Hög tid för helhetssyn på klimatsmarta hus

Byggsektorn bär ansvar för stora koldioxidutsläpp, men trots det är det ofta de äldre byggnaderna som betraktas som energitjuvar. Cathrine Bülow menar att vi behöver se till en byggnads hela livscykel istället för att enbart mäta u-värden.

Halmhus i Danmark som har blivit framröstat till »Danmarks snyggaste halmhus«.

Klimatkrisen blir allt mer påtaglig. Bygg- och fastighetssektorns koldioxidutsläpp motsvarar de från biltrafiken. Äldre hus får ofta bära hundhuvudet som energitjuvar medan nya hus anses klimatsmarta. Men denna bild är inte helt sann. Idag vet vi att nybyggnationer genererar stora koldioxidutsläpp, ja att hela 50 % av klimatbelastningen uppstår i bygg- och materialfasen.

Så varför anses ett timmerhus egentligen mer orimligt än ett passivhus i cellplast och betong? I detta finns ingen logik.

Det är hög tid att rikta blicken mot byggnaders hela livscykel istället för att stirra sig blind på u-värden. Här blir frågor om livslängd, friska hus och total resurshållning lika centrala. Med livscykelperspektiv är det svårt att motivera rivning av gamla hus för att ersätta dem med nya. Det enda ekologiskt försvarbara är att istället bevara dem och att bygga våra nya hus bättre än vad vi gör idag.

Hur bra är passivhusen?
Våra byggnormer närmar sig allt mer passivhusstandarden. Passivhus innebär att husen ska klara sig utan traditionellt värmesystem och i huvudsak värmas av solinstrålning, kroppsvärme, hushållsapparater och ventilationen. Det möjliggörs av ett extremt tätt och välisolerat klimatskal. Värmeförluster minimeras genom energifönster och värmeväxlare för ventilationen.

Men att ensidigt fokusera på uppvärmningsbehov måste i slutänden inte innebära mindre klimatutsläpp. Ett passivhus byggt med petrokemiska material från Kina, extra glasrutor och mekanisk ventilation kan sammantaget ge större klimatutsläpp än konventionella byggnader. Detta bekräftar författarna i den norska boken Fra passivhus till sunne hus. Men bra exempel finns också, de så kallade biopassivhusen som byggs med ekologisk helhetssyn och bra material.

»Idag uppstår hälften av koldioxidutsläppen innan inflyttning, vid materialtillverkning, transporter och byggnation.«

Konstruktioner med hög klimatbelastning
I en rapport från Kungliga Ingenjörsakademin 2014, framkom att byggprocessens klimatpåverkan är långt större än vad man dittills trott. Tidigare kunde husen förbruka 20 gånger så mycket energi under driften jämfört med hur mycket energi det kostade att bygga det. Ju mer energieffektiva byggnader som byggs, desto mer närmar sig förhållandena varandra och idag uppstår hälften av koldioxidutsläppen innan inflyttning, vid materialtillverkning, transporter och byggnation.

Något som illustreras av energiexperten Marcel Berkelders beräkningar av de utsläpp som uppstår i produktionsfasen för ett hyreshus i betong och cellplast. Huset – ett koncepthus för allmännyttan SABO – visade sig generera koldioxidekvivalenter motsvarande 100 års fjärrvärmeuppvärmning! Några kWh mer eller mindre i uppvärmning blir i sammanhanget ointressant. Vi kan inte längre blunda för halva verkligheten.

»Men tyvärr har klimatdebatten rullat på i gamla hjulspår och fastnat i driftsfasen med inriktning på passiv- och plushus, istället för att rikta blicken mot hela livscykeln«, skriver Träbyggnadskansliet i en debattartikel 2016 och förordar massivträ istället för betong- och stålstommar.

Den svenska cement- och stålindustrins klimatpåverkan är mycket stor. SSAB:s CO2utsläpp motsvarar över 2,5 miljoner Thailandsresor tur och retur och Cementas fabrik i Slite låg som nummer två bland de 10 värsta utsläpparna 2017, med 1,601 miljoner ton fossil CO2.

Traditionella material och metoder i nya lösningar
I Sverige finns en lång träbyggnadstradition, men av rädsla för bränder har vi också haft förbud mot trähus högre än två våningar. 1994 hävdes förbudet och en ny trähusepok tog sin början.

Massivträhus är timmerhusets »unga släkting« där träelementen fogas samman av bräder på fabrik. En annan nygammal lösning är att ersätta den klimatskadliga betongplattan, som i småhus är den största koldioxidboven, med en mullbänk fylld med skumglas istället för med jord.

Välja rätt isolering
Valet av isoleringsmaterial är också avgörande för husets klimatprestanda. Mineralull är energikrävande att framställa och innehåller skadliga fibrer som bidrar till KOL hos byggnadsarbetare.

Än värre är cellplast/styropor där basen är fossil olja och styren. Tillverkningen sker i en energikrävande petrokemisk process, där giftiga ämnen bildas. Styren är hormonstörande och nervtoxiskt. På grund av cellplastens problematiska brandegenskaper tillsätts miljöskaldiga flamskyddsmedel, vilket dock inte hindrat olika styroporbränder, som den förödande Londonbranden 2017. Eftersom alger trivs på cellplastfasader tillsätts bekämpningsmedel i styroporputsen som sedan läcker ut naturen.

Växtfiberisolering som hampa, lin, halm och cellulosa är däremot snälla mot människa och miljö. De kräver i snitt bara en åttondel så mycket energi att framställa som mineralull och kan till skillnad från mineralull och cellplast hantera fukt. Och eftersom de är tyngre, har högre densitet, ger de även lätta konstruktioner mer värmemagasinerande och utjämnande egenskaper.

De olika materialens klimatpåverkan belyses inte tillräckligt, men en förändring är nu på gång. Inom de närmaste åren ska klimatdeklarationer på byggmaterial bli obligatoriskt. Förhoppningsvis kan detta leda till en mer rättvis syn på såväl nya som gamla byggnader. Till exempel timrade hus – den teknik som de flesta gamla hus i Sverige är byggda med.

»Den svenska cement- och stålindustrins klimatpåverkan är mycket stor.
SSAB:s CO2utsläpp motsvarar över 2,5 miljoner Thailandsresor tur och retur.«

Är timmerhus energimässigt försvarbara?
Under århundraden var timring det självklara sättet att bygga på, där virket, tätningsmossan och stenarna till grunden hämtades lokalt.

Timmerhus beskylls ofta för att läcka energi. Men byggda med grova stockar och ordentligt tätade kan de ha en relativt bra värmekomfort, och miljöanalyser har visat att de totalt sett ger ett litet ekologiskt fotavtryck.

Berndt Berglund, ordförande i föreningen Svenska timmerhusföreningen anser att det är fullt rimligt att också nytimra hus, och har länge önskat jämförande livscykelanalyser mellan timmerhus och konventionella hus.

Buffertvägg av tegelblock fyllt med periliteisolering.

– Om man kan elda ett timmerhus i en massa år innan samma mängd koldioxid har gått åt som för att bygga ett nytt hus, men utsläppen sker över lång tid i stället för på en gång, borde det vara ett lika intressant alternativ. Men så får du inte bygga. I stället får du göra av med hur mycket koldioxid som helst för att bygga ett hus som inte släpper ut någon koldioxid. Det saknar logik, säger han.

Massivträhus är ett alternativ som har bättre energiprestanda än timrade hus, då de är täta och utan glipor. Men här kan man istället hamna i klistret med lim. De allra flesta element limmas ihop (KL-trä), vilket innebär cirka 3000 liter limkemikalier i en genomsnittlig villa. Limfria element som är klamrade, spikade eller dymlade är bättre för hälsa och miljö och klimatavtrycket är 10 gånger lägre än för de med lim.

Buffert – vs barriärväggar
En annan viktig aspekt är husens hälsa och livslängd. Massiva tegel- och timmerstommar har visserligen sämre U-värde än nya konstruktioner, men de har förmågan att utjämna svängningar i fukt och temperatur, är robusta, kan stå pall mot tidens tand i hundratals år och är lätta att besiktiga.

Buffertvägg med massivträ och träfiberisolering.

Nybyggda hus har en förväntad genomsnittlig livslängd på bara 60 år. Konstruktionerna är komplexa med ytterväggar i olika, suboptimerade materialskikt. Det skapar en sårbar barriärvägg utan värme- och fuktkapacitet. Tejpen som ska hålla ihop plastfolien och garantera väggens täthet, utgör en akilleshäl. Med tiden åldras den och förr eller senare kommer fukt att tränga in i väggen. Det menar bland annat ekoarkitekten Bjørn Berge (författare till boken The Ecology of Building Materials). På detta sätt byggs de flesta hus idag med skillnaden att passivhus tätas och isoleras mer extremt. I en superisolerad barriärvägg finns en ökad skaderisk när fukt stängs in bakom plast och mineralull. Tejp och folie sitter dessutom otillgängliga för inspektion.

»Du får göra av med hur mycket koldioxid som helst för att bygga ett hus som inte släpper ut någon koldioxid.«

Kritik mot passivhusen

Barriärvägg med materialskikt utan samverkan – plast, mineralull, OSB-skiva och tejp.

I boken Fra passsivhus til sunne hus (Chris Butters och Bente Nuth Leland) beskrivs hur det extrema täthetskravet (som är förutsättningen för det låga U-värdet) tillsammans med den mekaniska till- och frånluftsventilationen FTX är passivhusens stora svaghet. Ventilationen spar visserligen energi, men kanalerna kan sprida smuts, damm och bakterier. Uppvärmning med FTX, som används i en del passivhus, ger ohälsosam konvektionsvärme. Systemets elberoende och buller är andra nackdelar.

Ett ensidigt fokus på U-värde är missvisande, då en välisolerad byggnad utan värmekapacitet/värmetröghet kan vara energikrävande eftersom temperaturen snabbt kan ändras, och övervärme kan bli ett problem sommartid vilket kan kräva ett ökat ventilationsbehov, skriver Schulz och Månsson i boken Bärande murverk. Det vore därför bra om även byggnadens värmekapacitet angavs.

Klimatsmart nybyggande med helhetssyn

I verktygsboxen för ett klimatsmart byggande finns fler redskap än att bygga buffertväggar. Solens energi kan användas såväl i aktiva system (solfångare och solceller) som passivt.

Det sistnämnda innebär att huset utformas så att solvärmeinstrålning, värmedistribution och värmelagring sker så effektivt som möjligt. Till exempel att husets långsida orienteras mot söder, flertalet fönster är södervända, och att luftcirkulationen underlättas genom bra planlösning och lagom rumshöjd.

Ventilationsförluster kan minskas med förvärmning av friskluft i markförlagda kanaler, växthus eller i så kallade ventilationsfönster, där luften värms mellan fönsterrutorna. Decentraliserad FTX, utan kanaler för tilluften, är ett annat alternativ. Sist men inte minst behöver vi bygga mindre och mer yteffektivt. Då spar vi på allt – mark, energi, material, och pengar!

Klimatperspektiv på gamla hus
I ljuset av nybyggnationernas stora ekologiska fotavtryck, borde det vara självklart att bevara äldre bebyggelse. Med ett livscykel- perspektiv är det svårt att motivera rivning av äldre hus för att ersätta dem med nya »klimatsmarta«. Men också att energieffektivisera dem så att husens karaktär, hälsa och livslängd äventyras – åtgärder som ofta dessutom innebär stor miljöbelastning.

Med varsamma medel, till exempel isolering mot vinden, punktätning och lerputsning av en stomme, fönstertätning och eventuellt en extra glasruta istället för fönsterbyte, kan energiprestandan förbättras med mindre belastning på hus och miljö.

Behovet av helhetsperspektiv
Sammanfattningsvis går det inte att ställa om byggbranschen med miljö- och klimatskadliga material och såbara metoder. Istället måste klimatfrågan ses i ett humanekologiskt helhetsperspektiv där vi inte heller förslavas under komplicerad teknik och riskerar sjuka hus.

Här har branschen mycket att lära av det traditionella byggandet. Naturmaterial och långlivade konstruktioner kan användas i nygamla lösningar som tillsammans med ny grön teknik uppfyller vår tids energikrav.

FAKTARUTA PASSIVHUS
Det första passivhuset byggdes 1978 av Wayne Schick vid universitetet i Illinois och fick några efterföljare. Passivhuset i dagens tappning utvecklades av den tyske forskaren Wolfgang Feis i Darmstadt tillsammans med svensken Hans Eek. Nollenergihus är en byggnad som levererar lika mycket energi som den förbrukar genom solceller sommartid. Enligt EU-direktiv gäller krav på näranollstandard för nya offentliga byggnader från och med i år. Från och med 2021 måste alla hus som byggs vara näranollbyggnader. Plusenergihus är ett hus som levererar mer energi än det förbrukar.

Cathrine Bülow, ekobyggkonsult, journalist, driver Ekobyggportalen.se. cathrine@ekobyggportalen.se

Meny

Innan du frågar

Ställ en fråga (gammal)

Anmälan Byggnadsvårdsläger

  • OBS! Lägren kan i de flesta fall tillgodose kost vad gäller allergi eller vegetarisk mat, dock ej specifika dieter).
    Observera att lägret blir billigare med ett medlemskap (dock ej för trädgårdslägret som redan är nedsatt i pris).
    Här godkänner du att bilder som tas på lägerdeltagarna kan komma att användas av Svenska byggnadsvårdsföreningen i marknadsföringen för byggnadsvårdslägren. Marknadsföringen innefattar bland annat hemsida, sociala medier och tidningen Byggnadskultur. Att godkänna är frivilligt, men vi är tacksamma för alla möjligheter att kunna sprida byggnadsvården i våra kanaler.

LÄGG TILL DITT ARRANGEMANG

januari 2020
mars 2020
Inget evenemang hittades!