fbpx

Hur resonera färg på ytterdörr och dörrtrycke?

Jag har byggt till en mindre sommarstuga i Småland, från 1902, där det nu ska sättas in en ny ytterdörr. Stugan har fått ny ytterpanel av dubbelfasspontad typ, och kommer vara vitt med engelskt röda fönsterbågar och kromonoxidgröna fönsterfoder. Taket är röda betongpannor på huvudhuskroppen och zinkmagnesiumplåt på tillbyggnadens tak samt all avrinning. Ytterdörren pendlar jag mellan att måla med den gröna eller röda färgen. Men den största frågan just nu är om dörrtrycke ska vara nickel eller mässing (blank eller matt dessutom?). Om jag har förstått det rätt, var mässing det huvudsakliga materialet vid sekelskiftets början, och nickel kom först senare? Men ska jag låta det styra, eller ska jag försöka färgmatcha mera med plåttak och avrinning? Hur kan man resonera här? Eller är det smak och tycke rakt av man ska gå på?

Svar:

Ytterdörrar kunde ha en avvikande färgsättning i äldre bebyggelse. De var lite av fasadens smycke. Men eftersom du redan har tre färger på fasaden kan det bli lite brokigt med ytterligare en färg på ett enkelt hus. Om man utgår från att foder runt dörrar och fönster normalt har samma kulör så finns en logik att att måla dörren i samma färg som fönsterbågarna. Alternativt att måla dörrbladet i samma färg som fodren om man vill ha ett lugnare uttryck. Ett tips är att kopiera fasadritningen och prova de olika alternativen på papper.
Beträffande trycken slog förnicklingen igenom på 1890-talet och blev mycket populär årtiondena därefter. Det betyder inte att alla valde förnicklade dörrtrycken. Som vanligt gäller att nymodigheter blir populära först i storstad, därefter i mindre städer och därefter på landsbygden.
Eftersom förnicklade trycken var dyrare än trycken av mässing, var det först de mer bemedlade som valde nickel, därefter osv. Du kan lugnt utgå från, att en liten sommarstuga på landet byggd 1902 fick ett trycke av mässing. Färgmatchning mellan trycke och dörrkulör var nog en sekundär fråga.
Vid den här tiden var det blanka trycken som gällde. Att förnicklade trycken blev populära, berodde ju  på att de behöll glansen utan att behöva putsas. Mässingen behöver putsas för att behålla den gula glansen. Även blank förnickling blir matt med tiden, särskilt utomhus. Matt förnickling blev populärt först på 1930-talet och mattborstad mässing först på 1960-talet.
När det gäller tryckesmodell, så kan jag tänka mig att man av kostnadsskäl valde det billigaste dvs ett mässingtrycke med svart trägrepp. T ex trycken liknande Eskilstuna Kulturbeslag nr 5508 eller 5538. Med tiden går trägreppet sönder av väder och vind, om det inte är skyddat av en förstukvist eller entrétak. Jag skulle därför hellre föreslå något av tryckena 5545 eller 5513.
Frågan är besvarad av Björn Wadén, länsombud i Södermanlands län
keyboard_arrow_up