Putsverktyg kan se ut på många olika sätt. De har helt enkelt skapats utifrån hur den färdiga ytan ska se ut. En duktig murare gör än idag sina egna verktyg. Men för ett bra putsresultat är handlaget det avgörande, skriver Kristin Balksten.

Handlaget är betydligt viktigare än alla verktyg tillsammans för murare som putsar med kalkbruk. Verktygen går alltid att justera efter önskemål och behov, efter önskat utseende på putsen eller efter bruket som ska bearbetas.

Från medeltiden fram till och med 1700-talet dominerande slevar när murarmästarna skulle skapa släta putser. I samband med 1800-talsarkitekturens riktade murytor blev olika typer av skurbrädor allt vanligare. Verktygen skapades utifrån hur ytan skulle se ut, vilket har gjort att gamla putsverktyg kan se ut på många olika sätt.

En duktig murare skapar än i dag vissa av sina egna verktyg, t ex små hålkälskanitzer av bräder, för att få rätt rundning vid lagning av listverk. Slevar som finns på marknaden idag kan ges avrundade kanter eller uttunnat ämne för att få rätta svikten och rundningen. Det är lika viktigt att verktygen ligger gott i handen när man murar och putsar som när man ägnar sig åt något annat hantverk.

Teknik anpassas efter material

Om du putsar med kalkbruk, hydrauliskt kalkbruk eller kalkcementbruk så gäller det att använda olika tekniker beroende på vilket material du använder. För att lyckas bra är det viktigt att man som hantverkare läser av materialen. Det är viktigt att känna till att det finns olika för- och nackdelar med respektive material.

Kalkbruken kräver störst kunskaper hos muraren. Det behöver ständigt läsas av, vilket många ser som en nackdel med dagens byggtempo. För att ett kalkbruk ska vara bra att arbeta med bör det vara ganska fett, d v s kalkrikt. Kalken ska fylla upp i sandens hålrum, då den krymper lite vid härdning.

Olika släckningssätt ger olika smidig kalk. Jordsläckt kalk ger det smidigaste bruket. Ett sådant material klistrar sig fast på alla underlag, släta som grova, sugande som icke sugande. Kalkbruket måste sätta sig innan ytan slutligen bearbetas. Tiden varierar med underlagets sugförmåga, vattenmängden i bruket, vädret mm. Att det har satt sig betyder att det spricker upp och får en viss styvhet. Det är svårt att få bruket att sätta sig jämnt, varför det krävs att hantverkaren är där och läser av materialet samt att han planerar sitt jobb väl. Då kan han få ett utmärkt resultat och kalkputsen en mycket lång livslängd.

Kalkcementbruk vanligast

Kalkcementbruk används flitigast idag. Det är också det material som de flesta murare har som utgångspunkt när de ska göra en puts och det material som de flesta behärskar. Kalkcementbruk får inte vara alltför rikt på bindemedel, då cement måste ha utrymme i bruket att expandera vid härdning.

Kalkcementbruk appliceras på en rå yta. Det behöver binda mekaniskt tills det härdar. Det behöver oftast byggas upp i flera lager så att det yttre bruksskiktet har ett jämnt sugande underlag att appliceras på. Det sätter sig p g a de hydrauliska bindningarna, som för cement är snabba. Kalkcementbruk måste bearbetas innan det har blivit alltför styvt – chansen går förlorad om man väntar för länge. Cementens härdningsprocess gör att det är ganska lätt att lyckas med kalkcementbruk så att själva bruket får en relativt lång livslängd.

Hydrauliskt kalkbruk

Det hydrauliska kalkbruket liknar, beroende på dess styrka, kalk- respektive kalkcementbruk att arbeta med. Svaga hydrauliska kalkbruk bör behandlas på samma sätt som kalkbruk när det bland annat gäller att vänta ut materialet innan ytan slutbearbetas. Starka hydrauliska kalkbruk, som har blivit alltmer populära, liknar kalkcementbruk – de sätter sig på en bestämd tid och det måste bearbetas innan det blivit alltför styvt.

Vid materialval måste du även tänka på att putsen inte får bli varken starkare eller tätare än vad konstruktionen klarar av! Svåra rötskador kan uppkomma om du väljer ett tätt kalkcementbruk på träkonstruktioner.

Välj verktyg efter tidsperiod…

Vid restaureringar styrs verktygsvalet framför allt av två saker, tidsperiod och material. Tidsperioden då byggnaden uppfördes ger anvisning om vilka typer av verktyg som ursprungligen kan ha använts. Tiden säger också en del om vilken typ av putsbruk som använts från början.

Från 1800-talet och framåt har både verktyg och material varierat mycket. Flera modeller av brädor, fogslevar och andra specialverktyg har tillkommit för att skapa den önskade ytan. Stora plana brädor kan krävas när riktade putsytor skall bearbetas. Taggiga brädor kan behövas om putsen skall ha en viss typ av rustikt mönster. Konvexa och konkava fogslevar kan nyttjas för att ge fogar mellan tegel eller natursten en viss form.

… och material

Materialet som används styr också valet av verktyg. Ett klistrigt bruk kan appliceras genom att man med en liten slev eller en bräda trycker dit det, medan ett magrare bruk behöver slås på väggen, enklast med en putsslev eller kakelslev.

Slutbearbetningen kan i princip ske med samma verktyg för samtliga material, men där gäller ofta att man tar vad man har i verktygsväg. Behandskade händer kan också vara användbara verktyg. Det är snarare handlaget än verktygen som måste anpassas till materialet om det skall bli beständiga putser och konstruktioner!

FAKTA OM BRUK OCH KALK
Bruk är det färska materialet och består av bindemedel, sand och vatten. Det bindemedel som används ger bruket dess namn. Puts kallas det när det har fått sin plats på väggen och har härdat.

kalkbruk = luftkalk
hydrauliskt kalkbruk = hydraulisk kalk
kalkcementbruk = luftkalk och cement

Luftkalk härdar i reaktion med koldioxiden i luften. Efter att kalkstenen har bränts kan den släckas med vatten på olika sätt vilket ger den färdiga kalken olika egenskaper. Med exakt mängd vatten får man torrsläck kalk, ett pulver som är lätt att transportera. Med ett överskott på vatten får man våtsläckt kalk, vilket ger en vit pasta som är utmärkt till kalkfärg. Grävs den brända kalken ner i jorden får man efter ett par år jordsläckt kalk, vilket ger mycket smidiga kalkbruk. Om den brända kalken läggs direkt i sanden får man stukasläckt kalkbruk, vilket ger ett något starkare kalkbruk.

Kristin Balksten

Doktorand och skriver en avhandling om kalkputs vid Chalmers Tekniska Högskola och Högskolan
på Gotland.

kristin.balksten@hgo.se

4/2005