Vi har inga originalfoder eller lister bevarade eller annat som av antikvariska skäl gör det dumt att tilläggsisolera.
Däremot undrar vi vad som är bäst för huset? Huset har en stomme av stående timmer alt. grövre plank som enbart har haft tunna skivor in mot rummen i huset. Nu är golven uppe och vi har chansen att flytta ut elementen och tilläggsisolera väggarna om vi vill.
Frågan är om vi inte ska göra något och låta det vara som det har varit i alla år eller om vi ska ”passa på” att isolera med 45-70 mm hunton och sen fibergips-skivor utanpå det här?
Vi har redan gjort övriga åtgärder som brukar rekommenderas, som tätning av vind, fönster etc. Hur ska vi tänka här?
Svar:
Man brukar säga att tilläggsisolering av ytterväggar är svårast att räkna hem i energibesparing i jämförelse med andra åtgärder. I Energiboken står det mer om detta och även annat matnyttigt att tänka på vid energiåtgärder. Men om man ändå gör åtgärder på väggarna så är det ett bra tillfälle att förbättra husets isoleringsvärden ytterligare och samtidigt minska klimatutsläppen. I princip är det då tekniskt bäst att isolera på utsidan eftersom trästommen hamnar på den varma sidan (innanför isoleringen) och bidrar till värmetröghet samt att förekomsten av köldbryggor blir mindre. Av arkitektoniska skäl kan det dock vara svårt att få till det snyggt. Då kan invändig isolering vara ett alternativ.
Som med alla tilläggsisoleringar är det de första centimetrarna som gör mest nytta och inom byggnadsvården förespråkar man inte tjocka invändiga isoleringar av ovan nämnda skäl. Förutsättningarna varierar från hus till hus men vanligtvis rekommenderas i dessa fall en isoleringstjocklek på 45 mm. Om man är mån om så tunna och smäckra väggar som möjligt kan man välja tretex-skivor direkt på stommen, det är en porös träfiberskiva som förbättrar isoleringen mer marginellt.
Det är viktigt att bygga en vindtät konstruktion som minskar avkylning genom konvektion, dvs luftrörelser, som kan vara betydande vid blåsig väderlek. Om ni väljer cellulosaisolering (som till exempel Hunton) i väggarna så är skivmaterial eller råspont på insidan tillräckligt vindtäta. Men i hörn, vinklar och skarvar behöver man ha en vindtät duk, ångbroms.
I hus från den här tiden var det vanligt med råspont och pappspänning som invändig beklädnad. Under 1960-talet slog gipsskivan igenom och idag brukar man sätta en Träfiberskiva (Plywood eller OSB) under gipsskivan så att det går att spika eller skruva upp inredningsdetaljer stabilt.
Stephan har det övergripande ansvaret för föreningens förvaltning och arbetar nära styrelsen, redaktionskommitté och externa samarbetspartners.
