Innertak med vassmatta och kalkbruk?

9 månader sedan

Hej, vid renovering har grannarna ovanför oss orsakat en vattenläcka ned till vår lägenhet (hus från 1914). En besiktningsman från BRF:s försäkringsbolag har med fuktmätare konstaterat fukt i delar av taket i vårt kök & intilliggande rum, cirka 4-5 kvm. Inspektion gjordes ett par dagar efter vattenläckan (åtgärdades direkt). Resten av lägenheten klarat sig. Besiktningsmannen ansåg att man måste riva ned innertaket där han mätt upp fukt, för att undvika mögel i innertakets vassmatta. Mina frågor till er är: 1. Tror ni också innertaket behöver rivas? Grannarna ovanför har rivit upp sitt trägolv och tagit upp fyllningen mellan bjälkarna för att torka upp ända ned till vårt taks träplankor (på vilka vassmatta är spikad & ovanpå detta är det puts). Eller räcker det med att grannarna torkar ”uppifrån”? 2. Hur gör man i så fall för att återställa innertaket? Vassmatta som spikas på träplanken? Vad för slags puts? Kalkbruk? Ska man putsa i flera lager? Behövs putsnät som armering av putsen (se bild)? Tips på instruktions-broschyr/film? Om jag inte tror jag klarar det själv, tips på hantverkare som gör den här typen av innertak?

Svar:

Om fuktskadan är ordentligt torkad är risken för mögel och mögeltillväxt liten, framför allt i de material som finns i ett gammalt hus. Troligen kommer en mögelförebyggnade åtgärd sättas in (gift) från ovansidan. Eventuellt mögel i vassmattan kan inte växa eller spridas i normalt inomhusklimat. För övrigt, om det sker en lokal påväxt av mögel på vassmattan inne i taket (över putsskiktet), är det mycket lite troligt att det kan ske någon spridning av sporer eller framgent från mögelsvampen och ut i rumluften. Anledningen till detta är att en spridning förutsätter en luftrörelse over den mögliga ytan, och det är väl knappast aktuellt i en sådan konstruktion? Så, med en sådan förutsättning kan man åtminstone välja vad man vill göra vidare.

Att lokalt laga ett reveterat tak är svårt men inte omöjligt, stor försiktighet under rivning för att orsaka så lite vibrationer som möjligt. Detta för att behålla reveteringens vidhäftning som dels är mekanisk, vassmattans infästning med spik, men också kalkbrukets fäste på/ mellan innertaket (borde vara en spräckpanel 1914).

Kvarvarande vassmatta säkras i kanterna genom att man skruvar fast vassmattan igen. Ny vassmatta sätts upp i skadan, här finns nu på marknaden igen och denna är fäst på nät. Även denna skruvas upp, detta för att än en gång undvika vibrationer med påföljande putssläpp.

I några fall ligger det två lager vassmatta, kallas dubbelrörning, och och sådant fall återskapas samma utförande.

Är det så att hela reveteringen måste plockas ned så är det samma princip, ny vassmatta fästes, och i detta fall kan man välja att spika fast den som är det traditionella. Dimensioner och utförande lika det som man plockar ned (dokumentera under rivning).

Sen lagas/ nyputsas det med ett luftkalkbruk. Tre skiktsputs var det brukliga. Ett vidhäftnings/ grundningslager som slås på. Ett utstockningslager som slås eller dras på och avjämnas med skurbrätt, gärna av trämodel för att inte dra ut vattnet. Sen ett finputslager som ger önskad struktur, även detta dras på.

Är detta ett jobb för någon som inte har någon erfarenhet av att arbeta med putsbruk? Nej, troligen inte. Lagningen kanske men inte en hel omputsning.

Finns det många som har erfarenhet av dessa arbeten? Tyvärr inte. Lokala länsombud/ länsmuseer kan ha tips.

Mögelaspekten i denna fråga är även kommenterad av Johan Mattsson, Mycoteam AS

Henrik Nilsson

Jag är murare sedan 30 år tillbaka med egen verksamhet och det är som murare jag hittade kärleken till gamla hus. När jag jobbat i några år fick jag upp ögonen för saker man kunde ställas inför när man arbetade i gamla hus: Varför fungerade inte de nya produkterna som översvämmade byggmarknaden? Varför var husen byggda på liknande vis, fast de inte låg i närheten av varandra?

Snart insåg jag att för att närma mig husbyggnadsprinciperna fick jag leta i helheten under den period som husen byggdes. Hur levde folk och vad levde de av? Vilka material fanns att tillgå?

Jag är aktiv i ett flertal lokala föreningsnätverk och inser att de lokala skillnaderna som finns i landet är viktiga. Länsombud i Svenska byggnadsvårdsföreningen är viktiga av just den anledningen. Vi kan hjälpa till med ett av de första och bästa hjälpmedlen för att åstakomma bättring – studiet av vår egen lokala/regionala byggnadskonst.

Tak

Föregående inlägg

Gipsspackel på kalkputs inomhus?

Nästa inlägg

OK att luta stockar inomhus i timmerbyggnad?