huset är över hundra år och jag ännu bara är halvvägs i renoveringen. Det kanske inte ens är de här förhållandevis få husen som är det stora problemet i framtiden? Jag tycker att energifrågorna tenderar att fokusera på mera på teknik än på vårt beteende som boende. Själv har jag svårt att frikoppla känslorna från tekniken. Det handlar ju trots allt inte bara om ett hus – utan framför allt om ett hem!

Björn Ohlén, bebyggelseantikvarie vByggnadsvård Nääs och ordförande i Svenska byggnadsvårdsföreningen