fbpx
Målningen av Eric Nordevall på Vätterns botten är gjord av Reinhardt Grosch, konstnär från Karlsborg.

I 124 år stod hjulångaren Eric Nordevall på Vätterns botten. Charlotta Haskovec berättar historien om fartyget som hittades av amatör­ dykare och blev ett lyft för både båtbyggar­ konsten och för Forsviks bruk, där man byggt en exakt kopia av originalet: Eric Nordevall II.

För 200 år sedan var behovet av en effektiv transportväg tvärs över Sverige akut. Landets vägar var usla och de flesta transporter gick sjövägen; längs kusterna och på innanvatten, vilket var mycket tidsödande.
Lösningen på problemen blev Göta kanal, som stod färdig 1832. Då hade sjöfarten med ångdrivna fartyg nyligen tagit fart i Sverige. År 1837 levererades trähjulångaren E. Nord­evall, som ett av fem ångfartyg avsedda för trafik på Göta kanal. Nu kunde man för för­sta gången via Göta kanal resa enligt fast tidtabell mellan Stockholm och Göteborg – en revolutionerande nyhet i det svenska transportväsendet.
Eric Nordevall och hennes fyra systerfartyg byggdes på Hammarstens varv i Norrköping åren 1836–1837. Ångmaskin och ångpanna tillverkades vid Motala verkstad. Fartygen kallades i folkmun för »fiolbåtar«, på grund av skrovets karaktäristiska form. Skovelhju­len var infällda i skrovet för att ge minimal bredd i slussar och andra trånga passager.

Sjönk och glömdes

I nära tjugo år tjänade hjulångaren Eric Nordevall som passagerarfartyg på Göta kanal, innan hennes historia tog en drama­tisk vändning.
Vid middagstid en vacker försommardag den 4 juni 1856 lade Eric Nordevall ut från hamnen vid slottet i Vadstena, där man läm­nat och hämtat passagerare samt lastat brännvin från lagret på slottet.

Sjöbottnen var jämn och fin och hjulångaren ställde sig lugnt och stilla på 45 meters djup.

Kapten Bergström lämnade efter någon timma över rodret till rorgängare Eriksson och gick därefter ner under däck. Efter ett tag lämnade också Eriksson däck för att gå och sova. Besättningsmannen Eliasson beordra­des att ta över rodret med orden »du kan gå hur nära ön Jungfrun som helst«. Det var Eli­assons första resa och han följde ordern men gick på fel sida om ön. Där fanns ett grund på vilket fartyget fastnade. Vädret var lugnt och besättningen försökte först för egen ma­skin ta sig loss från grundet, men satt ohjälp­ligt fast. Nödflagg hissades och skott avlos­sades, hjälp tillkallades och passagerare och last lossades och fördes till Motala.

VÄNSTER: Originalritning av balansångmaskinen till Eric Nordevall. HÖGER: Den efter originalritningar nytillverkade ångmaskinen. Lägg märke till alla fina detaljer – man lade stor vikt vid maskinens utseende på 1800-talet. Foto: Per Hilding

Två dagar efter grundstötningen, den 6 juni, hade Eric Nordevall med hjälp av flera bogserfartyg kommit loss från grundet. Bog­seringen in till Motala påbörjades, men efter bara något hundratal meter började fartyget snabbt att sjunka och bogsertrossarna måste kapas. Sjöbottnen var jämn och fin och hjul­ ångaren ställde sig lugnt och stilla på 45 meters djup.
Vid det här laget var Eric Nordevall 20 år gammal. Den sjötekniska utvecklingen hade gått fort och det är sannolikt att ägarna be­dömde att det inte skulle löna sig att bärga ett fartyg som höll på att bli omodernt. Plat­sen där Eric Nordevall gått till botten marke­rades aldrig och fartyget glömdes bort i över hundra år.

Vraket återfinns

Under senare delen av 1900­talet ökade in­tresset för amatördykning i Sverige och man letade efter intressanta vrak runt kusterna och i de större insjöarna. Många hade sökt efter Eric Nordevall men inte lyckats hitta henne. Uppgifterna om var hon sjunkit blev allt mer oprecisa, men historien levde vidare och bättrades på. Ryktet kunde exempelvis förtälja att Eric Nordevall lastats med den finaste konjak innan hon sjönk, när det i själva verket var vanligt brännvin.

Eric Nordevall II gick för egen maskin sin jungfruresa till Stockholm, där hon döptes av kronprinsessan Victoria.

En som fattade intresse för Eric Nordevalls öde var amatördykaren Olaf Svensson, som fått syn på en lista över skeppsvrak i Vättern. Olaf och hans bror Åke bestämde sig för att dyka efter det saknade vraket och utan annan utrustning än en liten gummibåt satte de igång.

Så långt det varit möjligt är Eric Nordevall II byggd efter originalet, även om vissa justeringar har gjorts för att uppfylla nutida krav från Sjöfartsverket och Ångpanneföreningen, framförallt vad gäller säkerhetsutrustning. Bild: Reinhardt Grosch

I över två månader sökte de av Vätterns botten runt ön Jungfrun innan de till slut, hösten 1980, hittade Eric Nordevall. Det för­sta de fann var ankarspelet framför masten och en signalkanon på var sida om relingen. Allt stod orört precis som när hjulångaren gick till botten, 124 år tidigare.

Hjulångaren återuppstår

År 1995 bildades föreningen Forsviks Varv i syfte att bygga Hjulångaren Eric Nordevall II. Man ville öka kunskapen kring vårt lands äldsta verkstadsindustri och det första maski­nella kommunikationsmedlet, nämligen hjul­ångaren.
Kölsträckningen ägde rum den 29 juni 1996 i Forsvik och manifesterade starten på bygget, som pågick i tretton år och under den tiden sysselsatte fler än 300 personer.

Foto: Per Hilding

På nationaldagen den 6 juni 2009 samla­des över 10 000 besökare i Forsvik för att se sjösättningen av Eric Nordevall II. Spänningen var stor när hjulångaren efter lite motstånd till slut gled ner i Bottensjöns vatten och för­töjdes vid sin brygga strax utanför varvet.

En vecka senare bogserades hon till Karls­borg och därefter vidare över Vättern till gamla Motala Verkstad där ångpannan och ångmaskinerna monterades i fartyget – en historisk händelse eftersom Motala Verkstad konstruerade, tillverkade och installerade ångpannan och ångmaskinerna till originalet på samma plats för 170 år sedan.

VÄNSTER: Omkring 300 personer har arbetat med och utbildats i skeppsbyggarkonst. Hantverkscentrum i Tibro har varit en av aktörerna som hjälpt till med utbildningen.HÖGER: Hjulångaren drivs enbart på ved. Att kapa, klyva, stapla och lasta den tar mycket tid i anspråk, dessutom krävs rejält med utrymme för lagring. Foto: Per Hilding

När panna och maskiner var på plats vän­tade två års arbete med färdigställande och inredning innan hjulångaren Eric Nordevall II för egen maskin gick sin jungfruresa till Stockholm, där hon under högtidliga former döptes av kronprinsessan Victoria på Riddar­ fjärden.

I dag ligger Eric Nordevall II i sin hemma­hamn Forsvik, där hon blivit en stor turistatt­raktion. Sommartid gör hon tvåtimmarsturer på Bottensjön – en alldeles lagom resa för den som vill höra plasket från skovelhjulen och ångmaskinens stånkande.

VEM VAR ERIC NORDEVALL?

Erik Nordvall (1753­-1835) var en svensk kanalbyggnadsingenjör, född och upp­vuxen i Överkalix i Norrbotten. Han startade och genomförde många projekt inom kanal­ och slussbyggnationen i Sverige, däribland Göta Kanal som stod klar 1832 – tre år innan Nordevalls död.
Erik Nordvall adlades 1816 och kallade sig därefter Eric Nordevall, vilket också blev namnet på ett av de första maskindrivna ångfartygen på Göta Kanal.

FAKTA OM ERIC NORDEVALL II Längd: 28,6 meter
Bredd: 6,9 meter
djupgående: 2,5 meter dräktighet: 112
deplacement: 170 ton
Callsign: SGXN
Skrov: Fartyget är byggt med bordläggning av ek på ekspant. Däck och överbyggnad av furu.
Passagerare: Max 60.
ÅNGMASKINEN:
Framdrivningen av fartyget sker med sidomonterade skovelhjul som drivs att två sammankopplade balansångmaskiner för lågt tryck. Maskinen är byggd vid Motala Verkstad, som också byggde originalmaskinen år 1836. Effekten angavs till »2×17 hästars kraft«. Vid ca 20 varv/ minut gör fartyget 5–6 knop.
ÅNGPANNAN:
Varmnitad koffertpanna av samma typ som originalpannan från 1836. Byggd på kockums varv i karlskrona under ledning av karlskrona varvsförening.
• Effekt 400kW.
• Vattenvolym ca7000liter
• Säkerhetsventiltryck 1,5 bar.
Ångpannan eldas med ved.

Charlotta Haskovec är företagare inom turistnäringen i Forsvik. info@5knop.se

LÄS MER!

www.paddlesteamer.se

keyboard_arrow_up