fbpx

Gula Listan visar att engagemang lönar sig!

På Gula Listan finns omkring 300 ärenden kring rivna, hotade och räddade byggnader och bebyggelsemiljöer. Kristina Berglund berättar om den analys av listan som har gjorts. Den mest glädjande upptäckten var att ett 30-tal räddningar är resultatet av engagerade insatser av föreningens medlemmar och ideella föreningar. Det lönar sig att protestera!

Birkaområdet i Nacka, en trädgårdsstad med höga kulturhistoriska värden grundad i slutet av 1800-talet, hotas av nästan total utplåning genom planerna på att bygga 1200 bostäder i område.

En analys av de nära 300 ärendena på den rikstäckande Gula Listan visar att ett 60-tal miljöer räddats, ett 70-tal ärenden har lett till rivning och resten är hotade objekt.

Samverkan med goda resultat

I Södra Gårda återstår äldre s.k. landshövdingehus i några kvarter. Här ville Svenska Mässan riva husen för att bygga en parkeringsanläggning. År 2010 bildade de boende Gårda Boendeförening som protesterade mot planerna genom en rad olika åtgärder. Allt fler människor fick upp ögonen för hotet mot kvarteren och efter fem års kamp backade politikerna. De fina landshövdingehusen räddades och nu ska i stället ett fastighetsbolag utveckla fastigheten.

Överklaganden som leder till räddning

Ibland får lagstiftningen till skydd för kulturarvet genomslag först i domstol. Det finns några exempel på räddningar när överklagande till domstol lett till att kommunala beslut upphävts. Seminarieparken i Uppsala anlagd i början av 1900-talet, med byggnader i nationalromantik och en undervisningspark, hotades av exploatering för bostäder. Förslaget att bygga Nobel Center på Blasieholmen i Stockholm mötte kritik utan motstycke från medborgare och experter.

I båda dessa fall överklagades de kommunala besluten att anta detaljplanerna av ideella föreningar, i fallet Seminarieparken av Föreningen Vårda Uppsala och i fallet Nobel Center av Svenska byggnadsvårdsföreningen m.fl. Detta ledde till att besluten upphävdes av domstol då projekten bedömdes medföra så kallad påtaglig skada på riksintressena.

Knivsta stationshus räddades genom ägarbyte och en stor insats av länsombudet Henrik Sandevärn (se artikel i Byggnadskultur nr 2/19) FOTO: KRISTINA BERGLUND

Ägarbyte kan bli en räddning

Många räddningar är en följd av ägarbyte. Som exempel kan nämnas de många stationshus som tagits om hand av engagerade byggnadsvårdare (se exempelvis artikel i Byggnadskultur nr 2/19) och Källörskolan i Östhammar respektive Gamla Folkets Hus i Askersund som båda tagits om hand av
lokala föreningar.

Marstrands turisthotell är rivet, en av få återstående byggnader från badortsepoken i slutet av 1800-talet. Om kommunen uppfyllt sin roll som tillsynsmyndighet hade byggnaden kunnat bevaras. FOTO: WICKI WENANDER

Rivningar trots skydd

De rivna byggnaderna var i nästan samtliga fall utpekade som kulturhistoriskt värdefulla i bevarandeprogram och kulturmiljöinventeringar. Även byggnader med skyddsbestämmelser i detaljplan har rivits. Rivningarna skedde i strid med expertutlåtanden och ibland helt utan kontakt med antikvarie. Flera av de rivna byggnaderna uppfyllde kriterierna för byggnadsminnesklass
exempelvis Hallands bäst bevarade prästgård Lindberga som revs, till och med utan rivningslov, eftersom gården låg utanför detaljplan.

Rivningarna är inte bara sorgliga i sig utan också genom att äldre bebyggelsetyper, gårdar och nyttobyggnader, som vittnar om orters historia successivt försvinner. Även hela miljöer, som utgör årsringar i ortens tillväxt, utraderas som exempelvis Petersvik i Sundsvall, en miljö med sommarvillor från slutet av 1800-talet, som ska ge plats för en containerhamn och en logistikpark. Det krävs insikt om att kulturarvets årsringar är en ändlig resurs.

Kommunernas tillsynsroll

Dåligt skick anges ofta som motiv för rivning. Ett sådant exempel är Marstrands turisthotell som nyligen revs till följd av eftersatt underhåll. Här har kommunen inte uppfyllt sin roll att förelägga fastighetsägaren att underhålla byggnaden, trots anmälningar under många år.

Analysen visar dock glädjande nog också flera exempel där kommunerna inser att kulturarvet är en resurs som ska värnas för framtiden, exempelvis köpmanshuset i Falun där kommunen avslog rivningsansökan och där byggnaden nu återställts.

Anmäl hotade byggnader, anläggningar och miljöer!

På vår hemsida finns alla objekten på listan beskrivna och där anges också hur anmälan av hotade objekt till listan går till. Engagemang lönar sig och Gula Listan är ett av verktygen!

Kristina Berglund, vice ordförande, kristina.berglund@byggnadsvard.se

Artikeln publicerades ursprungligen i magasinet Byggnadskultur nr 4, 2019.


VAD ÄR GULA LISTAN?

Gula Listan är sedan ett tiotal år Svenska byggnadsvårdsföreningens webbaserade bevakningslista över hotade kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i landet. Syftet med listan är både att påverka utgången för enskilda objekt och att utgöra underlag för att skapa opinion och debatt.

Namnet »Gula Listan« är inspirerat av trafiksignaler – gult för hotat, rött för rivet eller kraftigt förvanskat och grönt för räddat objekt.

Syftet är inte att få en heltäckande förteckning över alla hotade byggnader eller miljöer i landet, utan att få en överblick över vad som händer och kunna uppmärk samma olika tendenser.

Meny