Det är nu 45 år sedan Svenska byggnadsvårdsföreningen bildades och det kan vara på sin plats med en kort tillbakablick.
Det europeiska byggnadsvårdsåret 1975 genomfördes för Sveriges del med olika arrangemang, främst förknippade med de tre så kallade pilotprojekten: Falu trästad, Hansestaden Visby, och Engelsbergs bruk.
Vid det avslutande seminariet i Riksdagshuset i november 1975 beslutades att man skulle bilda en byggnadsvårdsförening för Sverige. I Danmark och Norge fanns sedan långt tidigare nationella föreningar. Svenska föreningen för byggnadsvård, som den hette från starten, hade sitt första årsmöte i maj 1977.
Föreningen syftade redan från start till att föra vidare målsättningarna med byggnadsvårdsåret, bland annat att:
-
väcka allmänhetens intresse och förståelse för bebyggelsemiljön och beståndet av äldre byggnader och bebyggelsemiljöer,
-
varna för de faror som hotar detta bestånd,
-
försöka åstadkomma insikt om att väsentliga delar av detta bestånd kan och bör skyddas och tillförsäkras fortsatt tillvaro i oförvanskat skick som en levande del av samhällsmiljön.
1975 var också slutåret för det så kallade miljonprogrammet från 1965, med utbyggnad av planerade 100 000 nya bostäder per år, i såväl helt nya stadsdelar som omvandling av befintliga innerstadsmiljöer och utbyggnad av villaområden.
De stora system med byggföretag och materialindustri som hade byggts upp för att klara den massiva utbyggnaden stod sedan till förfogande för omvandling av befintliga bostäder för att möta kraven på bland annat energihushållning. En följd var att begreppet omoderna bostäder nästan helt försvann ur statistiken, en annan att otaliga putsade fasader doldes under utvändig tilläggsisolering.
Samtidigt skedde strukturomvandling av jordbruket och industrin vilket skyndade på inflyttning till städerna. Hela landsändar fylldes av övergivna gårdar, bostadshus och fabriksbyggnader, trots den så kallade gröna vågen och andra rörelser i motsatt riktning.
Så var läget då och så är det i högsta grad fortfarande, förstärkt av de senaste årens tryck på byggande i attraktiva centrala lägen i städer och i kustområden.
Svenska byggnadsvårdsföreningens uppgift är fortsatt att försvara, vårda och utveckla det byggda och gröna kulturarvet.
Nya rivningsvågor går över vårt land, samtidigt med fortsatt förvanskning av kvarvarande goda exemplen från olika tiders byggnadsskick. Detta, trots att lagstiftningen understryker kravet på att varje byggnad och varje miljö ska hanteras varsamt. Svenska byggnadsvårdsföreningens uppgift är därför fortsatt att försvara, vårda och utveckla det byggda och gröna kulturarvet. Detta angelägna åtagande förutsätter samverkan med alla som är intresserade av hus, boende och trädgård, både enskilda husägare och intresserad allmänhet, närstående organisationer och företag, hantverkare och antikvarier, samt de närmast ansvariga för den byggda miljön – kommunerna, staten, byggherrarna och fastighetsägarna.
Vi fortsätter att peka på den befintliga bebyggelsen för hållbara lösningar inför framtiden och som förebildliga vid nybyggnad och ombyggnad. Våra insatser behövs på olika nivåer, från rådgivning till att bevaka behovet av kunskap och utbildning, och efterlevnad av regelverken. Vi behöver dem som läser Byggnadskultur för sin egen förkovran men i högsta grad även de som har möjlighet att engagera sig i föreningen.
Du som inte redan är medlem, kom med du också!
Styrelseordförande och länsombud i Östergötlands län. Arbetar som planarkitekt i Norrköping med planer, bygglov och lagstiftning som specialområden.