Höga hus har alltid varit symbolbyggnader för dem som har makten: furstar, stater, kyrkan och idag fastighetsbolag och riskkapitalister. Byggnader över 100 meter uppfördes redan under medeltiden och många höga torn och spiror är idag en del av karaktäristiska stadssiluetter världen över som visar städernas utveckling. Byggherrar och lobbyorganisationer hävdar att det är klimatsmart och hållbart att bygga på höjden men hur är det med det egentligen?
Här listar vi åtta argument för att bygga nära marken:
- Höga hus är sårbara. Brand, samhällskriser, sabotage, avbrott i försörjningssystem som el, vatten och digital infrastruktur kan få allvarliga följder. Långsiktigt är robusta och lågteknologiska byggnader mer livskraftiga.
- Höghus skapar anonyma miljöer. Det leder till minskat socialt engagemang och sämre uppväxtmiljöer för barn. I anonyma miljöer ökar brottslighet och vandalisering vilket leder till förslumning eller s.k. gated communities.
- Höghus är inte yteffektiva. Många kvadratmeter per våningsplan går åt till hissar, klimatanläggningar, schakt för ventilation och avancerad teknik. Dessutom krävs större ytor på annan plats för service, kollektivtrafik, daghem, lekplatser, avfallshantering, parkering, grönytor och så vidare.
- Det blir kallt och blåsigt runt höga hus. Höghus fungerar som kylflänsar i landskapet, varm luft stiger längs fasaden och den kalla luften rasar ned mot människorna på trottoaren. Dessutom skapar höghusen stora arealer med skugga.
- Oönskad insyn för kringboende. Det är härlig utsikt från höghusens övre våningar! Men alla som bor med oönskad insyn från höghusen tycker nog annorlunda.
- Höghus är dyra för samhället. Många människor på lite yta gör att vägar, kollektivtrafik och annan infrastruktur måste byggas ut vilket kostar mycket pengar för skattebetalarna. Dessutom betalar samhället även för miljöbelastningen från den krävande produktionen.
- Höghus är dyra att bygga, drifta och underhålla. Det innebär höga boendekostnader som i sin tur leder till ökad segregation i samhället.
- Höghus är svåra att gestalta. Även enstaka höga hus får oproportionerligt stor påverkan på stadsbilden och stadssiluetten. Moderna höga hus uppfattas med några få undantag som enkla siluetter i jämförelse med de traditionella uppstickarnas detaljrikedom.
Summa summarum kan man konstatera att höga hus knappast är hållbara eller klimatsmarta. Och även om det är bra att bygga tätt så finns det en gräns. Man får skilja på trivsel och trängsel. Därmed inte sagt att alla höga hus är av ondo. Tvärtom är höga byggnader ofta symboler för samhällsutvecklingen och viktiga årsringar runt städerna. Särskilt de som genom skicklig gestaltning vinner allmänhetens gillande. Men kalla dem inte hållbara.
Stephan Fickler, verksamhetsledare
