Att söka bygglov kan upplevas som omständligt och tidskrävande. Genom att ta reda på förutsättningarna, utnyttja de resurser som finns och ta fram tydliga handlingar kan du underlätta handläggningen av bygglovet. Andreas Lindblad guidar dig genom bygglovsprocessen.

Kommunen ansvarar för att den bebyggelse som ska uppföras lokaliseras på lämplig plats och uppfyller krav och normer med avseende på säkerhet, hälsa och miljö. Den ska också vara förenlig med målen för bebyggelseutvecklingen i den lokala miljön. De flesta tätorter täcks till stora delar av detaljplaner. Planerna reglerar utformningen av bebyggelsemiljön och redovisar vad som är fastställt som allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. För att veta vilka planer som gäller för ditt område kan du kontakta byggnadsnämnden i din kommun.

Söka bygglov

När du ska förändra en befintlig byggnad eller uppföra en ny måste bygglovet stämma överens med detaljplanens bestämmelser. Ta därför i god tid reda på vad detaljplanen ger för möjligheter och begränsningar för just din fastighet.

I bygglovet prövas byggnadens placering och utformning, beslut om lov fattas av byggnadsnämnden. Där bedöms bland annat om byggprojektet är lämpligt med hänsyn till landskapsbild och stadsbild, om det medför fara eller betydande olägenhet för grannarna. Det krävs också att byggnaden har en estetiskt tilltalande yttre form och färg.

För att söka bygglov behöver du vanligen:

• Två exemplar av ansökningsblanketterna
• Två exemplar av situationsplanen (karta över tomten) i skala 1:400, som visar byggnadens eller tillbyggnadens måttsatta placering, yttermått, avstånd till gräns och höjdläge
• Vid nybyggnad av t ex en- och tvåbostadshus måste du ha en nybyggnadskarta. Vid nybyggnad och tillbyggnad av förråd eller garage räcker det med en förenklad nybyggnadskarta
• Två exemplar av huvudritningen (arkitektritningar) i skala 1:100, som visar fasader, sektioner och planritning. Alla ritningar ska vara måttsatta och planritningen bör visa planlösningen, dvs. hur huset skall användas. På fasaderna ska befintliga och blivande marklinjer anges
• Markplaneringsritning.

Viktigt är att ta fram ett bra ritningsmaterial som tydligt beskriver den tänkta åtgärden. På samtliga handlingar ska fastighetsbeteckning, information om vilken del av byggnaden som omfattas samt datum för upprättad handling anges. Tänk på att vara noggrann med skalan på ritningarna och att fylla i blanketterna rätt. Ju mer korrekt ansökan är, desto snabbare går bygglovsprocessen.

För att veta att din ansökan är komplett kan du kontakta stadsbyggnadskontoret innan du lämnar in den. Där får du information om vilka tillstånd som krävs, men du ansvarar själv för att skaffa dem. Vid större projekt är det bra att anlita en arkitekt som håller i projektet. Det kan upplevas som kostsamt, men du undviker tids- och kostnadskrävande misstag. även om du anlitar en arkitekt bör du dock känna till hela bygglovsprocessen.

När ansökan är inlämnad tar handläggningstiden vid. Hur lång tid det tar innan du får lovet beror på ansökans omfattning, ritningarnas kvalité samt på om det finns behov av att andra instanser är delaktiga.

Bygganmälan

Senast tre veckor innan du börjar bygga ska du göra en bygganmälan till kommunen.
För att göra en bygganmälan behövs vanligen:

• Anmälningsblankett
• Ritningar. (Om ansökan om bygglov har lämnats in är ritningar redan inlämnade)
• En anmälan/ansökan av kvalitetsansvarig
• För installation av braskamin behövs en anmälningsblankett och planritning (där det framgår var du placerar kaminen) samt fasadritningar med skorstenen inritad.
• Blanketter för bygglov och bygganmälan finns att hämta på bygglovenheten eller att ladda ner från kommunens hemsida. Nybyggnadskarta beställs hos den enhet som tillhandahåller kartmaterial. Avgift för bygglov, bygganmälan och nybyggnadskarta tas ut enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige och omfattar några tusen kronor.

Den som sökt bygglov ska underrätta alla som har rätt att överklaga – berörda grannar och andra vars intressen kan påverkas. Har ingen överklagat inom tre veckor efter att de tagit del av beslutet, så har bygglovet vunnit laga kraft.

Om du bor utanför detaljplanelagt område, eller om ditt hus ligger utanför samlad bebyggelse (10–20 hus på tomter som gränsar mot varandra) är reglerna inte fullt så stränga. Här får man utan bygglov göra mindre tillbyggnader, uppföra byggnader större än 10 m2 och bygga närmare tomtgräns om grannarna ger sitt samtycke.

Prövning av bygglov

Kommunen ska i varje lovprövning och detaljplaneutredning bedöma vad som är lämplig användning av mark och vatten. Boverket ger ut föreskrifter och allmänna råd för att styra detta. Föreskrifter är bindande medan de allmänna råden är generella rekommendationer om hur man tillämpar en föreskrift eller hur man bör handla i ett visst hänseende.

BBR (Boverkets byggregler) gäller för nybyggnad, inte för ombyggnad. För det senare har Boverket inte skrivit föreskrifter utan i stället gett ut allmänna råd som kallas BäR (Boverkets allmänna råd om ändring av byggnad).

BäR klargör hur kraven i PBL och övriga regelverk ska tolkas. Här tydliggörs t ex varsamhetskravets innebörd vid ändring av befintlig bebyggelse och när kommunen har rätt att kräva antikvarisk förundersökning, vilket dock tillämpas sällan för småhus. I BäR finns kopplingar till BBR, med råd om hur BBR bör tillämpas för äldre hus. BäR hjälper alltså till att reda ut hur nybyggnadskraven i BBR, t ex tillgänglighet, beständighet, brandskydd, hygien, energihushållning, ska följas för befintlig bebyggelse.

K-märkt?

Begreppen ”kulturhus” eller ”K-märkta hus” har ingen formell juridisk innebörd, de förekommer inte i lagar eller författningar. ändå används de ofta om hus som anses ha kulturhistoriskt värde. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader som skyddas i detaljplan anges med beteckningen ”q” (se PBL 3:12) samt med anvisningar om hur de får ändras och/eller måste underhållas. Inga andra hus är i juridisk mening skyddade. Innebörden av q anges i en bestämmelseförteckning till detaljplanen och kan skilja sig från byggnad till byggnad. Ibland kan också marken runt byggnaden vara markerad med prickar i detaljplanen vilket innebär att den inte får bebyggas. Det är upp till varje husägare att veta vilka föreskrifter som gäller, vilket är speciellt viktigt när du köper ett nytt hus.

Fastighetsägarens ansvar

Saknas bestämmelser i plan ligger ett stort ansvar på den enskilda fastighetsägaren. Exempelvis kan en detaljplan sakna bestämmelser för kulturvärdena, men paragraferna i PBL gäller ändå. I stads- eller länsmuseenas inventeringar kan vissa byggnader vara klassade som ”omistliga”, ”kulturhistoriska värdefulla” osv, vilket vägs in i bygglovhanteringen. Inventeringarna gjordes ofta under 1970- och 80-talet och har sällan uppdaterats vilket gör att efterkrigstidens arkitektur ofta saknas i bedömningen.

Din kommun kan också ha gett ut något som heter kulturmiljöprogram eller kulturminnesprogram som kan vara antaget av kommunfullmäktige. Vid ett bygglov spelar denna klassificering stor roll för att byggnadens kulturhistoriska värde inte ska gå förlorat. Det är därför vikigt att prata med antingen kommunantikvarien i din kommun eller stads- eller länsmuseet för att få reda på om ditt hus har ett kulturhistoriskt värde i de fall där detaljplan saknas.

Tänk på att även om den åtgärd du planerar inte kräver bygglov eller bygganmälan så ska ändringar alltid, enligt PBL, utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens tidstypiska och kulturhistoriska karaktär.

Oavsett åtgärd är det alltid bra att ha en god kontakt med din kommun när du har tänkt göra någon förändring av ditt hus, din tomt eller lägenhet. Kommunen kan ge dig värdefulla råd och tips om hur du utför projektet på det mest estetiska, praktiska och ekonomiska sättet.

Bygglov krävs

Du behöver bygglov när du ska:

• Uppföra en byggnad.
• Göra en tillbyggnad. Hit räknas allt som ökar en byggnads volym i någon riktning, även saker som att gräva ut en källare eller bygga en balkong.
• Väsentligen ändra en byggnads användning, t ex anordna bostad i ett garage eller göra en bostad till ett kontor.
• Flytta väggar inomhus i de fall då detta medför ändringar i bärande konstruktioner.
• Uppföra murar eller plank.

Du behöver också bygglov för att:

• Riva en byggnad eller del av en byggnad (rivningslov).
• Avsevärt ändra markens höjdläge, behöver du ett (marklov).
• Söka förhandsbesked när du inte vill vänta på bygglovet utan snabbt få ett svar. Vid ett positivt förhandsbesked kan du fortsätta din projektering av bygget utan att vänta på bygglovet. Byggnadsnämnden är bunden av sitt förhandsbesked om din ansökan om bygglov lämnas inom två år.

Inom detaljplanerat område krävs även bygglov för att:

• Byta färg, fasadmaterial eller taktäckningsmaterial på en byggnad samt göra förändringar av byggnader som väsentligt påverkar dess yttre utseende såsom byte av fönster, ta upp nya fönster, bygga en takkupa etc.
• Sätta upp eller väsentligt ändra skyltar eller ljusanordningar på fasaden.

Bygglov krävs inte

De här åtgärderna är befriade från bygglov för en- och tvåbostadshus utanför detaljplan:

• Sätta upp en eller flera friggebodar som har en sammanlagd total yta på max 15 m2. Höjden får då vara max 3 m från mark till taknock och byggnaden får inte placeras närmare tomtens gräns än 4,5 meter utan grannarnas medgivande.
• Uppföra skyddad uteplats, mur eller plank med en höjd på maximalt 1,8 meter, som inte placeras närmare än 4,5 meter från grannen. Uteplatsen ska ligga i anslutning till bostadshuset och inte sträcka sig mer än 3,6 meter ut från huset.
• När du vill anordna ett skärmtak över uteplatsen, altanen, balkongen eller en entré, om skärmtaket inte är större än 15 m2 och inte sträcker sig närmare tomtgränsen än 4,5 meter.
• Flytta väggar inomhus, så länge man inte rör bärande konstruktioner.
• När du inom detaljplanelagt område vill byta tak eller färg på fasaden behövs inte bygglov, såvida det inte ändrar byggnadens karaktär västenligt. Vad som menas med väsentlig ändring är dock svårt och du ska alltid rådfråga med din kommun.

PBL-utredningen

PBL-kommittén har sett över plan- och bygglagstiftningen och lämnat ett flertal förslag till förändringar för att bland annat förenkla och effektivisera tillämpningen. Bl a finns ett förslag på att bygganmälan slopas och samordnas med bygglovprövningen.

Andreas Lindblad, länsombud för Svenska byggnadsvårdsföreningen och bebyggelseantikvarie vid Skansen byggnadsvård

3/2009