Hampa har odlats och använts ända sedan medeltiden. Det har många goda egenskaper och är miljömässigt bra. Ändå är det idag ett relativt okänt material. Anna Lokrantz och Anna O Söderström har besökt en av få odlare av industrihampa i Sverige.
Hampa, Cannabis sativa, har en lång historia. De främsta användningsområdena har traditionellt sett varit textilier, rep och papper. Hampan har en liknande celluppbyggnad som lin, och växterna har ofta använts på samma sätt.
Ända sedan medeltiden har hampan kontrollerats genom lagstiftning. Under långa tider handlade det framför allt om att staten ville öka odlingen, och det är först under 1900-talet som namnet Cannabis har gett associationer till droger.
På grund av att hampan började betraktas som en drog, förbjöds odling i Sverige under perioden 1965–2003, varför hampan i Sverige idag är ett relativt outforskat och ovanligt material. I andra länder, framför allt Storbritannien och Frankrike, finns det däremot flera producenter av så kallad industrihampa.
Det är tillåtet att odla av Jordbruksverket listade sorter. Ett krav är att odlaren har stödberättigad areal.
Förnyelsebar råvara
I vår tid blir det allt viktigare att hitta råvaror som inte utgör ändliga resurser. Industrihampan är ett sådant alternativ, med förutsättningar att ge stora mängder material. Ett problem är att den är besvärlig att hantera, då den behöver processas nära odlingarna, eftersom den både är skrymmande att frakta och riskerar att mista sin hållbarhet under transport.
Projekt kring hampaodling
Det finns några få odlare av industrihampa i Sverige. En av dem är Roger Olofsson, som har sin gård utanför Grästorp i Västergötland. Han har varit med sedan förbudet upphävdes.
– När hampa blev tillåtet att odla, var vi några lantbrukare i Grästorpstrakten som bildade den ideella föreningen Energinätverket Green4u i Grästorp. Vid den här tiden var det många marker som låg i träda, eftersom man fick EU-bidrag för att inte odla. Föreningen drev ett projekt som handlade om att odla hampa som energigröda. Tanken var att man skulle elda med hampa, men det visade sig svårt att hitta kunder, eftersom det redan fanns mycket annan biogas.
Några år senare var han med och drev ett Leaderprojekt kring hampan, där man dels tog fram ett rådgivningsmaterial till den intresserade bonden, dels visade att det går att använda sig av en befintlig maskinpark för att kunna separera hampans olika delar.
»Hampan kräver inte några bekämpningsmedel,
förhindrar ogräs från att växa och föbättrar jordstrukturen.«
Lätt att odla, svår att skörda
Roger odlar kortfibrig hampa som passar bra som lösullsisolering, men han säljer det mest som djurströ.
Varför är det bra för dig som odlare att välja hampa?
– Den är lätt att odla, för den passar i vårt klimat. Den är miljövänlig då den inte kräver några bekämpningsmedel, förhindrar ogräs från att växa och även förbättrar jordstrukturen. Därför är växelbruk med hampa lämpligt. Nackdelen är att den är svår att skörda, det krävs stora och dyra anläggningar för att ta hand om hampan. Vi har byggt en egen anläggning med hjälp av två skördemaskiner, men den har ganska låg kapacitet och ska helst stå inomhus eftersom det inte funkar att processa hampa i regn.
Många användningsområden
Hampan kan användas på flera sätt, och växtens olika delar passar för olika ändamål. Industrihampa odlas framför allt för fibrernas skull, som i långa tider har använts till rep, papper och textilier. Idag används materialet även som plastarmering inom bilindustrin.
Hampafrön är klassisk fågelmat. Fröna kan också pressas till olja som kan användas både i matlagning och till kosmetiska produkter. Hampaprotein är som ett mjöl och går att blanda i vanliga matbröd. Bladen kan användas till så kallad CBD-olja som säljs i hälsokostaffärer.
Av restprodukten, vedämnena (skävorna) kan göras djurströ. Det är också vedämnena som används som byggnadsmaterial, och som är grundmaterialet i de färdiga väggelementen, hampbetong, eller Lime Hempcrete (LHC). Vedämnena blandas då med kalk och vatten och gjuts i block till byggnadsmaterial i väggar, i kombination med en bärande stomme av exempelvis trä. I Storbritannien och Frankrike har man använt hampbetong till husbygge under flera år.
»Hampan passar bra i kombination med andra traditionella material som kalk, trä och tegel.«
Miljövänligt byggande
För både byggnadsvårdaren och den allmänt miljömedvetna husbyggaren är det en fördel att slippa lim och andra syntetiska material. Undantaget är hampaskivorna, som innehåller plast. Till andra naturliga isoleringsmaterial som lin, trä och papper behöver flamskyddsmedel tillsättas. Hampa däremot brinner dåligt, det snarare förkolnar. Det gäller även för hampbetongen, eftersom kalk inte brinner.
När byggnaden väl är uppförd finns också fördelar. Möss tycker inte om att äta hampa. Därför är hampa och halm en bra kombination, då man med fördel kan använda hampa i trossbotten och längst ned i väggarna.
Vem väljer att isolera eller bygga med hampa?
– Det är mest privatpersoner som renoverar sina gamla hus, ofta unga personer. Hampan passar att använda i kombination med andra traditionella material som kalk, trä och tegel. Vissa mindre byggfirmor och ett par arkitektkontor har också använt sig av hampa, men till övervägande del är det privatpersoner. Vi ser en sakta ökande efterfrågan, men trots det är det svårt att leva på. När vi odlar spannmål har vi stöd av Lantmännen och återförsäljare, men för hampan finns det ingen som kan hysa och förädla råvaran, och inte heller någon som sköter lager och försäljning. När vi startade Leader-projektet var vi ganska många, men nu är vi bara tre–fyra odlare kvar. Det finns också en skepsis från Jordbruksverket, byggindustrin är otroligt konservativ, och allt ska byggas i fabrik.
Så vad tror du om framtiden för hampan i Sverige?
– Det är svårt att få tillräckligt betalt för hampa som en energigröda, så pengarna ligger i om man kan förädla den till olika fiberfraktioner. Men svårigheten ligger i att få till en effektiv fiberberedning.
FORSKNING PÅGÅR
Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara handlar om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Bland annat drivs projekt kring användbarheten av hampakalk som ett material för tilläggsisolering. Olika discipliner samarbetar kring material, teknik och kulturvård. Fullskaletester har gjorts i Lund, för att undersöka utförande, hantverk och vidhäftning. Materialet har studerats avseende beständighet mot framför allt mögel och fukt, samt vilka möjligheter som finns för varsam renovering. Även inneklimat, värmeförbrukning och akustiska egenskaper kommer att mätas. Läs mer på projektets hemsida sparaochbevara.se.
HAMPA I TEXTILIER
Git Skoglund är textilhistoriker och har forskat om hampa sedan 1990-talet. I sin bok Hampa – det vita guldet beskriver hon hampans betydelse inom det textila området. Här presenteras vilken betydelse växten har haft för människor.
Mycket av forskningen som presenteras i boken handlar om att det man ofta har trott är lin, istället visar sig vara hampa. Av den anledningen har Git Skoglund velat hitta en vetenskaplig metod för att skilja hampfibrer från andra textilfibrer.
Det finns sedan tidigare olika metoder för analys av textila fibrer. Undersökning i mikroskop är ett vanligt sätt, men fungerar inte när det gäller lin och hampa eftersom fibrerna är alltför lika. Även moderna metoder med DNA-teknik är osäkra.
En bättre metod för identifiering är att utgå från fiberns naturliga vridning. Hampa och lin har nämligen motsatt vridning, där hampan vrider sig medsols (Z-vridning) och lin vrider sig motsols (S-vridning). Metoden kallas för modifierad Herzog-test. I vetenskapliga sammanhang görs det i ett särskilt sorts mikroskop (polarisationsmikroskop, PLM) där fibrernas vridning genererar olika färg i mikroskopet.
Anna Lokrantz, bebyggelseantikvarie anna.lokrantz@byggnadsvard.com
Är en oberoende, ideell förening som jobbar för skydda, vårda och bevara byggnader och bebyggelsemiljöer från alla tider. Det gör vi genom att skapa opinion, sprida och förmedla kunskap om byggnadsvård, beprövad byggnadsteknik och hållbart byggande.
