Hej,

Vi har en liten gård på landsbygden med ett timmerhus som skall ha uppförts av återanvänt virke 1937. Huset har en äldre del på omkring 70 kvadrat som består av kök, skafferi, tre rum, hall och två farstur samt en tillbyggnad från ca 2005 med ett sovrum och badrum.

Ytterväggarna hos den äldre delen består av timmer medan innerväggarna tycks bestå av antingen timmer eller stående plank. (Det tycks som att det vanligtvis är timmer närmast ytterväggarna fram till innerdörrarna och sedan plankvägg från innerdörren fram till murstocken.) Det tycks som att väggarna ursprungligen var klädda med tapetserad spännpapp. Man har vid senare tillfälle spikat masonit ovanpå spännpapp och tapeter i kök, skafferi och hall medan de tre rummen – efter vad jag kan bedöma – har klätts med tretexskivor på både väggar och i tak. (Taken har sådana där mindre skivor i ”tegelsättning”.) Väggarna består alltså av (utifrån och in): Panel – vindpapp – timmer – spännpapp – ett par lager tapet – tretex – några lager tapet till. Golven (av råspont?) tycks från början vara avsedda som undergolv där det skulle läggas linoleummattor men idag ligger där masonit och olika former av ”plastmattor”. I golv och tak är träbjälklag isolerade med sågspån och musbajs. (Det sistnämnda har sannolikt tillkommit i efterhand…) Huset värms med en kombination av täljstenskamin i vardagsrummet, vedspis i köket, direktverkande elradiatorer under alla fönster och en splitter ny luft luft-värmepump. Ved har dock varit huvudsaklig värmekälla under hela husets livstid – och fortsätter att vara det.

Jag är nu i färd att renovera den äldre delen. Min önskan är att materialval och utförande skall kännas rätt för huset, men det är viktigare att vardagen fungerar och att vi trivs än att det återgår till någon slags ”ursprungligt skick”. Just nu renoverar jag köket och då låter jag mig inspireras av 1920-tal snarare än 30-tal då jag tycker att den stilen är vackrare, och dessutom så är det mycket med huset som antyder att det inte byggdes med varken den modernaste stilen eller de modernaste metoderna som gällde på 30-talet.

Nästa steg är rummen. Vi behöver ett barnrum och ett av rummen i den äldre delen passar väldigt bra vad det gäller storlek och placering i huset. (Det är egentligen det enda rum som passar…) Dessvärre är detta rum idag det som har sämst boendemiljö då man emellanåt kan förnimma en viss mögeldoft där. Det är oklart varifrån doften härrör. Så vid renovering vill jag dels:
* Riva ut den gamla plastmattan med underliggande masonit – detta kommer att göras av en saneringsfirma då jag har låtit analysera alla mattor i huset och just denna innehöll ett underskikt med asbest i.
* Riva ut tretexskivorna på väggarna – dels för att undersöka om det har möglat på eller innanför dessa och dels för att jag har förstått att tretex är relativt eldfängt. Dessutom så lär ju doften ha satt sig i väggarna oavsett om källan är i anslutning till dessa eller inte.
* Ta ner tretexskivorna i taket – även i detta fall för att tretex lär vara eldfängt.
* Eventuellt även ta upp golvet för att inspektera krypgrunden.

Min misstanke är att den fuktskada som pågår eller tidigare har pågått i rummet beror på den täta matta som ligger där. När jag lyft på mattorna i köket kunde jag konstatera att det var lätt fuktskadat längs väggarna och jag har ju läst att täta plastmattor leder till ökat fukttryck längs väggarna då det är dit all fukt måste leta sig.

I samband med att jag renoverar så vill jag så långt som möjligt ha diffussionsöppna material som fungerar väl med huset. Eftersom att golven i huset är tänkta som undergolv så kommer jag att låta dem fortsätta vara just undergolv och lägga ett tunt (14mm) massivt trägolv ovanpå som endast behandlas med såpskurning (med en grålumppapp mellan golven). Men hur skall jag göra med tak och väggar? Eftersom att det skall vara sovrum – och sovrum för barn dessutom – så är jag väldigt mån om att öka brandsäkerheten i rummet så av denna anledning vill jag inte ha tretexskivor där. Eftersom att detta rum dessutom värms främst med direktverkande el så funderar jag dessutom på om man borde öka på rummets isolering.

Jag ser två alternativ för väggarna:
1.) Regla upp med 45mm reglar innanför de yttre timmerväggarna, isolera med linisolering (isolina) och sedan gips utanpå detta. Gips direkt på timmer/plankstommen på innerväggar.
2.) Lerklining – detta är en metod som inte tidigare har använts i huset men jag har förstått att det är en bra metod tillsammans med timmerstomme.
Oavsett materialval är tanken sedan att tapetsera ovanpå.

Och för taket:
1.) Pärlspont
2.) Gips
Oavsett materialval är tanken att taket skall målas i vit matt linoljefärg.

Hur rekommenderar ni att jag gör med tak och vägar? Jag är just nu inne på lerklining. Det isolerar kanske inte så mycket men jag har fått uppfattningen om att detta är en bra metod i timmerhus om man vill undvika nya fuktproblem. Går det i så fall bra att även lerklina ovanpå innerväggar av stående plank? När det gäller taket är jag mer osäker. Å ena sidan så tycker jag att det är fint med pärlspont, men å andra sidan så har jag förstått att detta var något man främst använde i kök och hall förr och att man hellre ville ha släta tak i bostadsrum. Dessutom så tänker jag att gips är bättre än pärlspont för brandsäkerheten, eller tänker jag fel?

Svar:

Plastmattor har varit förödande för många gamla hus, framförallt eftersom de kan se helt fräscha ut samtidigt som mögel och röta växer till sig inunder. Tyvärr är skadorna ofta större än man trodde när man väl börjar riva, var noga under rivningsarbetena så att mögelsporer inte sprider sig i resten av huset, till exempel genom att plasta igen döröppningar till rummet och istället använda fönstret direkt ut. Mögeldoft kan också sitta kvar i materialen så det är nog på sin plats att ta bort porösa skivmaterial på väggar och tak.

Lera är ett fantastiskt material i byggnader, billigt, miljövänligt, helt återanvändningsbart och skapar bra inomhusklimat genom fuktbuffring. Även om det inte har de mest effektiva isoleringsvärdena så är det värmetrögt och ser till att trästommen hålls torr (och därmed mer isolerande). Dessutom visar tester att den ger ett bra brandskydd, läs mer i artikeln Lerputs klarade brandprov. Så lerklining är med andra ord ett bra val.

Frågan om gipsskivor hör hemma i byggnadsvårdsaammanhang diskuteras flitigt i olika facebookgrupper och meningarna är delade. Gips som material har används som puts och utsmyckning under väldigt lång tid men den pappklädda, industritillverkade skivan är yngre, patentet är drygt 100 år men i Sverige fick gipsskivan sitt genomslag först under 1960-talet. Tekniskt skall gipsskivor inte användas i fuktiga utrymmen då pappen kan börja mögla. Men i taket i ett uppvärmt bostadsrum är risken i princip obefintlig om det inte finna läckor från tak. Från antikvarisk synpunkt är det mer tveksamt, speciellt om man är mån om att använda traditionella material. I ett hus från 1937 skulle ett innertak kunna vara vävspänt, målad träfiberskiva (masonit i rutor) eller putsat. Rent utseendemässigt är det ibland svårt att se skillnad på en målad gipsskiva eller en målad vävspänning och då har gipsskivan fördelen att det är ett brandhämmande material.

Stephan Fickler

Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.